Näst sista

Igårkväll var vi på nästsista träningen för Patrik innan hans 8 veckor långa semester (!!) Han är dock så värd den så jag ska inte vara sån! Men lite jobbigt känns det allt ;)
Uppvärmningen på egen hand gick jättebra. Hon testade två gånger precis i början men sen rullade hon på så fint och avslappnat. Dock otroligt pigg. 
När träningen sedan startade och jag satte mig ner så fick jag inte ordning på torpet förrän efter x-antal snurrar och 5 minuter (vilket är avsevärt kortare tid än tidigare i och för sig) Jag valde att ta igenom problemet i nedsittning istället för att safea och börja rida lätt igen. Det är så tydligt att problemet sitter i den onda cirkeln som blir när Dansa blir pigg och inte är mellan hjälperna, så hon drar upp huvudet och kutar på - jag får otroligt svårt att sitta avslappnat och samtidigt göra alla halvhalter och gudars vet allt och då blir hon arg och nitar. Jag började i fel ände också då jag började ställa henne i halsen istället för att hålla henne rak på yttersidan, undan för innerskänkeln och framme för ytterskänkeln, och när jag fick ordning på det så slutade hon diskutera och ville samarbeta med mig. Vi höll oss också ifrån väggarna för då blir jag tvungen att rida mer med ytter och jag märker tidigare på henne att hon tänker nita.
Vet inte varför jag får för mig att det ska vara lättare om hon är lite böjd i kroppen när hon blir sådär pigg och springig?
 
När vi fått ordning på oss så fortsatte vi att rida runt en massa krumelurer och vägar i trav och galopp. Patrik lät mig rida på fritt och sa åt mig att jag måste släppa allt och bara rida på den känsla jag faktiskt byggt upp under de här åren. Jag måste lita på den och inte börja tänka för mycket. 
Dansa blev superfin i framförallt galopparbetet där vi red lite förvänd. Vi klarade enkelt en serpentinbåge i den högra (P sa att jag skulle göra mjuka längs långsidan, men jag missade det där sista orden så vi gjorde vanliga över hela banan. Haha). 
Vi kan hålla en mycket mer rund och kortare galopp nu men Dansa blir trött ganska fort då den är ny så hon började dyka. Då fick jag tänka framåt samtidigt som jag lyfte lätt med händerna, och vips så var manken uppe igen.
Traven var lite överilad till stor del, men även där fanns det fina ljusglimtar. Jag måste sänka tempot lite där så blir det nog bättre för oss båda. Lättare för mig att hålla ordning på allt och Dansa får ta i lite mer med bakbenen. 
Vi red mycket övergångar galopp -trav och nedåt blir det såå svårt men vi fick till några riktigt bra på volt i båda varven. Även riktigt fina fattningar. Men det krävs 100% avslappning av mig om jag ska få det av henne. Helt sjukt vad känslig hon är, jag har inte riktigt fattat det förrän sista tiden. 
Red några galopp - skritt också som gick riktigt bra. 
 
I avtravningen så var jag noga med att sänka tempot så som jag fick göra för Marie. Glömde bort det under träningen, men ska komma ihåg det till nästa gång jag rider på banan. 
 
Noa låter Samson hänga med de andra nu. Tror hon är glad att få lite avlastning. Haha.
 

Humör

Gårdagkvällens dressyrträning gick apdåligt första halvan medan hon var hur fin som helst den sista kvarten. Det är pälsbytartider och Dansas humör sitter verkligen på utsidan just nu. Hon blir upprörd av minsta fel jag gör, och det gör jag ju tyvärr titt som tätt. Lite förståelse brukar hon ju ändå kunna ha, men vi är inne i en ond cirkel vilket jag blev påmind om igår ALLTID händer just den här tiden på året. Mycket väderomslag och pälsbyte vilket stör henne både psykiskt och fysiskt då hon blir så öm i pälsen.
 
Jag började joggingen igår med att rida henne alldeles för stort och med flamsiga armar (sååå frustrerande att jag aldrig kan hitta lagom, nu blev det såhär bara för att jag är så noga med att inte bli fast i armbågarna. Men inget stöd alls är ju lika illa..) När jag sedan började sitta ner så hamnade jag lite i framvikt istället vilket gör att jag inte blir lika följsam i kroppen - missnöjd häst igen. Det här är ju saker jag jobbat massor med förut och hittat rätt i, men så kommer det såna här perioder när Dansa blir svårare och jag tappar allt. I bra perioder så är hon ju mer "där" redan från start och då är det lättare att hitta sitsen, flytet och följsamheten. När jag vet att hon kan vara bråkig så försöker jag göra allt för att undvika det men då rider jag fel istället..
 
Jag måste vara kvick och samtidigt avslappnad. Jag fick helt enkelt rida lätt tills jag hittat samspelet så att jag hade henne mellan hjälperna och framför mig. Jobbade massor med 3 stegs tempoväxlingar och det tillsammans med kvicka hjälper, att jag var avslappnad och gav henne ett stöd att komma ihop sig till så hittade vi tillbaka. Även denna gång. Tack och lov. 
Vi red en del galopp därefter och förvänd i båda varven med volt tillbaka (ser du Linda?! ;) ) och hon var riktigt riktigt fin. Vi klarade den högra utan avbrott ut mot väggen på första försöket till och med. Avslutade med lite nedsittning i traven och några ökningar. Patrik sprang bredvid en gång (inte med spö utan bara helt själv) och Dansa taggade till rejält så jag kunde fokusera på att sitta följsamt utan att störa, och jäklar vad hon travade! Det satt i lite sen när vi gjorde några till själva, men jag börjar studsa när jag ska skänkla också tyvärr. 
 
Idag red vi ut i det härliga vädret till Hembygdsgården. Dansa var inte alls på humör utan tittig och spänd hela vägen bortåt och då stänger hon mig lite uppe på ryggen. Vi fick dock bara ett kort stopp vid häcken-huset idag och hon stannade inte och bråkade någon gång men kändes allmänt opepp. Åkte förbi två bilar utan problem först men senare blev hon "livrädd" för en med takbox och kastade runt och galoppera iväg en bit så den fick stanna. Därefter tog jag ett djupt andetag och skrittade resten av vägen till hembygdsgården. Var inte på humör att riskera bråka efter att inte vara på topp efter gårdagens träning. Hon stannade och stirrade åt alla håll och kanter titt som tätt men jag gör allt jag kan för att avleda henne för annars är det väl snart tvärnit som förra våren.. 
Hemvägen gick hon mycket bättre även om hon inte är sig själv utan lite stressad av omgivningen (?). Vi galopperade en längre sträcka och hon var så pigg så jag lät henne bara rulla på i sitt egenvalda ganska höga tempo. Var fin i traven efter det, men fortfarande inte den där riktiga avslappningen.
 
Har läst tillbaka i arkivet och 2015 red jag i paddocken några veckor den här tiden för det inte gick att rida ut. Var till och med inne på att kanske behöva lämna iväg henne. 2016 var hon typ som nu på uteritter men då hade vi Winston som gick först på de kritiska ställen så vi sköt fram problemet som small till rejält när han blev halt i mitten av mars. Då hade vi riktigt kaos och kom knappt av gården ett tag. Red dock inget på bana under de här veckorna förra året så jag har inget att jämföra med där. 
 
Funderar lite fram och tillbaka på hur jag ska lägga upp det närmaste veckorna. Det verkar ju som att den här tiden verkligen stör henne och vet att jag sagt förut att jag kanske borde lägga vila här. Men det känns inte aktuellt just nu då hon har så mycket energi.
 
 

Dressyrträning 13 Februari

 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här

Dressyrträning 13 Februari

Under uppvärmningen igår så testade jag en övning jag hittat som ska hjälpa en att rida in dom i yttertygeln. Öppna/skänkelvikning mot väggen på långsidorna. Jag skötte det dock inte snyggt så det blev ostadigt och spänt så Dansa blev upprörd och började bråka. När jag hittade flytet så hängde hon på mina planer och antingen så hjälpte den övningen eller så bara hittade jag ridningen ändå. För vi fick fram flytet i vänster varv! Underbart. 
 
När träningen sedan började så sa Patrik att vi måste ta tag i våra övergångar på riktigt nu. Vi (läs:Jag) har ju vart lite daltig där eftersom hon var svårmotiverad redan under inridningen så jag släpper fram allt och hon slår sig fri såklart. Jag vågar inte riktigt rida i övergångarna för jag är rädd att hon ska bli sur. Men nu är det skärpning med det! Jag ska ställa henne mycket med innerhanden och får till och med bli kvar där precis tills hon kommer igång, så hon lär sig att hon ska vara kvar där men samtidigt vara noga med att ha henne kort på yttersidan (annars faller hon bara in på bogen och kan inte komma upp och iväg). 
När vi började med det jobbet i vänster varv så dök situationen från uteritterna upp. Att hon trycker bogen åt vänster och går ditåt, och böjer huvudet åt höger som en ostkrok. Hon tar heller inte min vänster skänkel i de lägena, så jag fick peta med spöet på bogen för att få in den. Det gjorde Dansa riktigt upprörd så hon försökte backa sig ur och hon piskade med svansen, sparkade med bakbenen och skrapade med framhovarna. Jättearg! Fast jag satt bara där och petade med spöet på bogen och skänklade fram henne och efter en stund så flyttade hon in bogen och sedan testade hon bara någon kortis till innan hon blev hur fin som helst! 
Om hon inte tog min innerskänkel sedan så petade jag med spöet på bogen och skänklade fram henne med båda skänklarna, så var vi tillbaka på banan igen. 
 
Jag fick hela passet jobba på min kvickhet. Aldrig långdragna skänklar för då ignorerar Dansa eller blir arg, jag får heller aldrig låsa armbågarna även om det blir svårt eller om Dansa blir spänd, för det är då hon också blir arg!
Patrik sa att han tror Dansa har gått om mig lite i ridningen just nu. Hon vill ha kvick ridning med nya uppgifter hela tiden och jag måste öva upp mitt sammarbete mellan kvickhet och följsamhet för att matcha henne. För vid det här laget vet vi att om jag får minsta osäkerhet så tar Dansa över direkt. Hon har stenkoll på vart hon har mig, på got och ont. Hehe.
 
I traven fick jag jobba på att hålla både henne och mig kvick och vara noga med att ha henne på ytter men lossa i inner. Svarade hon inte direkt på skänklarna så duttade jag på rumpan med spöet och då kvickade hon till sig direkt. Det är så sjukt hur samma häst kan vara så okänslig när hon är upprörd men så otroligt känslig när man har henne med sig! Jag fick också vara noga med att ha tillräckligt korta tyglar som inte får glida ut i smyg och att jag ska sitta tillbaka med magen. Viktigast av allt hela tiden är som sagt att vara följsam så att Dansa har chans att röra sig. Blir jag spänd/stel så blir hon förhindrad och upprörd så då stannar hon och bråkar. Jag får inte bromsa genom svängarna vilket jag lätt gör. 
 
Patrik sa en bit in i träningen "dääär har vi Msv C Dansa" och jag älskar när han nämner det ;) Haha. Det är ju mitt livsmål att få rida en Msv C och då känns det inte lika långt bort! 
 
Framför dig, lösgör, nosen in, mjuk i armbågarna, inte bli hängande i innertygeln. Det behöver jag ha på repeat i huvudet just nu.
 
Vi red inte så mycket i galoppen för den har jag lättare att rida i själv just nu, så fokuset behövs på traven (sjukt att det är så med tanke på allt slit vi haft med galoppen). Vi red en förvänd åt varsitt håll och i vänster kickade hon mot min skänkel som blev för långdragen så vi fick ta om. I höger bröt hon av när vi red mot väggen, men nu för tiden kan vi ju fatta höger galopp i vänster varv så vi gjorde det och tog något helvarv i alla fall. Måste öva på att rida förvänd ut mot väggen. 
 
Är så otroligt glad över det här ridpasset och jag hoppas att jag snart kan hitta dit på egen hand också. Det blir ofta en dipp när vi ska börja med något nytt för jag litar inte på min egen ridning så Dansa tar över kommandot. Men det kändes bra nu att jag var på rätt spår i min analys med bogen i alla fall. 
 
 

Dressyrträning 29 januari

Ingen träningstid passade i veckan men vi lyckades få en igår istället. Så eftersom vi var på en tuff hoppträning i fredags fick Dansa vila upp sig under lördagen så hon skulle orka igår. Älskar att vi har så stora hagar där dom rör sig hela dagarna, så en vilodag är egentligen lika med promenad i några km. Gillar dom mindre när det är dags att rida och hästarna är längst ner dock..
 
Igår då. En väldigt nyttig träning där vi nötte grunder hela passet rakt igenom. Jag har inte riktigt fått till DEN känslan sen innan jul någon gång och inte kunnat sätta fingret på vad det varit. Det har känts bra både på träningar och hemma, men det har ändå saknats något. Det har blivit svårt sen vi började höja formen då Dansa tappar takt och blir ostadig och jag tror att jag gör något fel så jag slutar rida. Anledningen är att jag fått över henne för mycket på innertygeln och inner bogen faller in. Jag måste ha henne mer mellan ytterhand och inner skänkel! Igen ;) Dansa har vart superfin hemma men vi rider ju mest ut eller på åkern och där är underlaget inte så bra och lutar åt olika håll så det är lätt att missa saker.
Jag har löst det genom att rida på mer framåt, längt tyglarna (=sänkt formen) en aning och böjt igenom henne i inner = hon blir springig och tappar in bogen ännu mer. Lurigt när saker smyger sig på sakta men säkert. 
 
Det blev en riktig "problemlösningsträning". Fast egentligen har vi ju inte haft problem på det sättet, problem har man när hästen inte ens går framåt! ;)
Nej men det här är ju bara detaljgrejer, som gör så stor skillnad i känslan och Dansas rörelser såklart, och kommunikationen oss emellan. 
 
Kom ihåg lista! 
*Tappar takten i tightare svängar - upp med innerbog (innerskänkel) och stöd på ytter (ta handen emot dig och låt inte yttersidan bli för lång).
*Slår sig fri i galoppfattningarna - måste ha henne mer på yttertygeln.
*Jag hade tappat samspelet mellan hand och skänkel - Ska jag korta tyglarna så måste jag hålla takten med skänklarna. Dom måste samarbeta hela tiden! 
* Hon kändes lite stark i innerhanden i vänstergaloppen och jag försökte lösa det genom att böja henne mer inåt - men aningledningen var för att jag inte hade henne tillräckligt mycket på yttertygeln, så jag fick ta tillbaka den liten och vips så försvann den där känslan av drag. 
* Jag måste vara kvick i hjälperna och aldrig bli fast i armbågarna! - det kommer jag få nöta tills jag dör. Haha. 
 
Dansa var superfin i slutet och i högergaloppen fick vi höra "nu är kvalitén lika bra som i vänstra" och det är stort ska ni veta! Äntligen börjar den komma ikapp, även om den är tydligt svagare fortfarande.
 
Nackdelen med att träna så sällan är att det går mycket tid. Nu tog det 3 träningar innan poletten föll ner hos mig och dom har vart utspridda på 1½ månad. Tänk om jag tränade en gång i veckan, då hade det var löst på mindre än 1 månad. Men bättre sent än aldrig! 
 
 

Hoppträning 27 Januari

Igår var det äntligen dags för årets första hoppträning. Patrik hade byggt upp massor av bomövningar och småhinder. PRECIS vad vi behöver öva på men däremot nästan aldrig har gjort innan vi började träna för honom. Vi låg och rullade på tre olika volter där den första var galoppbomar, andra travbommar och nästa galoppbommar igen. Det gjorde att vi även fick rida en massa övergångar och bara det är svårt på en hopptaggad Dansa tycker jag. Mycket lättare med den taggade dressyrhästen Dansa ;) haha. 
 
Vi har två stora och tydliga saker att jobba på och det är att få Dansa runt innerskänkeln även i hoppningen, vi hamnar lätt i en ond cirkel där hon blir spikrak i kroppen och bara springer utan att ta halvhalter eller något annat som kräver uppmärksamhet. När jag sedan fick henne runt innerskänkeln så glömde jag ytter istället och det var ju lika dåligt det. Haha.
Det andra är att jag så fort det kommer bommar, speciellt på böjt spår, blir passiv och hamnar i framåtläge - vilket ger en framtung och lång Dansa som inte har någon möjlighet till att måtta avstånden. Jag gör detta för att jag tror att hon inte ska räcka över bommarna, men det fick jag inse igår att det gör hon bara jag kommer upp med mig själv.
 
Men tack vare att vi fick nöta det här hela träningen så började jag få in känslan och ridningen mer och mer. Så nu vet jag mer vad jag ska leta efter! 
Längtar tills vi har en användbar paddock igen för tusan vad vi ska öva markarbete då! Jag har ju inte gjort något med bommar alls i princip fram till i höstas för att jag varit så rädd att något ska bli fel. Men nu har vi ju vart nere på botten i hoppningen redan och tagit oss upp därifrån, så nu behöver jag inte vara lika rädd att misslyckas. Allt löser sig ändå med rätt hjälp! Dessutom så behöver vi bli bra på sånt här för att banhoppningen också ska gå bra såklart. Tur att jag tycker att det är barnsligt roligt!
 
Vi hade också några småhinder med en studs, ett enkelhinder som stod på medellinjen och Dansa var så stark i galoppen trots den ganska tighta svängen upp. Vi hade även en långsida med tre låga kryss att rulla över. 
Ett barn sprang runt på läktaren en hel del igår också så det var superbra träning för Dansa! Hon blev lite ofokuserad ibland men mer än så reagerade hon inte. Vilket är riktigt bra för att vara henne!
 
 

Årets första dressyrträning

7 December var senast vi tränade dressyr men idag var det äntligen dags igen! Dansa har haft en månads uppehåll från alla träningar (och då halkar ju jag med också såklart) och vi har mest ridit ut hemma också, även om det blivit något enstaka dressyrpass på åkern och en gång i ridhus. Ville ge henne lite vila från hårdare arbete både psykiskt och fysiskt.
 
Vi tränade för vår älskade Patrik och Dansa var så fin! Förra träningen hade både Dansa och jag en sjukt dålig dag och jag var lite nere för att det gick så dåligt. I slutet var hon superfin dock och när jag tänkte efter lite så var det ju bara just den dagen jag inte fick något att fungera, för vi hade haft bra pass både före och efter hemma. Ensamma till och med och det är såklart alltid svårare. 
Hur som helst så jobbade vi vidare med att bygga upp den högre formen och mer samling i både trav och galopp. Jag har lite svårt att koppla på yttersidan och lyfta innersidan, framförallt i vänster varv och det gör att vi tappar takten i svängarna. Jag tror att jag gör något fel och lättar därför av i ytterhanden. Det är dock helt fel eftersom vi tappar takten för att den redan är för lång.. Men nu vet jag hur jag ska göra och hur det ska kännas så jag kan jobba med det hemma. Har ju knappt ridit på böjt spår i dressyrform så det har inte funnits tillfälle att jobba igenom det. Jag hade samma problem tidigare under utbildningen och man brukar ju säga att samma typ av "hinder" dyker upp för varje trappsteg. Eftersom Dansa fortfarande inte har styrkan så är formen lite ostadig just nu.
 
Fick jobba lika i galoppen men där har jag det mycket lättare (nu för tiden när hon går av sig själv även där) då takten passar mig mer. Haha. Sjukt härligt att få känna att Dansas galopp kan vara enkel, som vi kämpat med den! 
Idag var hon mer ihop i galoppen än hon någonsin varit, så härlig känsla! Äntligen säger jag bara. Hon har blivit så stark sista månaderna. Jag kom ner i sadeln och kunde rida. Vi provade på att korta galoppen något galoppsprång här och var. Svårt då jag ska ta förhållning på yttersidan och nästan tänka skritt, men vara tillräckligt kvick i skänklarna och hjälpa till med smackningar, UTAN att bli spänd eller bli kvar i handen eller skänkeln någon sekund för länge. Svårt men SÅ roligt! 
 
Dansa kämpade glatt på hela träningen och hade nog längtat lika mycket som jag efter att få grillas ordentligt. Imorgon ska vi ut och jogga och sedan blir det skritt på onsdag innan vi tränar vidare! 
 
 

Hoppträning 16 December

 
 
Filmen från senaste träningen vi var på och hon helt plötsligt hoppade vattenmattan jättebra igen. En riktig vändning från träningen innan! 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här.
 

Hoppträning 9 December

 
 
Här kommer filmen på träningen då jag flög av! 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här.

Hoppträning 2 December

 
 
Jag ligger lite efter med filmerna, men jag kommer med dom här i efterhand :)
 
Tillhörande inlägg hittar ni här.

Hoppträning 9 December

Till fredagens hoppträning hade jag gjort en vattenmatta eftersom vi haft problem med den under hösten. Från att aldrig ha tittat på en så blev hon livrädd för dom efter att ha kommit lite nära och stängt grus på den. Detta resulterade i att vi hamnade riktigt på tvären med varandra och inte ens kunde trava i samma paddock som en matta. Det finns att läsa om i arkivet, under september. 
 
På träningen red vi först en övning där vi kom in i en kombination med två räcken och bom före, emellan och efter, för att sedan bryta av till trav och trava över 8 st cavaletti på en halvmåne (4st låg på backen och andra 4 var upphöjda). Sedan fattade vi galopp igen och red på kombinationen tillbaka igen. Utmaningen för mig blev att hålla Dansa lugn, avslappnad och rundad i travmomentet. Hon ville köra järnet! Haha.
 
Därefter fick vi komma i trav på ett kryss med vattenmattan och Dansa hoppade men väldigt spänt. Lade sedan till en grind som hon stannade på första gången men hoppade sedan utan problem. Vi bytte sedan håll och hoppade grinden först och vattenmattan som nu var upphöjd till ett räcke på ca 90cm. Dansa hoppade den så jag blev såå glad! 
Glädjen blev dock kortvarig! Hehe. När vi bytte håll och skulle komma i höger varv som hon vart svår i på föregående övning också, så började hon krångla på mattan. Det slutade med att hon tvärnitade och backade fort som tusan bakåt direkt, så jag gjorde en snygg volt ner i backen. Är glad att jag hade västen för jag slog i ryggslutet så hårt att jag nästan tappade andan och var tvungen att ligga kvar en stund. Annars brukar jag flyga upp innan jag knappt hunnit landa ;)
När jag hoppat upp så la vi ner hindret så det var riktigt lågt och efter lite krångel så hoppade hon det bra flera gånger i rad (spänt alla gånger) och sista gången lade vi till grinden igen som också gick bra. 
 
Som avslut fick vi rida på lång distans till en oxer som låg på 90cm. Det gick riktigt bra för oss i båda varven. Vi fick ett omtramp någon gång då jag hade för lite ben i slutet av anridningen. Svårt det där för jag tycker att hon gör rätt som gör omtramp när det annars enligt mig skulle bli så stort språng, men Patrik höll inte rikigt med mig.. haha. När jag såg på film hemma sedan så höll jag inte heller med mig själv! 
 
 Jag var riktigt nere efter träningen för att jag var otroligt besviken över att vi fått problem med vattenmattan. Allt lär ju vara pga mig så det är hårt att handskas med ibland.. men jag måste försöka komma ihåg att allt positivt också borde komma från mig i så fall. Att hon stannade en gång på grinden gjorde inte saken bättre, men samtidigt så har hon alltid stannat någon gång då och då när vi ridit på ett titthinder utan att det har blivit ett stort problem av det, så jag måste släppa det också. 
Jag skötte mig väldigt bra med händerna åtminstone så det känns riktigt bra! 
 
Jag var rädd att svanskotan fått en rejäl smäll i fallet men som tur var så blev jag bara blåslagen. Gjorde minst ont när jag rörde mig och/eller red, så det var en lämplig "skada" ;) 
 
 

Dressyrträning 7 December

Det blev en ledig tid för Patrik i Söderhamn idag så efter lite trixande och fixande så hann vi dit! Var drygt 1 månad sedan vi tränade dressyr senast. 
 
Halva ridpasset red jag så fruktansvärt dåligt. Jag fick minst sagt äta upp att jag här om dagen skrev att vi aldrig har ett dåligt ridpass i dressyren!
Jag hittade inte alls tajmingen och känslan mellan hand och skänkel. Dansa blev stor och långsam, och tappade takten i var och varannan sväng för att hon ramlade in med innersidan. Jag är förvånad över att Dansa aldrig surade ihop för hon brukar säga tack, men nej tack, när jag inte hittar flytet och blir fast i armbågarna. 
 
Jobbade med 3 snabba och då blev det bättre men inte helt bra och höger galoppen sedan var katastrof. Vi hamnade i något konstigt läge där hon drog sig inåt mitten och jag blev för stel i hela kroppen och kom inte till ridning, så Dansa sprang som en långsam och stel fiskpinne. Förstår att ni vet precis vad jag menar med mina förklaringar! Haha. Jag kom inte till ridning överhuvudtaget. Patrik hjälpte mig genom att klappa med händerna när vi var nära honom och då vaknade hon till i bakbenen och vi tog oss ur den där onda cirkeln. Phjuu, där var jag nästan gråtfärdig. Fast bara i smyg. Kände mig så himla dålig med ett så stort bakslag sen sist, i MIN ridning. Det satt ingenting i Dansa för hon försökte verkligen förstå mig hela tiden. 
Sedan lossnade det riktigt ordentligt och galoppen blev superfin! Likaså traven efter åt också och sedan vänstergaloppen. Jag får inte glömma att stämma av och lätta, så att jag inte bara fastnar i att hålla hela tiden. Och så måste jag verkligen aktivera henne precis hela tiden. Jag ska se till att få samma reaktion från min ridning som Patrik för när han klappar sina händer ;) Det blir så tydligt att det endast är tajming som betyder något. 
 
Vi fick jobba lite med den nya, högre formen i slutet också och det gick superbra. Så det känns ändå skönt att jag kom tillbaka på banan och hittade till oss igen och dessutom kunde bygga vidare, trots starten. 
 
Under första delen av passet och efteråt så var jag så besviken på mig själv. Men när jag hunnit reflektera lite så insåg jag att det faktiskt har gått jättebra att rida bara senast i helgen, så jag ska inte klanka ner på mig alldeles för mycket. Det blir bara svårare och svårare att rida alltså.. men även roligare och häftigare så jag får trösta mig med det! Haha. 
 
Jag ska samla energin på yttersidan och runda på innersidan. Vara försiktig så att jag inte har henne för mycket på innertygeln för då tappar hon energin och dyker i fronten istället för att lyfta den. 
 
 Vi pratade en del i slutet om att prio 1 - Dansa ska ALLTID svara framåt för skänkeln. Det är upp till mig att få den reaktion jag vill ha, och får jag den inte så måste jag bli mer ettrig/kvick i skänkeln så hon vaknar till och inte glömma att hålla ihop, med flexibla armbågar. Och vips så var det sjukt mycket att tänka på! Haha. 
Jag tänker att Dansa är lat när hon blir stor och långsam men som P sa så är det hennes naturliga gångarter och det är också där hon själv lätt fastnar av den anledningen. Jag ska inte vara rädd att rida henne i det stora, så länge hon svarar med bra reaktion för skänkeln. Och det är ju där jag hamnar i läget då jag hamnar lite framåtlutad och släpper i handen, vilket gör att hon bara älgar iväg. 
 
Snurrigt, och svårt svårt svårt. Men jag ska lära mig! 
 
 

Hoppträning 2 December

Fredagens hoppträning var ganska kaosartad, alla hästar var lite uppe i det blå. Haha. Dansa var speedad och ville gärna bara springa fort fort fort, men annars var hon superduktig. Jag är dock inte alls nöjd med min ridning. När Dansa blir sådär springig så kan jag inte riktigt hantera det utan blir låst i kroppen och har svårt att komma ner i sadeln. 
 
Det var mycket teknikövningar och dessutom hoppning på volt och böjt spår, vilket jag tycker är väldigt svårt. För att krydda det så red vi just de linjerna bara i höger varv, som plusar på svårighetsgraden extra för oss. 
 
Första övningen med cavaletti - 4 g - räcke - 4 g - cavaletti gick riktigt bra! Dansa tog lätt galopp när hon skulle och vi hann alltid bryta av innan cavalettin bakom hindret utan dragkamp. Vi behöver dock städa till oss så det ser bättre ut. Haha. När han sedan bytte ut cavalettin på båda sidor och bara sparade en galoppbom så blev det genast tokigt. Jag tappar lätt fokus med galoppbomar som jag tidigare sagt, tycker det är så mycket lättare med en upphöjd bom istället. Men det gick ändå rätt ok! Det var 4 normala språng och som avslutning skulle vi rida på 5, vi klarade inte riktigt det och eftersom hon gick så jämnt och fint på 4 så nöjde vi oss så. Känns bra att det var svårt att få in extra eftersom vi annars har problem att räcka fram på färre. 
 
Sedan red vi en bana där det förutom linjen på mitten tillkom två kryss på varsin sida av en volt och sedan en kombination på voltspår och sedan ett räcke några galoppsprång efter det, på andra kortsidan. Riktigt svårt!! Jag styrde med handen, blev oföljsam, glömde benen helt och allt blev hattigt och orytmiskt. Andra rundan när jag testat en gång och matat in instruktionerna i kroppen och gett mig tusan på att det skulle gå bättre, så gjorde det faktiskt det. Jag red mer med benen och framförallt ytterskänkeln och ledde bara med innerhanden, för att hon skulle komma runt på böjda spåren. Det blev inte lika mycket korsgalopp trots vårt svåra varv. Kombinationen  på böjt spår var sjukt svår tycker jag, när man måste ha lite styrningn genom hela istället för att bara fokusera framåt. Sista gången så flöt den på väldigt bra, hon rev dock första plankan men det lade vi ingen vikt i. Lite frustrerad över att jag glömde benen till sista räcket på den volten för vi fick inte något riktigt flyt till det. 
 
En riktigt rolig och svår träning! Det här är precis vad jag behöver öva på. Vi/jag skulle behöva rida sånt här flera dagar i veckan och bara nöta. Jag är övertygad om att det är lösningen på våra hopproblem. Blir jag bättre på att rida så kommer Dansa alltid vara den räcerräka hon egentligen är, i hoppningen också. 
 
 

Hoppträning 25 November

 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här

Hoppträning 25 Nov

Jag var lite extra nervös inför hoppträningen igår efter den lilla svackan vi hamnade i sista gången vi var iväg. Dansa traskade i alla fall direkt på transporten båda gångerna igår så nu kan vi nog släppa det helt och hållet för den här gången. 
 
Under framridningen var jag väldigt noga med att rida så korta steg som möjligt och se så hon svarade bra framåt för benen. Tempoväxlade mycket och hon blev väldigt fin och taggad. Jag hoppas för Dansas skull att det blir minusgrader snart igen för hon var rejält svettig efter detta och det är ju inte konstigt då hon tränar med sina varmaste kläder, i plusgrader! 
 
Första övningen vi red var tre klosshinder där vi först skulle rida på 6 och 5 galoppsprång som skulle vara lite mer ihop och kortare (dressyrgalopp). Det var en riktigt bra övning för mig och Dansa då jag i hoppningen inte vågar påverka henne alls mer än framåt för att inte riskera att göra henne sur. Det funkar såklart inte att ha det så, så det var nyttigt att bli tvungen att testa sig fram för hur jag skulle lösa det där. Patrik sa att jag skulle sätta ihop henne med sitsen och efter några vändor gick det bättre, så sista vändan gick det riktigt bra! Jag älskar att jobba med sånna låga teknikövningar. 
 
Andra övningen var en långsida med 3 galoppbommar in - 3g - oxer - 5g - räcke. Jag tappade rytmen när vi red över galoppbommarna då jag gjorde det för första gången i mitt liv nu i höstas och tycker att det faktiskt är lite klurigt. Detta resulterade i att jag tappade fokuset lite och inte riktigt kom till ridning förrän det var försent mot oxern. Och när jag ser att vi kommer fel så är min jäkla hand där och tar en lite förhållning precis framför och DET FÅR JAG INTE GÖRA!! Jag blir galen på mig själv! Jag tänker innan, under tiden och efter hindret att jag inte får ta i tyglarna, men så gör jag det ändå!! Otroligt frustrerande. 
Mellan oxern och räcket blev det riktigt bra nästan alla gånger och vi fick till två bra anridningar på oxern också. 
 
Sista övningen var en serie med räcke - 1g- räcke - 3g - oxer - 2g - räcke. Den stod bara 1g från kortsidan så vi hade ingen fart med in men Dansa bjöd framåt lika bra för det, så himla härligt!
Första anridningen så hann jag inte tillbaka och hålla om med benen efter oxern så vi räckte inte fram och fick klämma in ett extra till räcket. En annan gång bajsade hon igenom och då blev det kämpigt hälsar Dansa. Haha. Hon måste dock lära sig såklart. Annars gick den här övningen riktigt riktigt bra! Jag satte upp mig, var mjuk i armbågarna och red med benen i princip hela tiden och se vad bra det går då! Det känns så enkelt och härligt. 
 
Träningen hade inte kunnat gå bättre, vi löste alla övningar bra även om den mellersta var lite klurig för oss så var det en bra utmaning och vi löste det. Dansa visade inga tendenser alls från förra korta kaos-stunden utan var den lilla räcerräkan jag älskar. Hindren låg på 95cm i slutet igår så vi hoppade inte lika högt som sist, men de där sista centimetrarna är bara hjärnspöken för mig så det är inget problem så länge jag sköter mig. Vilket jag ju inte alltid gör ;) 
 
Nu har hon vart sitt taggade jag på alla de här träningarna och likaså sista passen med småskutt i paddocken hemma, så jag hoppas att jag börjar hitta ridningen i hoppningen också nu. Jag kan i princip alltid plocka fram det i dressyren så jag hoppas att det lossnar i hoppningen också. Risken finns såklart att det beror på att det är vinter, men jag känner ju att vi inte bara rider på fart nu, utan lär oss mer och mer teknik. Förut har jag tänkt att jag alltid måste ha lång anridning för att kunna gasa, men nu får vi bättre sug än tidigare även när det är superkort anridning så något har ju hänt! :D En omhoppning med tighta svängar känns inte alls omöjlig längre.
 
 

Hoppträningen 11 November

 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här.

Hoppträning 11 November

Ifredagskväll var vi på Nytorp och hoppade igen! Dansa gick som en liten kanonkul även denna gång, vilket jag älskar! Tyvärr fick vi också ett bakslag, som såklart satte sig lite i min hjärna. Men det måste bli så för att jag ska lära mig att undvika dom såklart, och jag är glad att det hände när Patrik var med så han kunde se vad vi behöver jobba på. 
 
Vi hade tre olika övningar. En serie på meddellinjen som började med travbommar - kryss - 3g - oxer - 3g - räcke. Han lade upp spetsar med bommar så att hästarna skulle få hjälp att hoppa på mitten och det har D och jag aldrig hoppat. Jag har tyckt det ser lite obehagligt ut dessutom. D tittade till och hoppade väldigt stort över oxern första gången så jag tappade kursen helt. Haha. Red om och hon tog det lugnare på oxern men jag tappade tyglarna och inramningen så vi vinglade oss fram till räcket som hon hoppade nästan stillastående. Övningen gick ut på att de första 3g var vi tvungen att rida fram ordentligt på efter krysset, eftersom dom kom från trav och sedan ta tillbaka lite på de 3g efter oxern. Vi klarade övningen riktigt bra faktiskt och de sista två gångerna gick bäst och hindren låg på 1.05. Vi drar lätt åt höger på hinder och det som krånglade lite var att vi gjorde det på räcket så D hoppade över snedbommen och tog i för kung och fosterland några gånger. 
 
Övning 2 var en långsida med 3 st räcken, alla stod vinklade åt olika håll men vi skulle hoppa dom på en rak linje. Dansa och jag har aldrig hoppat något snett (inte medvetet i alla fall!) så det var också nytt för oss. Övningen var klurig för mig för jag råkade vara där och styra lite ibland, men i vänster varv gick det ändå riktigt bra. Även här var avstånden en del av klurigheten. Mellan två var det 3g framåt och mellan de andra två 4g normala. Vi red åt båda håll och själva antalet galoppsprång var inte så svårt, utan det var att hålla den raka linjen.
 
Övning 3 var höga kryss med 2g emellan. De var inte så höga i mitten, men på sidorna, vilket gjorde det svårt att rida på tyckte jag och D tog gärna i lite extra. 
 
När vi ridit de två första övningarna så skulle vi sätta ihop en bana. P höjde oxern till ca 110 och tog bort båda spetsarna. Jag tyckte det såg högt ut och blev stressad i ridningen, vilket resulterade i att jag slarvade med att rida med underskänklarna och manade på med överlivet istället. Det resulterar i att Dansa faller isär, blir stor och lång och tappar kvickheten, och dessutom hamnade vi i ett mellanläge då hon inte svarade framåt på min stressade ridning. Hon stannade och hamnade i hindret. Vi gick ned på knä men var snabbt uppe igen. Nästa gång jag red på så "dog" hon efter krysset. Vi lade ner till räcke och då tog vi oss igenom lite halvdant. Resten av banan gick rikigt bra, hon började inte bromsa på alla hinder bara för den där kraschen tack och lov. Vi kom konstigt in på kryssen så där blev det något travsteg, och som ni kommer se på filmen så tappade jag linjen helt på de sneda hindern, men Dansa bjöd och hoppade. Vilket är viktigast!
 
Vi hoppade banan en gång till sedan och lade då upp en oxer i serien igen, för jag ville känna att vi klarade det. Sänkte den dock lite så den låg på knappt 1m. Första anridningen så "dog" hon redan innan krysset men sen sa Patrik åt mig att jag måste tänka dressyrridning, för att få henne kvick och ihop. När det blir såhär så släpper jag lätt fram allt och bara gasar - vilket resulterat i att hon blir för stor i gången och D tycker att det blir för svårt och blir sur. Jag tror och hoppas faktiskt att det är det här som hänt när jag hoppat i Spännars och ensam också. Jag har lärt mig att lösa problem med fart, men måste tänka om och lösa det med teknik istället. Jag har ju tyckt att Dansa vart så arbetsglad och pigg i dressyren hela detta år men tappat det i hoppningen (framförallt under sommaren) och jag har hela tiden sagt att det måste vara något i ridningen jag gör fel för att jag inte lyckas få fram det där trycket i henne som jag vet finns. Det här är nog lösningen! Även om det kommer ta tid innan det är löst på riktigt då jag måste lära mig så pass att jag kan även när Patrik inte står bredvid, så är vi nog på god väg! 
Jag ser också på filmerna vad jag låter henne älga iväg då när jag börjat bli osäker motför innan när det gick bra. Hur som helst så lade jag en volt och då tog vi oss igenom serien (inte mer än tog oss igenom dock, bli så arg på mig själv när jag inte hänger med i sprången, men som en tjej på träningen sa - man måste få gå göra misstag för att kunna lära sig).
Vi fortsatte banan och vi kom fel in på kryssen igen för jag började famla och likaså red jag inte genom svängen till linjen på långsidan, men vi redde ut det så trots ett lite kort språng in så tog vi oss igenom bra, lite för mycket åt höger dock ;) 
 
En superrolig och bra träning! Även om stoppet drog ner lite såklart, men jag lärde mig massor och det är väl det träningar går ut på. Hon stannar ju för att jag inte rider bra, och det vill jag ju lära mig att göra, så det är väl bra att hon inte räddar mig varje gång, utan sätter ner foten. 
Det jag behöver öva på är att bli mer FÖLJSAM, komma ihåg att vara mjuk i armbågarna (det har blivit mycket bättre!) och att ha henne kvick i steget. 
 
 

Dressyrträning 4 november

 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här.

Hoppträning 28 Oktober

 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här

Hoppträning 14 Oktober

 
 
Haha observera hur liten Dansa ser ut bredvid storhästen!
 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här.

Tidigare inlägg