Främmande på Prästgården

I söndags fick Bronzac komma och hälsa på hos Dansa. En tjej som masserar med laser skulle komma och kolla igenom Winston, så jag ville att hon skulle se över Bronzac också. Kiropraktorn har nyligen gått igenom honom och lossat på låsningar i både höger fram och höger bak. Den här tjejen (vill skriva laserkvinnan, men det får mig att tänka på lasermannen och ger mig rysningar.. haha) tyckte att han var fin i kroppen och musklerna för sina 25 år och han hade inte ont någonstans. Lite extra stel i vänster sidan på motsatta ställena där kiropraktorn rättade till, så troligtvis har han avbelastat sig lite. 
Bronzac vavrade med att gnägga för full hals och att stå och njuta. Att hälsa på borta gör att araben i honom kryper fram. Kändes skönt att få höra att han inte har några onaturligt spända muskler för det tolkar jag som att han inte har ont någon annanstans i kroppen heller, för det brukar ju alltid ge spända muskler i sin tur. 
 
Bronzac sprang in i transporten när vi lastade i Spännars. Det är bara vid barnridningen på "Bonden på byn" och något veterinärbesök som han åkt de senaste, kanske 10 åren? Lillfarbrorn ville ut på äventyr!
 
 
Vi passade på att stanna till hos mamma och Anders för godispaus påvägen hem igen. 
 
 

Halt människa

I veckan stod vi i stallet och pratade om att Viktor, Dansa, Hanna, Baltazar och hovslagaren som var där just då var halta. Vi skämtade om att det bara var jag kvar. Men nu så är även jag halt.. Dansa är ju dock bra igen tack och lov. Det var såklart även hon som orsakade min hälta! 
 
Jag är mörbultad sen avramlingen i iprincip hela kroppen, men inge värre saker. Igår när jag skulle tvätta raspen på Dansa lyckades jag dock bli trampad. IGEN. Jag blir så fruktansvärt arg och irriterad på mig själv att jag inte tar på mig stålhättaskorna. Jag som är så noga med hjälm i hagen och handskar så fort hon ska ledas, men mina stackars fötter skiter jag tydligen fullständigt i?! Fan också. Det värsta av allt var att när jag flyttade henne i panik från foten så började hon hoppa runt med Anders som höll i henne och Sune som var precis utanför stallet ville komma till undsättning. Kommer som skjuten ur en kanon, skäller och försöker nafsa henne i frambenet. Jag skrek det värsta jag kunde åt honom så han gick därifrån och Dansa stod tack och lov stilla igen då. Jag blev så himla rädd! Tänkte att nu kommer han bli ihjältrampad. SÅ hädanefter kommer stalldörren vara stängd och Sune utanför så fort Dansa är utanför boxen. 
 
Har vart lite väl mycket ett tag nu igen, även om mycket har gått superbra också. Incidenten igår får jag skylla mig själv, men det tar hårt på mig att hon fjantar sig ute i trafiken till och från alldeles för ofta just nu, och att jag inte kan lasta henne själv. Även om jag har många människor runt mig som nästan alltid kan ställa upp så är det ändå ett stressande moment då andra måste lämna sitt för att hjälpa och att jag är låst ifall inte någon har möjlighet. Att vi måste hålla henne hårt när jag behandlar raspen är jobbigt också. Men jag jobbar på att släppa det för jag vet ju att hon har faktiskt ett val där hon kan stå stilla och låta mig göra det jag måste (för hennes skull). 
 
Avramlingen tror jag inte satt sig i rida-ut-själv-psyket på mig i alla fall, så det känns himla skönt. 
 
Bara att bryta ihop och komma igen! av erfarenhet så vet jag ju att det här svackorna kommer och går hela tiden, och försvinner när jag minst anar det :) 
 
 

Sommarkväll

 
En barbackatur i sommarkvällen. HUR underbart som helst! Testade galopp från skritt, öppna och sluta och allt sitter som ett smäck på denne gentleman även fast det aldrig är något han sysslar med nu för tiden. Önskar att jag lärde mig rida mer acanverat än skänkelvikningar, tempoväxlingar och böjningar under Bronzac och min tid. Haha japp, mer avancerat än så har vi inte pysslat med under våra snart 13 år. Vi har mest hoppat och busat i skogen! 
 

Farbror Bronzac

Hedvig och Bronzac var också med och tävlade i söndags. Bronac tyckte att det var lite för roligt så han hoppade över de små hindren, vilket jag hade planerat att han bara skulle trava över. Haha. Stackars Hedvig hängde löst över varje hinder. 
 
Hon frågade mig innan start om det var mjukt ifall hon skulle ramla av. Stackarn, men hon ville aldrig strunta i att tävla. Så vi körde igenom hela banan och en mycket stolt tjej fick både rosett och en klubba ♥
 
Bronzac fick hoppa 50 och 60 med Kina sen också och rejsade lyckligt igenom banorna. 
 
 
 
Lånar lite foton från Anna också.
 
 

Underbara ponny

Kunde inte hålla mig igår och sadlade Bronzac och så gav vi oss ut i skogen. Jag har inte ridit med sadel sen i höstas och det var flera veckor sedan jag satt på honom över huvudtaget. Vi har gått promenader istället vilket också är mysigt, men jag saknar SÅ mycket att få rida honom på riktigt. Igår var jag bara tvungen och jag kände mig alldeles pirrig och lycklig medan jag borstade honom. 
 
Tänkte strunta i det först för Sune skulle slippa vänta i stallet en gång till eftersom han fick göra det när jag red Dansa innan. Men så kom jag på en supersmart ide! Jag promenerade med häst och hund till Pappas verkstad och så lämnade jag Sune där medan jag red i skogen och kunde hämta honom på tillbakavägen (fast Linus skulle strax sluta så han fick åka bil istället). 
 
Bronzac var så pigg och glad! Jag fick testa att rida med allt nytt jag lärt mig sedan sist och han är så himla lätt motför Dansa. Det märks att jag är van att rida gångartshäst nu för det känns som att Bronzac trippar fram även när han länger sin trav lite. Haha. Galoppen ska vi inte ens prata om, jag fick tänka efter om det kunde vara rätt att han gick så som han gick innan jag kom in i det. Åhhhh vad roligt det var!! Så fort jag kortar tyglarna så vill han trippa iväg fortare och jag behöver bara tänka det jag vill så gör han det nästa sekund. 
 
Jag gjorde det här mest för min skull, men jag vet att Bronzac inte mår dåligt över att jag rider honom någon gång ibland och han snubblade inte en enda gång igår. Och jag låtsas att Bronzac saknar att ha sin gamle matte på ryggen ibland också! ♥
 
 

Bästa

 
 
Jobbade till halv sju istället för fyra idag. Hästarna skulle vila och jag ville vara snäll och rädda någons helg. Sagt och gjort, älskar att jag har den möjligheten i mitt jobb! 
Kom sent till hästarna. Svängde in och mockade och släppte in Dansa och Compani innan jag åkte vidare till Bronzac. Där blev jag sittande i hans box ett bra tag innan jag tog tag i mockningen. Fina fina Bronzac, vad jag älskar honom. Blir så ledsen att bli påmind om hur gammal han är och att jag inte har 100% koll på honom längre. Det är ju delvis mitt fel, men samtidigt så vet jag att jag måste släppa lite på kontrollen för att kunna ge honom det han behöver mest i den ålder han är. Jag önskar så mycket att jag hade honom i samma stall som Dansa, men vill och kan inte ändra det på något sätt. 
 
Han ser pigg och glad ut i alla fall och det är det ända som betyder något för mig. Jag kan inte ens skriva ett fjuttigt litet inlägg om honom utan att börja gråta. Min gamle och älskade vän ♥
 

24 år

Det är världens finaste Bronzacs födelsedag idag! 
Han har fått massor av pussar och godis av mig och även sina medryttare så jag tror
han kände sig som den kung han är. Farmor hade gjort iordning en godispåse
till honom också som vi hämtae upp påväg till honom. 
 
Synd att jag inte vet hur man lägger ut filmer från instagram här. Han busade i paddocken förra veckan 
och inte kan man tro att han är en gammal farbror inte! 
 
 
 

Farmor och Bronzac

Dagen innan julafton följde farmor med till Bronzac innan vi åkte till Linus. Hon fick ta del av Bronzacs kärleksfulla pussar och jag tror hon gillade det. Dom är så himla fina! ♥
 
 

2014 snart slut

Sista ridpassen för året gjordes idag på både Bronzac och Dansa. Bronzac red jag barbacka som vanligt och han latjade runt som en liten buse på de snöpackade vägarna. Han älskar det underlaget och ville springa hela tiden, jag satt bara och log hela ridturen! och höll i mig lite.
 
Dansa var jag ute och skrittade innan med Hanna och Winston. Inte riktigt lika kallt idag tack och lov. Dansa var rejält på tårna i början. For iväg en gång i början för något osynligt farligt och höll koll bakom varje buske även efter det. Kom en skoter som vände bara alldeles innan oss och lät sjukt mycket och två epatraktorer ute på vägen puttrade lite väl högt enligt damen idag. Men hon var snäll och höll sig i skinnet även fast jag kände att det ryckte i busnerven. 
Inte förrän efter halva rundan slappnade hon av och kunde koncentrera sig. Vi vände vid verkstaden och red sedan några varv i backen vid skolan innan vi skrittade vidare hemåt och gjorde krumelurer på 3-kanten. Jag böjde igenom henne och gjorde några skänkelvikningar. Fick till några fina tvärningar men det är svårt tycker jag. På Bronzac behöver jag bara flytta bak skänkeln och lägga över vikten. På Dansa flyttar jag bak skänkeln men glömmer lite att jag måste trycka också. När jag var övertydlig idag så fick vi som sagt till något fint steg åt gången. Berömde genom rösten och lät henne gå på rakt spår igen. 
 
Sa hejdå till mina älskade hästar igår också eftersom vi åker till Luleå idag. Känns så skönt att ha så bra människor runt dom båda två så att jag aldrig behöver vara minsta orolig att lämna dom några dagar.
 
 

Bronzac och Sune

 
 

Bronzac

 
 

Fina fina

 
 
Linda var med och fotade mig och Bronzac idag så nu har jag massor av färska och fina foton på oss. Älskade bästa lillhjärta. Han är så fin! 
 

Bronzac mitt hjärta

Jag känner mig redo att överlåta Bronzac ytterligare lite mer i andras händer. Det känns inte optimalt att han (nästan) bara skrittas 3 dagar i veckan av mig då en mindre människa skulle kunna hålla igång honom mer normalt utan att han tog skada. Han behöver inte så många, jättelugna rundor per vecka ännu, han mår för bra för det. Jag vågar verkligen inte gå ner till ridhuset själv på kvällarna heller så jag kan inte tömköra nu när paddocken är frusen. 
 
Hade en tanke om att jag skulle ta Bronzacs vilodag och hans medryttare ta en av mina riddagar istället, men dom har inte möjlighet till det. Tyvärr. Så jag klurar på en annan lösning. Tills jag hittar på en lösning så tar jag det vecka för vecka och ser ifall någon av de mindre tjejerna i stallet vill rida ibland. Tar dock emot i mitt hjärta att så många olika sköter honom, även om han garanterat inte bryr sig. Jag åker mer än gärna dit och mockar och pysslar med honom bara någon kan hjälpa mig med motioneringen utav honom. 
Jag kommer nog på något bra snart. 
 
 

Tå tycken

Igårkväll efter jobbet så följde Hanna med till Bronzac och tog en promenad medan vi skrittade. Det är ju stenhårt i backen nu så våra vanligt lugna ridturer är det enda man kan syssla med nu. Massor av skritt och någon enstaka kort trav och galopp. 
Tillbaka i lillstallet någon timme senare, där vi började för att mocka och släppa in tidigare, så visade det sig att Hanna och jag hade missförstått varandra. Jag tänkte bara borsta medan hon tänkte att vi skulle rida. Jag bestämde mig för att stanna och smörja Dansas träns, men kunde inte låta bli att sadla Noa och hänga med ändå. 
Vi red till karosseriet. Hanna har bestämt sig för att försöka få samma myskänsla där som jag får. Haha. Vet dock inte riktigt hur det går. Jag råkade skrämma henne med den bottenlösa Michen igår! När jag tänker efter så vet jag inte om det kanske var något vi barn blev avskräckta med när vi var liten bara? För att vi inte skulle ramla i ån. 
 
Det var frost ute igår och vilken skillnad det blir på ljuset. Bara det lilla. Tänk då vad härligt det blir när snön kommer! 
 
2013
 

Kiropraktorbesök

Äntligen har kiropraktorn varit hos hästarna. Bronzac var som jag trodde helt låst i höger bog, även bak där han var sned. Han fick bara komma in i boxen och äta efter det så kollar jag hur han rör sig imorgon. Men jag tror och hoppas att det var "enda" orsaken till hältan. Rör han sig bra så skrittar jag honom imorgon. Det hann bli 1½ veckas vila för hans del så nu behöver verkligen gammelkroppen röra på sig. Dom står mest och äter i Höhäckarna i hagen nu så det blir inte många knop där som under sommaren. Lillplutten.
Satte i brodd i trakterna ikväll också eftersom att det skulle kunna komma snö i natt. Jag har dragit ut på det in i det längsta då Bronzac ogillar skarpt att gå med brodd på hårt underlag som grusvägar och asfalt utan snö/is. Så nu kommer han garanterat kännas lite stapplig ett tag innan han vänjer sig. Förhoppningsvis tycker han det går bättre när han inte har brodd i tårna. 
 
Dansa fick också en genomgång och hon var mjuk och fin förutom en liten låsning i höger bog. Den vanliga sidan som spökar. Hennes svaga sida, men den har blivit mycket starkare och i takt med det så har låsningarna blivit mindre och mindre också. Kul att se resultat på flera håll!
 
Nu har Dansa blivit skodd, genomkollad av kiropraktor och den 10 kommer tandläkaren. Sen är hon helrenoverad och kvar är bara någon vilovecka kvar plus 3 veckor med skritt. Sen är hon redo för 2015!
 
2012
 

Tokig gamling

I lördags efter hoppträningen så red jag, Anette och Engla ut på våra gamla farbröder. 21, 23 och 28 år. Vi red upp vid Engmans och under en 500m radie så såg vi 3 (!!!!) stycken björnbajsar. Konstigt nog så blev jag inte det minsta rädd, men det berodde på att jag inte var ensam. Hade jag varit det (Bronzac räcker inte som sällskap i sånna lägen) så hade vi vänt fortare än vinden kan jag lova!
 
Blir inte mycket skrivet om Bronzac här i bloggen av den anledningen att vi inte gör så mycket intressant. För oss, mig i alla fall, så har vi mysigast i världen på våra lugna kvalitétsturer. Men jag förstår ju att det är ännu mindre intressant att läsa om än vad mina milslånga analyseringsinlägg om Dansas träningar är. 
Har har blivit lurvig som en björn nu medan Dansa knappt börjat släppa sin sommarpäls. Men det var inte det jag skulle berätta om..
 
Det har nämligen hänt något utstickande med Bronzac nu och då vill jag såklart dela med mig. Han har gått och blivit en gnäggande och galet pigg ungdom! Nog för att han älskar hösten och vintern i ridväg och alltid blir piggare då. Men nu är det något annat som spelar in också. 
Nämligen en ny häst i stallet! En valack som förvandlat alla våra gamla hästar till hingstar?? Tage, Elis, Bronzac och Burr har blivit helt besatt av den nya killen och springer efter honom vart han än går. Det smittar av sig. Elis började, han smittade Tage, som smittade Burr och som nu smittat Bronzac. Idag hade Bronzac till och med sprungit förbi sin egen box vid insläppet och skyndat sig in i nya hästens box där han redan stod. Så nu får Bronzac flytta in i skämshagen också tillsammans med de andra grabbarna som inte kan sköta sig. 
 
När Bronzac tas in från hagen under dagen så står han och skriker och i måndags när jag red så taktade han halva vägen, gnäggade så han höll på att snubbla och stack med mig i galoppen. Haha det är så himla kul med energin i ridningen! Ikväll skrittade han i 790 och ville springa hela tiden. Men jag hoppas att dom skärper sig i hagen illa fort för det blir farligt när alla är rivaler och så uppspelta. 
 
 

Världens bästa bästis

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hedvig och Bronzac

Här om veckan var Hedvig med till Bronzac och red. Dom tränade på att gå slalom och rida över bommar, som dom fått lära sig på ridskolan. Hon travade också en del och lärde sig att inte hålla i sig i sadeln. Hon var väldigt duktig och inte höll balansen i tyglara istället, utan klarade sig "själv" där uppe. Lättridningen kommer mer och mer den också. Hon är så himla duktig och Bronzac är så försiktig med henne och lyssnar på hennes trots att benen knappt går nedanför sadeln
Hon är så duktig och jobbar på i stallet också. Hjälper till med mockning och hämtar mat och sopar så det står härliga till! 
Jag får hela tiden höra hur fin och duktig Bronzac är också, gullunge! 
 
 

Kvällens dressyr

Ikväll åkte jag och Dansa till Spännars och tränade för HÅ som vi tränade för mycket förra året. Hon tyckte att det var kul att se att Dansa fått sån framåtbjudning och glädje i arbetet. Och jag kan bara hålla med! Vinterns uteritter och vårens träningar för P har verkligen gjort susen.
 
Jag som knappt suttit ner i ridningen under alla mina år på hästryggen börjar få behov av att lära mig det nu eftersom vi vill ut och tävla lite dressyr. Redan på söndag ska vi iväg till Rengsjö på programridning, så det är verkligen hög tid! Haha.
Idag satt jag ner hela passet och det gick över förväntan faktiskt. Jag lyckades att slappna av så pass mycket att jag kunde arbeta Dansa och rida skapligt ändå. Jag brukar bli som handlingsförlamad när jag sitter ner i vanliga fall. Haha. Det känns som att jag verkligen har fått in en del av grunderna i min kropp nu (jag fick någon slags aha-upplevelse på träningen i onsdags).
Dansa var mjuk och fin större delen av träningen, förutom några få stunder då hon blev för pigg och springig och jag spände mig några meter innan jag kom på mig själv; - juste kycklingdansen!
Den sitter i min hjärna nu ;)
 
Vi red igenom LB:1an som vi ska rida på söndag. Programmet i sig gick så bra som kan förväntas utav oss just nu. Ur form då och då. Lite springig här och var. Fel fattning i höger galopp (fattade ny på volten och den blev rätt) och rätt vingligt på linjerna och sneda uppställningar. Men ändå godkänt med tanke på omständigheterna.
Jag red henne i form och balans många delar trots att jag satt ner. Hon gick aldrig emot skänkeln i ökningarna och hon formade sig fint i svängarna. Tog galoppfattningarna direkt (trots att en blev lite fel) och byten till andra gångarterna väldigt duktigt.
Jag är väldigt nöjd!
 
Det jag tar med mig från dagens träning:
- Inte så högt tempo i traven, bättre att rida i något undertempo och hinna med ordentliga vägar och gångartsbyten. Dessutom är det lättare att sitta ner då ;)
- Dansa byter gärna eller korsar i galoppökningarna på diagonalen. För att minska risken ska jag lägga vikten på ytter och likaså vara noga med yttertygeln.
 
 

Mitt hjärta

 
 

Tidigare inlägg