Skuttat lite

Igår red Hanna och jag i paddocken tillsammans. Dansa och jag skuttade lite över småhinder! Jag ställde upp två räcken, en med klossar och en med hinderstöd och pottorna under. Jag byggde även upp ett hinder med bara klossar, utan bom. Planen var att bara latja och skuttade över fjuttenkla hinder. Det tråkiga är dock att jag saknar energin som Dansa har när vi rider dressyr. Hon gör det hon ska men har inte det där lilla extra. Jag hoppas att jag kan få fram det någon gång så att det stannar, precis som i dressyren. Jag tänker att det ska lösa sig om vi busar lite mer såhär med pyttehinder så att hon får superbra självförtroende, för det har hon i dressyren, där tycker hon ju att jag är överflödig ibland. Haha.
 
Hon tittade inte ett dugg på klosshindret så det gjorde mig glad! Däremot så stannade hon första gången på hindret med pottorna. Jag hade absolut ingen galopp, men det kan man tyckas inte behövs på ett 65cm hinder.. Men rätt ska va rätt hälsar prinsessan på ärten. Bara att göra om och göra rätt och då bröt hon av till trav innan men hoppade. Därefter var det inga konstigheter.
Jag red utan sporrar och Dansa svarade dåligt för skänklarna på uppvärmningen och efter pauserna bråkade hon lite, sedan gick hon fram och var lättsvängd, men energin saknades som sagt. Det är mitt stora mission som jag ska lyckas med! Kan ju vara så att det är banan också eftersom vi alltid haft svårt med bjudningen där tidigare. Jag kan ju hoppas ;)
Jag tittade på filmen i efterhand och blir så glad när jag ser att jag inte tjuvtar i henne innan hindren! 
 
Idag jobbade jag min sista dag innan 3 veckors ledighet. Ska bli otroligt skönt efter några tuffa veckor! Vi var ute och red i det härliga vädret nu ikväll. Dansa tog först inte skänkeln ordentligt (som på banan igår) men efter en del övergångar så blev det bra, men då blev hon tittig istället så jag blev irriterad och har nu dåligt samvete. Hatar den känslan, som tur är så händer det väldigt väldigt sällan. Jag borde egentligen bara släppa allt och skritta på lång tygel när frustrationen kommer för jag blir spänd i kroppen och det gör ju bara att Dansa spänner sig ännu mer och letar troll bakom varje buske.
Jag tog dock en skrittpaus, fast för sent enligt mig själv, och efter det så blev hon superfin. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback