Hoppträning 28 Oktober

 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här

Hoppträningen 28 Oktober

Jag lyckades pussla ihop alla delar i fredags tack vare snälla människor runt mig som ställde upp, så vi kom iväg på hoppträning! Trots att jag jobbade till 17 och vi behövde lämna stallet strax efter 18. Jag blev klar lite tidigare på jobbet också så vi behövde inte ens stressa innan det var färdigt. 
 
Denna gång var vi 5 ekipage och ingen från förra gången. Vi var många som hängde löst men alla klamrade sig fast och hela träningen var fylld med skratt. Dansa var pigg och glad. Inte riktigt lika på som sist, men så rolig!
 
Vi började med att rida på stor volt över 4 bommar som låg var och en i varje "hörn". Mellan dom skulle vi stå o fältsits?! Jag har aldrig vågat rida utan stigbyglar på Dansa eftersom jag knappt sitter kvar i vissa av hennes ryck MED stigbyglar. Haha. Dansa blev spänd och försökte springa ifrån stigbyglarna som jag lagt upp framför sadeln till en början, men vande sig fort.
Jag har aldrig hört talas om att man kan stå i fältsits utan stigbyglar! Så det gick inge vidare.. hehe. Jag fick inte till tekniken alls och var helt slut i ljumskarna efter några varv. Vi började i vänster varv och det gick rätt bra, i höger varv sedan så hann Patrik precis säga att vi inte skulle rida i så stor galopp, lagom till Dansa tog ett jätteskutt över en bom. Haha. Jag tappade balansen lite och Dansa började skutta och spänna sig så jag höll på att drutta av. Efter det så ville hon dra på efter varje bom och jag var helt slut i mina ljumskar då så det var spännande! Jag har ett stort blåmärke på ena låret nu.
 
Därefter red vi en lång serie på medellinjen. Började med cavaletti - 4studs - 1g - oxer - 1g - 3studs. Jag trodde faktiskt aldrig att vi skulle ta oss igenom den med kort sväng in och börja med travcavaletti. Men Dansa körde igenom den utan problem direkt! Vi red den några gånger och enligt Patriks plan så gick hon av sig själv och jag kunde fokusera på min sits. Förutom det tidigare han pratat om så ville han att jag skulle skjuta fram höften mer i sprången i jämförelse mot hur mycket jag sköt bak den. Jag förstod inte riktigt hur jag skulle få till det trots hans försök till att visa, men jag kämpade på och testade mig fram. Haha.
Jag satt lite löst en gång till då jag glömde bort att bestämma mig för vilket håll jag skulle ta efter serien, så Dansa tog eget beslut åt höger medan jag lite impulsivt tog vänster, samtidigt så märkte vi varandras val och bytte alltså till varandras samtidigt - vilket också blev olika håll alltså. Haha! Slutade med att vi hamnade åt samma i alla fall så det var trevligt.
 
Dansa räckte fram på ett språng på 7,5m fram till oxern trots en studs innan med trav in, vilket jag är väldigt imponerad över! Äntligen tar hon för sig igen. Efter var det också 7,5 men där tryckte hon in ett kort till och det beror dels på mig för jag vågade inte driva på in mot studsen för det kändes som vi skulle ramla över den i så fall. Men även om hon tryckte in ett till så tappade hon inte bjudningen och det är viktigast!
De andra hade också problem med avståndet och Dansa var faktiskt den enda som aldrig lade in ett extra före oxern och det var bara en annan som några gånger klarade på bara ett bakom. 
 
Som avslutning ändrades serien om lite så det blev 2 studs - 1g - oxer - 1g - räcke - 1g - räcke - 1g - räcke och Dansa studsade igenom den hur fint som helst. Jag smög in en gång och då fick vi anstränga oss lite för att räcka till mellan vissa hinder, men annars flöt det bara på. 
 
SÅ rolig träning och jag kan inte beskriva vilken lättnad och glädje att vi är tillbaka efter vår djupa hopp-svacka. Nog för att Dansa har ett himla humör men hon förlåter mig alltid när jag förtjänar det och är det hon själv som hittat på sattyg så är det heller aldrig "för alltid" som jag går runt och oroar mig för. Hon är bäst helt enkelt, min lilla krigarprinsessa! 
 
 

Torsdagsmys

På torsdagen visste jag inte om jag skulle få ihop det och komma iväg på hoppträning på fredagen eller inte. Så vi lade in ett lugnt pass ifall att, eftersom hon gått tufft på banan dagen innan. 
Så efter att jag hjälpt Annika att flytta några kvigor så gjorde jag iordning Dansa och vi red iväg. Jag valde att rida upp på berget en gång när vi mest skulle skritta, så hon vänjer sig med att gå där och vi kan få bättre nytta av backträningsmöjligheterna. Travade lite på halvlång tygel påväg dit men sedan skrittade vi hela vägen upp. Hon stannade till lite snabbt i början av infarten men sedan gick hon på, dock tveksamt många bitar. När vi kom efter första bäcken så släppte det lite och hon traskade på bra så vi tog lite trav efter en bit och sedan vände vi nedanför branten. 
På hemvägen var hon också spänd bitvis men från bäcken så tog vi en ganska lång galopp och hon rullade på så avslappnat och fint, tills det blev en tvärnit. Haha. Suck. Det var precis innan grodbäcken så sedan fick hon trava till nedförsbacken. Väldigt spänt först men bra att hon fick hålla traven och hon slappnade av mer hela tiden. 
Sedan tog vi en kravlös galopp på raksträckan förbi fårhuset också innan vi skrittade hem.
 
Innan jag åkte hem från stallet så började jag sätta tråd runt skolåkern, tråden jag tagit med mig räckte bara runt halva dock, så jag får fortsätta någon mer dag.
 
 

Vi är på G igen

I tisdags vilade hon och i onsdags hade vi ännu ett superbra pass på banan, jag blir alldeles bortskämd nu! Dansa testade lite precis i början av skritten, och kanske en gång i traven. Det är bara lite halvhjärtade försök kvar nu så jag hoppas det tynar bort snart. 
Resten av passet var hon pigg och taggad på arbete, inte sådär övertaggad så att hon låg på i handen utan bara precis lagom. Riktig lyxenergi. 
 
Efter uppvärmningen så skuttade vi över en 2-kombination igen med mellersta på klossarna och ett galoppsprång emellan som sist. Eftersom det var så lågt så hade jag drygt 6m bara. Vi började i höger varv som vi inte tog alls sist och hon avslutade med någon gång i vänster varv. Hon swischade glatt igenom alla gångerna och jag var lycklig. En gång när vi kom fel började jag höja händerna men jag lyckades behärska mig i sista stund ifrån att börja plocka. Jag har ridit i dressyrsadeln nu sista gångerna på banan även fast vi småskuttar lite. Lättare att göra det i dressyrsadeln än att sitta ner och få dressyrarbete gjort i hoppsadeln.
 
Efter hoppningen tog vi en paus och körde sedan igång med förvända. Dansa var lite trött i högergaloppen då eftersom jag redan ridit mycket i den och den förvända där är ju svår ändå. Så jag red bara igenom en kortsida åt gången, två gånger innan vi nöjde oss där. Vi behövde inte alls många försök för att klara det i alla fall! Sedan galopperade vi några varv i vänstra förvända. Jag rider då som på en stor åtta när vi ska avsluta för att komma ut i rätt varv istället för att bryta av till trav, för jag vill att hon ska vänja sig vid att bara ha galoppen i tankarna. Så lyxigt i vänster förvända för där gör det inget om jag råkar göra något litet misstag för hon är så stark där och blir inte lika känslig. 
 
Vi avslutade med att rida lite slutor som Hanna fick filma så jag kunde få se hur flyttningen såg ut. Tvärningen är det jag har koll på, att hon ska gå på tre spår och det gjorde hon faktiskt oftare än jag trodde, ibland blev det till och med för mycket. Jag frågade Patrik igår mer hur resten av kroppen ska se ut och den ska vara böjd och formade i innersidan, och där har vi en del att jobba på. Jag tror hon är för rak och styv. Men vi jobbar vidare så hon blir mjuk och förstår vad jag vill så kan Patrik visa oss vidare sen på träning. Hon har förstått grejen med att flytta bakdelen nu i alla fall så det är himla roligt! Inte en enda gång har hon blivit arg på min skänkel heller konstigt nog, hon brukar ju hata när jag flyttar bak del och nu har jag ju tjatat lite för att hon ska förstå. Men tydligen inte gått över gränsen :) Tänk den dagen jag har stenkoll på vart den där gränsen går!
 
Avslutade med en höger-öppna och den blev så himla fin! Inte så stor gest men det flöt på och var stadigt.
 
Usch jag mår lite illa när jag ser vår blandning av färger, haha. Jag hade inte klätt mig för att jag skulle se oss själva, för filmningen kom jag på när vi redan var där.
 

Antingen eller

Sedan sist har vi hunnit med ett skrittpass med Hanna och Winston och ett galopp-pass med oss själva. Lite roligt nu när jag insåg att det blev raka motsatserna. 
I söndags skrittade vi i höstrusket med Hanna och Winston ut på Eh. Det blåste en del och regnade men jag hade det mysigt ändå där uppe på hästryggen inbyggd i hjälmen och regnkläderna. Det blev lite väl kallt i slutet men vi var ute och skrittade i nästan 1 ½ timme så det var inte så konstigt. 
Dansa och jag har inte vart ute på Eh på väldigt länge, och utan sällskap eller med henne först i ledet så har det ju vart mycket krångel där. Men hon marscherade glatt på hela tiden. Över bron och järnvägen utan tvekan till och med trots regnet plaskande i vattnet. Så duktig! Samtidigt så är det sällan vi "kör fast" om hon får skritta. Det är när Dansa är spänd och jag, enligt henne, ber om mer än vad hon tycker är rimligt som hon försöker uppfostra mig. Men i min värld så kan vi inte skritta oss igenom "farliga" situationer resten av livet ;) 
Hur som helst så var hon så duktig och jag blev riktigt imponerad när hästarna vid kyrkan var helt galna och Dansa bara spände sig lite. 
 
Igår red vi ut ensamma för att kunna jobba. Det var regnigt och ruggigt även då men blåsten slapp vi till min stora glädje. Blåst är det värsta jag vet. Dansa och jag begav oss mot Hårga och satsade på galoppträning. Hon är ju så rolig nu eftersom hon är väldigt pigg men ändå känns trygg. Hon blir inte så spänd hela tiden heller så vi kan hålla igång och arbeta i princip hela tiden. Vi höll igång från ovanför Kallebacken och ända till kullen ovanför sågen i mesta dels galopp men vissa bitar med trav. Förutom nedförsbackarna vid fårhuset och blå/vita. Dansa galopperade friskt framåt i låg form och jag stod upp och bara njöt. Älskade häst. 
Hon stannade till och testade några sekunder precis i första galoppfattningen och nedanför fårhuset då hon blev spänd för fåren, annars flöt det på sjukt bra. Och de där korta snuttarna är nästan inte ens värda att nämna. På hemvägen höll vi också igång i princip hela tiden i galopp och lite trav men först med en längre skrittsträcka för återhämtning. Hon blev spänd oftare då pga lite störningsmoment på gårdarna, men ändå så skötte hon sig väldigt bra.
 
Vi red ca 6,6km och höll igång i galopp de flesta kilometrarna som sagt, men hon var inte ens svettig under sadelgjorden när vi kom hem. Haha. Så himla lämpligt att hon aldrig blir svettig utomhus höst/vinter och början på våren, eftersom jag tycker det är fult om man inte klipper precis hela hästen och det skulle jag aldrig göra. Dessutom så blir dom så elektriska i pälsen! 
 
 

Hoppträning 14 Oktober

 
 
Haha observera hur liten Dansa ser ut bredvid storhästen!
 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här.

Ett till bra!

Idag följde Viktor med oss till paddocken. Jag vill inte vara ensam nu när Dansa bråkar lite. Det är inte alls några problem med det hon gör just nu, men om det eskalerar så vill jag ha någon med mig så jag känner mig trygg. 

Idag hade hon ännu mer energi och bråkade vid ingången i början. Mest i skritten och lite i traven men inget i galoppen. Väldigt bra fördelning av henne tycker jag då det är i den ordningen jag håller balansen bäst ;) När testningen var över så var hon återigen SÅ fin att rida och full av energi. Efter uppvärmning så tog vi galoppen och hoppade faktiskt lite!
Sen en träning i somras när hon kom snett in i en kombinationen med två 1m oxrar och inte räckte fram så har hon blivit osäker. Hon bromsar över första istället för att hoppa iväg och får då långt till nästa hinder och lägger då in ett extra. Det har gått bra vissa gånger men jag har ändå känt den där tveksamheten i henne och många gånger har hon lagt in ett extra. Det har ju blivit en ond cirkel och jag är inte tillräckligt modig och övertygande för att rida fram henne ordentligt mot kombinationerna när jag tycker det blir lite högt och vi har ju nästan bara hoppat högt i somma (vilket för mig är närmare och runt 1m). Det har garanterat också haft att göra med min ridning angående händerna som jag jobbar mycket med i slutet, då hon troligtvis kännt sig lite fast. 
Idag lade jag upp en 2 kombination med mitten på sockerbitarna och 1g emellan. Redan första anridningen så tog hon tag och flög över dom med en härlig bjudning och framåtanda, den där tveksamheten fanns det inte en tillstymmelse till! Jag skötte mig dessutom väldigt bra uppepå ryggen och gjorde exakt det jag ska :D Efter några gånger så höjde Viktor sista klossen till högsta så det blev lite mer hinder utav det och hon swischade över det några gånger också lika lätt och ledigt, och jag skötte mig. 
 
Sedan lämnade vi det och red lite förvänd, i vänster var det inga problem alls som vanligt men i höger fick vi kämpa mer. Det är så mycket lättare nu när jag kan fatta höger galopp i vänster varv ganska enkelt så vi slipper början om helt varje gång hon slår om i fram. Vi klarade ett helt varv en gång och en kortsida en annan gång så det var helt klart godkänt. 
 
Därefter avslutade jag lite med nedsittning i trav med öppnor och slutor. Jag red som dom ligger i mvs C då man rider öppna - liten volt - sluta på långsidorna och det gick riktigt bra faktiskt. Tror jag. Haha. Dansa var ganska upphettad vid det här laget så hon låg på en del i handen och ville bara springa springa springa, men hon bromsades upp av volterna och öppnorna, borde kanske gjort det av slutorna också men där vill hon rusa lite extra. Hehe. Vi jobbar på det. Efter några varv så blev hon lätt och fin i fronten så då avslutade vi. Red knappt 30min med uppvärmning och nedvarvning. 
 
Ja jag är lycklig efter det här passet också och skulle kunna göra vad som helst att få ha henne exakt såhär (minus bråken) varje dag hela åren runt!! 
 
 

Bra pass på banan

Igår skyndade vi oss till paddocken innan det blev helt mörkt. Dansa bråkade lite i början när jag skrittade och sedan bara någon enstaka gång i traven. Det är helt koncentrerat till ingången nu igen. Lite rolig är hon för hon stannar, kickar och skuttar lite argt innan hon sedan drar iväg i trav? Det är såklart inte ok på eget initiativ, men man riktigt känner hur upprörd hon blir när hon inte får bestämma. Så när hon inte får stanna då ska hon minsann springa istället! 
 
Hon testade bara precis i början och sedan var hon hur fin som helst och full med energi! Jag bara ÄLSKAR det. Ävne fast jag får vara beredd då hon far iväg åt lite olika håll rätt vad det är då det kommer fram en del nerv med energin. Hanna stod på backen och halvsov med Winston i mitten och rätt vad det var så vaknade han ur sin koma av något LIVSFARLIGT så han kom lös och for iväg i galopp tvärs över banan. Haha vi blev nog lika chockade allihop. Dansa blev i sin tur rädd av Winston och drog iväg en bit men stannade sedan snällt. Hjärtat pickade men hon slappnade fort av igen. 
 
Jag värmde upp i alla gångarte och galopperade sedan över en upphöjd bom på en stor volt. Jag var väldigt noga med att tempoväxla och ha händerna stilla och lite framme sista galoppsprången med ben på. Hon tog tag i bommen superbra och hon stod inte emot minsta lilla. Travade sedan över upphöjda 4 cavaletti vilket hon också gjorde klockrent. Var även noga där med att göra klart allt några meter innan för att sedan kunna sitta stilla och lätt i handen. 
 
Innan vi avslutade så satt jag ner i traven och red ihop henne lite mer några varv och provade även att rida sluta och öppna vilket gick över förväntan. Öppna kan vi typ, jag vet inte riktigt om vi tvärar tillräckligt men sluta har jag väldigt dålig koll på. Men hon flyttade in bakdelen lite och det är jag mer än nöjd med! Hon försöker öka tempot då och rusa iväg så jag får lirka och proa en hel del. 
 
SÅ himla nöjd och glad! 
 
 

En mjukis

Vi red med Hanna och Winston ikväll så det blev alltså en lugn tur. Jag lägger upp det så nu att när Dansa och jag är ute själva så kör vi hårdare pass för att sedan kunna rida lugnt med Hanna och Winston. Eftersom det blir väldigt mycket skritt då så passar jag på att rida mycket öppnor, skänkelvikningar och numer även våra varianter av slutor (vet inte om vi gör rätt.. hehe). Hon har blivit så mjuk och fin av det här. Idag flyttade hon sig superfint i våra slutor! Testade ju dock bara i skritt tror jag. Minns inte riktigt.. 
Hanna hoppade av en sväng så vi tog två galopper då. Hon var väldigt fin i ena. Den andra blev hon spänd i men det blev inte älgtrav ialf så den var godkänd den med.
 
Det hann bli rejäl skymning innan vi var hemma ikväll. Så länge jag tänker mig ridning med sällskap så har jag inte samma ångest för mörkerridningen nu som jag haft de senaste veckorna. Det känns ju lite lovande åtminstone. Haha.
 
Linus har fixat lite i min transport tidigare i veckan. Nu har vi äntligen en fungerande lampa inne i transporten, för första gången faktiskt. Även en kamera som jag fick av familjen i födelsedagspresent är installerad och en prylgardnin med krokar är uppsatt på dörren. Jag är löjligt lycklig över allt det här och känner lite sorg över att det är lågsäsong i sisådär 6 månader framåt. Haha
 
 

Måndag och onsdag

I måndags red vi ut ensamma igen eftersom jag var ledig och Hanna jobbade så pass länge att vi skulle missa dagsljuset. Denna dag red vi till kullen ovanför sågen och Dansa bråkade lite snabbt när vi skulle upp på asfalten, men inte som i lördags. 
Väl inne på grusvägen så safeade jag och skrittade till ovanför Kallebacken för börjar jag trava innan det så är risken stor att hon testar och det är eltrådar till fårhagar där. Hon testade bara supersnabbt nedanför fårhuset men annars struttade hon på så glatt hela vägen. Hon var knappt spänd ens. 
Vi travade och galopperade en hel del och hon var jättefin och full av energi. På hemvägen galopperade vi faktiskt från mitten av raksträckan nedanför blå/vita ända till fårhuset utan några tvärnitar eller superspänd galopp/älgtrav, vilket inte gått på väldigt länge. 
Det kom traktorer så vi väntade vid en skogsdunge och det var vedklyvar och gräsklippare ute i var och varannan trädgård. Hon tittar lite såklart, men gör ingen grej av det. 
 
De där nedrans gummibootsen testade jag en gång till när jag tömkörde precis efter vilan. Men tro på tusan att hon fick sår i karleden då också, så nu har jag kastat dom! Det var tydligen ingen inbillning. Chansade såklart inte på bakbenen utan fram, och nu har hon en skorpa på knappt 1cm i diameter på höger fram. Jag smörjer in med olivolja och hippotrim så jag hoppas det inte blir något skit av det. 
 
Idag började jag inte jobba förrän 13.15 så jag var till stallet på morgonen. Vi red ensamma igen och hon testade lite halvhjärtat vid asfalten idag också men sedan flöt det på tills jag vände upp på berget. Dansa blir spänd och därmed också bråkig med att gå i annat än skritt när jag rider någonstans där hon inte är van (för stunden, spelar ingen roll hur mycket jag ridit där förut). Så hon bråkade bitvis hela vägen men där emellan kunde vi galoppera och trava om än väldigt spänt. Jag antar att hon bara hittar på allt läskigt hon ser i skogen, men lite rolig är hon ändå eftersom hon i så fall kommer ihåg väldigt bra vart hon låtsas på bortåtvägen, för hon spänner till på exakt samma ställen hemåt. Haha. 
Efter första bäcken släppte det värsta så sedan kunde vi hålla galoppen och jag lät henne ha friskt tempo. När vi kom in i branten så ville hon självmant öka så det fick hon naturligtvis göra, så hon rejsade upp där i en himla fart och jag skrattade och klappade om vartannat. Så härligt! 
 
När vi kom ut från bergetsvägen sedan så testade vi flytta bakdelen i trav och det gick riktigt bra. Det är minst lika svårt för mig att ge henne signaler och göra halvhalter så hon inte rusar iväg, utan att bli minsta lilla spänd i armbågarna, som det är för henne att tänja sin kropp på ett sätt hon aldrig gjort förut. Men hon tvärade mer än tidigare då vi tränat i skritten och hon tappade inte bjudningen. Så kul!
 
 

I söndags

Då hade vi sällskap av Hanna och Winston igen och red till Hembygdsgården. Dansa gick som vanligt först och nu när hon hade store starke Winston bakom sig så traskade hon glatt upp på asfalten och testade inget någon annanstans heller. Hon var pigg och glad hela tiden. Vi skrittade mest så jag passade på att fortsätta med slutorna. Dansa hade fattat mer vad jag ville och flyttade lättare undan bakdelen. Även då krävde jag väldigt lite flyttning och bara något steg innan hon fick gå rakt igen med massor av beröm.
 
Red in på stubben på hemvägen då den faktiskt inte var plöjd hela vägen ännu. Ville jobba traven lite och komma ifrån den där framtunga känslan jag får där inne. Men tydligen så hade jobbet jag gjort dagen innan gett mer resultat än vad jag trodde för hon var superfin! Kvick och lätt i fronten, så vi nöjde oss fort. Tog en liten kortis galopp också bara för att! Som ett avsked.. haha. 
 
Red med reflextäcket för att kolla av läget. Sen vi hamnade i en hemsk storm i vintras så får hon för sig att försöka fly eller bocka av sig det ibland. Risken är då stor att jag följer med på köpet och det vill jag undvika. Haha. Men det känns så tryggt att ha den där stora reflexblaffan på oss i mörkret så jag vill ju inte sluta använda det. 
 
 

Stubben ensamma

I lördags jobbade Hanna så jag och Dansa gav oss ut ensamma för första gången på riktigt länge. Hon traskade glatt av gården och mot Hårga vilket förvånade mig då hon oftast står emot lite åt det hållet. Hon traskade glatt på tills vi skulle upp på asfalten, då tog det stopp. Kom en bil med släp så jag hoppade av och ledde ner henne på åkern igen och satt sedan upp igen och efter lite bråk och snurrar så travade hon snällt vidare. När jag sedan skulle trava strax efter loppisen så blev det tvärnit igen. Hon backade ner i diket precis intill ett staket med ståltråd så jag ledde upp henne på vägen igen (vill inte riskera att hon fastnar i det som hon gjorde i pasttråden i paddocken i somras). Nästa gång hon gick ned där så gick hon med huvudet före så jag backade upp henne, hade hennes rumpa i nacken kändes det som. Haha. Efter en stunds snurrande så gick hon fram igen och därefter bråkade hon inget mer.
 
Dansa gick självmant in på stubben som var vårt mål, hon drog sig ditåt redan nedanför fårhuset. Kul att hon gillar den! Jag travade runt först och när vi passerade ladan så blev hon rädd för något och tog världens tigerhopp åt sidan, så jag hamnade väldigt mycket i bakvikt och tappade ena stigbygeln. Trodde jag skulle flyga av men hittade tillbaka till sadeln i sista sekund. Hon spände till förbi den där ladan varje gång. 
 
Efter lite mer trav så fattade jag galopp och sedan rullade vi på med tempoväxlingar i flera minuter åt vardera håll. Hon svarade superfint både framåt och tillbaka. Innan vi sedan avslutade så red jag massvis av övergångar mellan skritt och trav för att hon blir framtung där. Gissar att det är för att underlaget är lite tungt och sluttar åt så mycket olika håll. Det blev bättre men inte helt bra.
 
Hon bromsade upp i början när vi styrde "bortåt" och ville öka "hemåt, men hon hade inga större invändningar på att få sin vilja igenom. I slutet bjöd hon lika fin åt alla håll och kanter. 
 
 

Hoppträning på Nytorp

I fredags åkte vi som sagt till Nytorp och var med på en markarbets-/hoppträning för Patrik. Jag var inställd på bommövningar och kanske något litet hinder, men ack så fel jag hade. Haha. Vi kom in i ett ridhus med en riktig bana uppställd. Tur jag inte visste det innan för jag blev riktigt nervös. 
Dels för att vi inte ridit över en bom på nästan en månad och min höjdrädsla kommer snabbt, och dels för att jag så gärna ville att det skulle gå bra med tanke på vår hopphistoria sista tiden. 
Men nu var det bara upp till bevis hur illa vårt problem egentligen är och jag kände att nu får jag svart på vitt om jag kan släppa helt om hon ändå kan tänkas ha ont eller inte. Är det någon som jag vill ha med mig om problem uppstår så är det ju Patrik, så det kändes ändå väldigt tryggt.
 
Dansa var riktigt pigg och lite svår att rida fram då hon mest blev springig och ville rejsa. Haha. Älskar när hon är sån som hon vart nu sedan vilan, jag måste knäcka koden för att hålla henne såhär året runt. 
 
Vi fick först travhoppa ett mindre räcke och Dansa stannade första gången. Som Patrik sa när jag hoppade för honom sist (vilket också var första gången) var ju att jag hade för högt buren hand och låste mig i armbågarna (vilket jag också jobbar med i dressyren), det i sin tur gör att Dansa blir låst i kroppen, sänker ryggen och tycker att det blir obekvämt att hoppa = hon struntar i att göra det helt enkelt. 
Jag tycker att det låter väldigt logiskt och stämmer bra överrens med de situationer jag kollat på. Vissa gånger hoppar hon i riktigt dåliga lägen, och ibland händer det att hon stannar trots att vi kommer rätt. Och det beror såklart på min ridning, om jag ger henne plats för att röra sig ordentligt eller ej. Detta har kommit med höjden på hindren då jag blir mer osäker och vill måtta och lägga mig i mer och mer. 
Om vi kommer på ett hinder ur sväng så vill Patrik att jag tempoväxlar i galoppen en bra bit innan hindret, göra halvhalt för att se att hon är hos mig och sedan lätta av och ha mjuk och väldigt lätt kontakt, med BEN de sista galoppsprången fram till hindret. 
Dansa känns mer positiv och till freds med det, och jag tycker att det känns så mycket trevligare. MEN det är SKITSVÅRT att i stundens hetta komma ihåg och kontrollera min kropp att inte ta i henne, speciellt när jag ser att vi kommer tokigt. Men det är ju så att när vi är så nära hindret så är det ändå redan försent att göra något, så det bästa jag kan göra då är att ge henne utrymme och stötta med benen. Jag jobbar på det ;)  
 
Hur som helst så hoppade hon det där räcket på andra försöket. Vi hade räcken och kryssoxrar på banan. Hinder två som vi hoppade var en kryssoxer ur ganska kort sväng och lika där så blev det stopp. Två gånger.. pga min ridning. Därefter så hade jag kommit in mer i det och Dansa tvekade inte på ett enda hinder på resten av träningen, även om vi kom fel ibland. Jag råkade smygta nån gång (jag höll dock inte konstant de gångerna) men i det stora hela så skötte vi oss med Patriks röst i bakgrunden hela tiden. Så lycklig att hon hoppade som den lilla räka hon är, igen! 
 
Vi avslutade med en bana på 90-95cm med ett räcke på 1m och det gick superbra sista rundan! Som Patrik sa så började jag rida efter hinder nr 4 och tyvärr blir det lätt så i all min ridning. Nu när jag lär om mig till att inte ta något i tyglarna framför hindren, så blir det lätt så att jag inte tar något i dom nån gång.. haha. Det tar ett tag innan jag hittar ett bra mellanting. 
Det är första gången vi hoppar riktiga hinder inomhus, och det blir trångt (ska jag säga med min plutthäst..haha) men funkade riktigt bra! 
 
 

Kylan kryper inpå

Idag har det vart bara några få plusgrader hela dagen och nu ikväll är det under 0 till och med. Jag hoppas det är mjukt på vägarna några veckor till! Och att dom inte plöjer min älskade stubb, såg idag att dom hade påbörjat det på en del av åkern.. 
 
Sune och jag har vart lediga idag så vi tog en promenad med Carro och Leona och annars har jag börjat rensa ur sommarkläder från garderoben. Viktor är påväg till Gällivare för årets sista seriematch innan kvalet startar. Han kommer inte hem förrän på söndag så det känns tomt här hemma. 
 
I eftermiddag var Dansa och jag ute och red med Hanna och Winston. Vi red till hembygdsgården och Dansa var pigg och glad! En längre travsträcka där hon mest fick trampa på med små tempoväxlingar. I skritten så tränade jag på slutor. Vi testade ju på det förra sommaren men nu tänkte jag lära henne förstå signalen för att flytta undan rumpan. Hon flyttade bara väldigt svagt och något steg innan massor av beröm, men i slutet så föll ändå en liten polett ner. 
 
Innan vi åkte hem sedan så städade vi undan lite på gården inför vintern och jag slog ned de sista stolparna på "min ridåker" inför vintern. I år ska den stängslas in så att skotrarna inte kör sönder ridmöjligheterna där. Nu är det bara mockning av kryp in'et och helst lite målning som ska göras innan kärlen och kylan kommer. 
 
 
 

Så fin!

Jag tömkörde Dansa i paddocken idag och hon var finare än någonsin, i båda varven. Det var så himla roligt! Hon blev inte sådär rak som hon gärna blir i höger varv, klonkade dock lite sko men det fick jag ordning på med många halvhalter de första två varven. 
Hon fick trava över en liggande 4cavaletti i båda varven också som hon gjorde så fint. Hade den lite lång först men kortade sedan in den lite, och hon anpassade sig väldigt bra. 
 
Jag blandade med att göra galoppfattningar och låta henne rulla på i några varv. Så roligt att se att hon har lätt för galoppen på volt nu, det har tagit väldigt lång tid att bygga upp den.
 
Kom ett godståg och hon rusade på något varv men lugnande snabbt ned sig efteråt.
 
 

Brunst och kvällsritt

Dansa började brunsta när vi släppte ihop hästarna i lördags, så vi var tvungen att skilja på dom. Lukas fick fångkänning samma dag så han och Dansa fick gå i lillhagen igår och idag. Imorgon provar vi släppa ihop dom igen och ser ifall det funkar eller ej. 
 
I eftermiddag när vi kom till stallet var Dansa väldigt upprörd och sprang runt som en iller. Ett litet sår på framsidan av skenbenet, vänster fram, hade hon när hon kom in som jag sprayade med silver.
 
Vi red till renarna idag igen med Hanna och Winston. Dansa var pigg och lite spattig som igår, men så himla snäll och glad! 
Red en stund på stubben på bortvägen idag och där blev hon lite tung i handen, vilket hon inte var ute på grusvägarna så det smög sig nog på för att det var jobbigt. Red i trav och tempoväxlade och gjorde lite skritt-travövergångar och det blev bättre men släppte såklart inte helt. Red bara där i ca 10min. Red några varv i vänster galopp också och den var riktigt fin.
Hon surar när vi vänder bort från Winston, en gång lite mer rejält idag men annars bara tendenser och när vi ska göra en sväng hemåt så gör hon sig rak i kroppen och trycker sig inåt, så jag jobbade vidare på en volt tills hon släppte, inann vi fortsatte mot dom igen. 
Inte riktigt lika tungt idag men tror det suger rätt mycket ändå. 
 
Vi travade tre korta sträckor med Hanna och Winston och tog sedan själva en höger galopp upp för sista backen innan vi vände och hon var superfin! Älskar när hon har sån här energi (så länge hon håller sig på backen.. haha). Hon gjorde jättefina halter idag. 
 
Kom tillbaka till stallet vid halv sju och det var rejäl skymning då. 
 
 

Stubben i mitt hjärta

Red till renarna och vände med Hanna och Winston idag och Katja gick med. Det var blåsigt och ruggigt men uppe på hästryggen känns det alltid bättre. Om det inte stormar (i mina mått) då! 
Dansa hade väldigt mycket energi men var jättesnäll. Tyvärr så har Hanna blivit riktigt rädd sen hon flög av för några veckor sedan så vi travade bara en kort sträcka bortåt och annars skrittade vi. Jag tränade halter från skritt, Dansa kör gärna upp huvudet och drar i bettet samtidigt som hon kikar runt när jag gör halter ute. Haha ingen ordning! Idag fick hon göra om dom tills hon gjorde det fint och det krävdes max tre gånger, alltid en början på något jag lämnat åt slumpen. 
 
Jag var också supernoga med att hon svarade för skänklarna vilket jag lätt glömmer när hon är så pigg. Hon fick tempoväxla i traven, lät henne arbetstrava 3 steg och sedan lite ökning (men direkt på hjälpen!) 3 steg. Tog 5 först men jag ville växla oftare. På hemvägen gick jag in på stubben och travade några minuter, och jobbade likadant. Det var lite blött och tungt tyvär men vi travade runt på en stor 8a och övade på kvickheten. Hon surade lite de första gångerna jag vände bortåt men jag var snabb i korrigeringen och det gjorde att jag hann stoppa upp det innan hon stannat helt. Sen var hon superfin!
 
Jag läser och hör mycket om renodlande av hjälper så i skritten övade vi på flyttande skänkeln. Att hon inte bara ska flytta sig, utan hon ska göra det direkt och med bjudning. Gick bra. 
 
 

Att gasa

Jag läste en blogg här om dagen där en duktig ryttare skrivit att hon tycker att många ryttare inte lär sina hästar att ta i och gasa ordentligt. Och det är ju något jag länge har saknat hos Dansa också men inte riktigt fått till. Nu känner jag dock att jag börjar få tillräckligt med verktyg för att kanske lösa det.
 
Det som vi jobbat mycket med på träningarna senaste tiden är just att hon ska bli kvickare och därmed får jag jobba mycket med känslan i armarna. Jag spänner lätt till lite i armbågarna när jag blir koncentrerad och det gör att hon blir irriterad på mig när jag lägger på benen. Jag måste ge stöd men får absolut inte bli stum, och den gränsen är hårfin. Svårt! Men jag tror jag börjar förstå och hitta känslan. 
 
En sak till jag kommit fram till är att jag faktiskt har lärt henne att gå framåt för mina skänklar, jag har lärt henne flytta sig åt sidorna för dom och hon kan till och med känna skillnad på om hon ska trava eller galoppera med hjälp av dem. Så varför skulle jag inte kunna lära henne att ta i riktigt ordentlig och skjuta på rejält med bakbenen för dem??! Hur ska hon kunna lära sig vad jag vill ha för effekt när jag nöjer mig innan vi uppnått den? Så ologiskt vissa saker är i min hjärna ibland. 
Som det är nu så ökar hon när jag skänklar på i galoppen och traven, men hon tar inte i med bakbenen så pass mycket att hon ska få den där riktiga kraften framåt. För hon har inte fått lära sig hur hon ska göra och jag ber henne försöka alldeles för sällan, så det hinner såklart inte bli befäst. 
 
Jag har hela tiden småduttat med saker jag önskar få fram i henne för när jag inte får resultat direkt så tror jag bara att det inte går för "Dansa inte kan just det". Typiskt min orutin! Jag vet ju fortfarande inte om jag kommer lyckas, men nu förstår jag inte varför jag inte skulle göra det om jag rider rätt, tänker rätt och LÄR Dansa hur hon ska göra.
 
Den stora frågan som stör mig är hur jag kan tro att jag inte ska kunna lära Dansa något som jag inte bett henne göra. Om vi är ute och galopperar och jag ber henne trycka på, jag känner att hon inte ger de där 100% som jag önskar utan stannar vid 80% och jag berömmer henne för att hon försökt.. och jag aldrig ber henne ta i ytterligare för att pressa gränsen högre och närmare målet. Hur ska hon då veta att jag egentligen önskar mer?? 
Innan vilan red vi på stora stubbåkern två gånger och där puschade jag henne mer, det är lättare på så stor yta där det aldrig blir skarpa kurvor. Andra dagen fick jag fram känslan de två sista gångerna och berömde massor. Tyvärr så räcker ju inte det för att befästa det hos henne.. haha. Men jag hoppas vi hinner ge oss ut fler gånger där innan den plöjs och annars ska jag vara noga med att inte nöja mig för snabbt på andra ställen också. 
 
 

Brakedance

Jag kände att ett pass till i paddocken vore bra så vi traskade dit igen. Hoppade upp direkt idag och hon svarade inte alls bra framåt förrän vi tempoväxlat, flyttat och gjort några halter. Började trava och kom ett halv varv innan hon blev sur. Hon surade till och från första varvet men sen sprang hon på så glatt med spetsade öron. När vi bytte varv så blev det några karatesparkar igen innan hon lika glatt sprang på där med i alla riktningar. Sen hade vi tydligen diskuterat klart angående traven så jag kunde byta varv och greja bäst jag ville och ändå ha en nöjd och glad Dansa.
När jag däremot skulle fatta galopp så blev det samma visa igen.. men efter att ha testat lite så galopperade vi flera varv i vänster galopp utan problem. Så vi nöjde oss med det. 
 
Hon var inte tung i handen idag heller och helt sig själv direkt jag satt mig i sadeln. Hon är väldigt pigg, men svarar lite dåligt på mina skänklar, speciellt i sidled vilket är vanligt efter hennes vilor så det kommer snart tillbaka. Hon var superfin när vi avslutade efter ca 15-20min. 
 
Imorgon rider vi nog ut om vädret inte blir för dåligt, eller rättare sagt stormigt. Det har regnat och blåst de senaste dagarna men inte alls på värsta viset.
 
 
 

Uppe på ryggen igen!

Igår tömkörde jag igen och hon busade inte alls så mycket då, men ville gärna springa massor! Hade framme samma bommar och vi tog mest höger varv eftersom det inte blev något dagen innan. 
 
Eftersom hon höll sig på backen så bestämde jag mig för att rida idag. Tog henne på lina några minuter först för att hon skulle få rasta av sig det värsta. Pep till lite och gjorde några krumbukter precis direkt, men sen sprang hon bara glatt omkring med mycket energi. Härligt!
När jag satt upp så var hon riktigt spänd först, så var hon första minutrarna vid varje ridtur för något år sedan men det är inget jag saknar ;) Hon slappnade fort av efter lite skrittövningar och i traven sedan så stannade hon och bråkade direkt vid hag-ingången. Suck, jag som trodde jag skulle kunna smita ifrån den grejen genom vila. Haha. Men jag satt ordentligt i sadeln med stadiga men mjuka händer och sa åt henne koncekvent att gå framåt. Minns inte hur många gånger hon bråkade men tror inte mer än 2 varv och sedan travade hon glatt på. 
Galopperna tog jag på säkra ställen och bröt av innan ingången för att inte riskera ett mycket negativt pass första dagen. Jag måste ju ta igenom det, men idag ville jag ge henne ett lätt och positivt pass.

För dagen skyggade hon rejält för kontainern också men det gör jag inte så stor sak av för det är så olika från dag till dag. 
Dansa var pigg och ville gärna ila iväg i traven så jag fick prooa en del och lugna ner steget. Hon brukar alltid bli lite tung i handen efter vilor men det märktes inte av idag. 
 
Patrik säger åt mig att jag måste hålla kontakten men såklart inte bli låst i armarna när hon bråkar. Jag lättar gärna och ger henne extra tygel för att "ge plats framåt" och motivera henne till att gå, tänker jag. MEN det funkar ju inte så. Hehe. Dansa tolkar ju det som en belöning såklart och tycker att det känns ännu lite bättre att stanna när det blir jobbigt eller lite svårt. Jag förstår ju också att jag inte bara kan ändra mig och tro att Dansa direkt ska fatta att nähä det här funka inte längre. Utan jag får såklart jobba igenom det. Det svåra är att hon är så känslig för hjälperna när hon är inom ramen och på bra humör. Men blir hon sur så kan jag banka ihjäl mig utan att hon rör en fena. Jag antar att gåtan ligger i att inte göra henne sur, men den har jag inte knäckt helt ännu tyvärr. Jag tar mer än gärna emot ideér! 
 
 

Bra beslut

Dansa gick så snällt och avslappnat med mig till paddocken i eftermiddag. Hon skrittade fint på volten men när jag bad om trav så kunde hon inte hålla sig längre. Haha. Hon körde först sina nästan stillastående skutt men jag smackade bara på och sedan busade hon iväg i full galopp i alla möjliga krumelurer. Det lyste lycka av henne så jag stod mest och log och skrattade åt henne. Älskar att se glada djur! 
 
Men jag hade lite kämpigt stundvis också för hon låg lite väl mycket i kurvorna ibland och typiskt nog så kom ett godståg som stannade för möte. Och det gnisslar sjukt mycket vissa gånger, och idag var naturligtvis en sån dag. Dansa brukar inte stressa upp sig speciellt för det, men idag fick hon fnatt såklart, med all energi i kroppen. Hon var duktig och gick fram mot det men genade sedan väldigt mycket så jag hann inte med att hala in tömmarna och det blev många tvärnitar när vi vände emot tåget igen. Hon hoppade, skutt och gjorde en rejäl kapriol så jag blev lite orolig för att hon skulle fastna med benen i tömmarna, men det var aldrig någon fara. Känns riktigt bra att hon aldrig stegrade trots allt bus i kroppen och sedan en stund även spändhet/rädsla då. 
 
Jag hade lagt fram en upphöjd bom på kortsidan och en halvt upphöjd 3 cavaletti längs ena långsidan och hon tog tag i dom med glädje. Härligt! 
 
Min plan var att tömköra idag och se ifall jag kan rida imorgon, men nä.. jag stannar på backen imorgon också känner jag ;) Förra året exploderade hon från ingenstans i skritten och jag flög som en vante, efter en liknande vila, så jag tar inga risker i år för det var inte roligt. Och Dansa har alltid vart en väldigt sansad och ordentlig dam på töm, så det här betyder sjuuukt mycket energi. 
 
Hon sprang bara i vänster varv idag för jag har mest kontroll där och det behövde jag för att kunna parera allt idag. Hon skulle mest bara rastas av ändå. När vi lämnade paddocken så kunde hon inte skritta, utan hon taktade/småtravade och det är INTE likt henne. Haha. Så fort vi kom ut på vägen igen så coolade hon ner sig och gick så snällt bredvid mig hem igen. 
 
Så himla härligt att vara igång igen! 
 
 

Höst på riktigt

För några dagar sedan så blåste det rejält så nu är backen full av gula löv. I torsdags tänkte jag börja ta in hästarna på natten, men det blev så varmt och skönt med 10grader under natten så jag avvaktade. Ikväll har dom dock fått komma in. Det är Dansa, Noa och Rattis som står inne och dom ville inte alls komma när jag ropade vid halv sju. När jag sedan återvände vid nio och det var kolsvart och graderna hade sjunkit till närmare nollan så ville dom mer än gärna komma in. 
Blir det varmt igen så får dom vara ute om dom vill, men troligtvis så är det nog tyvärr slut med dom nätterna nu. Vi har ju haft varmt och skönt så länge ändå, vi har aldrig haft hästarna ute på nätterna så länge som i år. Vad jag kan minnas. 
 
Jag gruvar mig riktigt ordentligt för att behöva rida i mörkret ensam, men annars så känns det mest mysigt med hösten och stallmyset med hästarna som sällskap inne. Nu är det bara 2 dagar kvar på Dansas vila och hon börjar bli lättretlig så jag anars en del överskottsenergi ;) Hon har inte börjat fälla sommarpälsen än men det kan vara det som är på gång också vilket gör henne väldigt öm. Det brukar dock märkas mest på våren. 
 
Jag har ridit Rattis 2 gånger under vilan och jag gillar honom väldigt mycket. Han är rolig och har härligt temperament. Det är väldigt kul att få testa ridningen på honom eftersom jag nästan inte ridit några andra hästar senaste åren när jag lärt mig så mycket nytt med Dansa.
 
 
 

Vilan går

Det blir inte mycket uppdaterat här när Dansa vilar.. önskar jag var lika duktig att uppdatera om annat i livet än bara henne, för det är så roligt att gå tillbaka och titta. Men jag är för lat! 
 
Nu är det inte allt för många dagar kvar innan Dansa äntligen ska igång igen i alla fall.
Dansas dagar nu går ut på att strosa runt i hagen och käka gräs med Nosan och Tratten. Jag kommer ut och borstar eller så får hon komma in i stallet en stund. I söndags var Hanna och Winston på NH-träning i Alfta så när vi kom hem ville jag testa övningarna på Dansa också, och hon gjorde dom riktigt bra! 
Med Winston fick dom jobba på att han skulle flytta sig fast han inte ville, med Dansa blev problemet istället att hon inte slutade övningen när jag slutade ge tecken, haha, så jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera det. 
 
 
I torsdags var hovslagaren här och jag vågade inte tala om för honom att Dansa vilat en vecka, eftersom hon brukar vara otålig i vanliga fall. Men hon skötte sig superbra! Eller okej, hon sköter sig aldrig superbra vid skoning, men hon hade inte mer myror i brallan än vanligt. 
Efter att hon stått i boxen medan W skoddes så borstade jag henne och kände därmed igenom kroppen som vanligt, och upptäckte att båda vänsterhovarna var markant varmare än de högra. Så vi tog ut henne på gården för att trava lite och se att hon inte haltade. Hanna brukar få göra det så jag kan kika ordentligt, men jag såg direkt att hon var på bushumör. Hanna kände det också så hon sa upp sig från uppgiften. Haha. 
Och mycket riktigt, när jag bad om trav så exploderade hon i sina stegringar och krumbukter, som jag HATAR. Jag tycker att det är riktigt obehagligt för hon är så nära, men jag antar/hoppas att hon har koll på avstånden.. Tog på henne träns och longerlina och hjälm på mitt huvud, och travade inte förrän hon kändes lugn och då gick det bra. Inga tecken på hälta tack och lov! 
 
Dansa hade vilat i 1v och stått inne i boxen halva dagen, det blåste rejält och var kallt och Hanna hade precis släppt ut Winston i hagen, så det var kanske inte så bra förutsättningar för att springa utan bus..
 
Idag ska jag baka till min lillebrors kalas imorgon. I stallet ska jag måla grindarna till gården och hjälpa Annika att ta in tre kvigor, det blir spännande! Måste vara klurigt att välja ut tre som ska in än som annars när jag vart med då vi flyttat alla från en plats till en annan. 
I eftermiddag kommer en kompis hit på tacomys.