Halvtid

På måndag har Dansa vilat tre veckor och därmed har nästan halva vilan gått. Hon ska skrittas på juldagen så det blir drygt 6 veckor eftersom den är på en torsdag.
Dansa är väldigt snäll och trevlig att ha och göra med. Inte alls så rastlös och därmed sur som hon blivit under tidigare vintervilor. 
Kanske har hon mognat och börjat inse att det är rätt skönt att vila. Eller så vet hon att vi har ett väldigt roligt år framför oss och känner att hon behöver hämta krafft. Hehe.
 
Tack vare vädret har hagen vart lättframkomlig och inbjudit till lek också så hon har rastat sig själv lagom mycket på egna initiativ. Ingen kärle och ingen snö. Det har dock vart betydligt mer lera, men den finns bara vid ingången och hagen är så stor att det finns massvis med plats för att sträcka ut i galopp. 
 
Jag roar mig med att flera gånger om dagen dagdrömma om att sitta på Dansas rygg. Tittar på våra träningsfilmer och peppar! 
Klurar på vårens ridschema. Funderar ut hur jag ska lägga upp ridpass och vad jag ska fokusera mest på från början. Jag har insett att jag måste ta lite mer "en sak i taget" så att det blir ordentligt och befäst. Så att jag inte småduttar i allt jag vill träna på. Jag älskar att planera och strukturera! Det är liksom halva grejen med att ha häst.
Funderar ut vad jag ska ha för mål 2015 och vad jag ska ha för långsiktigt mål i dressyren. I hoppningen har jag redan ett från tidigare. 
 
 

Blå himmel

Red ut på Noa i eftermiddag med Hanna och Winston. Det var flera minusgrader så jag packade på mig full vintermundering för första gången i "vinter". Rumpvärmaren åkte på sadeln också så jag kände mig riktigt ombonad där uppe på ryggen. Hatar dock första tiden då man har tjockare handskar för jag får inget bra grepp alls i tyglarna. 
 
Det var kolsvart och åkte tåg i princip hela tiden. Det blixtrade blått som det brukar göra vid kallgrader men ikväll lät det mer än vad jag någonsin hört förut. Visst brukar det spraka och knastra, men nu väste det som en aggresiv eld också. Vet inte om jag bara missat det förut eller om det lät extra mycket just ikväll. Hästarna brydde sig dock inte så det var skönt. 
 
Vi red ut på Eh och vände vid kurvan efter övergången. Vägen var stenhård så vi skrittade hela tiden förutom två travsträckor. Noa var lite otålig med huvudet idag på hemvägen, men annars skötte hon sig fint. 
 
 

Kiropraktorbesök

Äntligen har kiropraktorn varit hos hästarna. Bronzac var som jag trodde helt låst i höger bog, även bak där han var sned. Han fick bara komma in i boxen och äta efter det så kollar jag hur han rör sig imorgon. Men jag tror och hoppas att det var "enda" orsaken till hältan. Rör han sig bra så skrittar jag honom imorgon. Det hann bli 1½ veckas vila för hans del så nu behöver verkligen gammelkroppen röra på sig. Dom står mest och äter i Höhäckarna i hagen nu så det blir inte många knop där som under sommaren. Lillplutten.
Satte i brodd i trakterna ikväll också eftersom att det skulle kunna komma snö i natt. Jag har dragit ut på det in i det längsta då Bronzac ogillar skarpt att gå med brodd på hårt underlag som grusvägar och asfalt utan snö/is. Så nu kommer han garanterat kännas lite stapplig ett tag innan han vänjer sig. Förhoppningsvis tycker han det går bättre när han inte har brodd i tårna. 
 
Dansa fick också en genomgång och hon var mjuk och fin förutom en liten låsning i höger bog. Den vanliga sidan som spökar. Hennes svaga sida, men den har blivit mycket starkare och i takt med det så har låsningarna blivit mindre och mindre också. Kul att se resultat på flera håll!
 
Nu har Dansa blivit skodd, genomkollad av kiropraktor och den 10 kommer tandläkaren. Sen är hon helrenoverad och kvar är bara någon vilovecka kvar plus 3 veckor med skritt. Sen är hon redo för 2015!
 
2012
 

Liftare

Igår eftermiddag red Hanna och jag till Hårga med Winston och Noa. Vi red ut till 83:an och dit har jag inte ridit sen jag hade min första ponny Pelle för sisådär 14år sedan. Har inte blivit av med Dansa då det vart i längsta laget för henne, men sen som 5-åring blir det perfa!
 
Vi höll igång mycket i trav och galopp bortåt och skrittade sedan nästan hela vägen hem då W och N inte är helt igång. Noa var superfin. Hon går gärna i hög form så jag fokuserade på att få henne att sänka huvudet och stretcha ut ryggen. På hemvägen blev hon pigg, när vi travade bakom så tjuvade hon lite i galopp men hon blev aldrig stressad och det är toppen! Halterna fungerade också bra. 
Det slog mig igår hur stadig hon är att rida (när hon inte blir stressad för då har hon inte en enda stabil punkt i hela kroppen, hehe. Och heller inte när hon blir tittig) men annars! Hon är stabil i formen och hela kroppen går som på en räls och hon smygökar inte.
Fast sen slog det mig ännu en sak, att det kanske är så utbildade hästar känns?? Haha. Jag är ju bara van vid Dansa nu för tiden och hon är ju så valpig. Bronzac hinner jag ju knappt känna av på våra småttingrundor och Winston är ju en helt annan typ av häst så han är också väldigt speciell att sitta på. 
Noa är iallafall väldigt stabil att rida när hon sätter den sidan till! 
 
Jag red i min hoppsadel och jag får så mycket bättre och mer stabil sits så det var väldigt skönt. 
 
När vi red förbi Peter och Frida på hemvägen så var dom precis påväg till Pelle och Bettan på middag. Dom var ridsugna så vi skuttade av och lät dom hoppa upp på varsin häst och så lotsade vi iväg dom till den stundande födelsedagsmiddagen. Frida fyllde nämligen år. 
 
 

Galenpanna

Dansa fick stå kvar inne när Winston skoddes igår för att hon skulle få vänja siv vid röken som blir vid varmskoning. Hon blev inne till 13-tiden och blev såklart yperglad när hon väl fick komma ut i hagen. Hon hade stått superduktigt inne hela tiden och röken var fortfarande läskig. Men hon hade nog gett upp hoppet om att få komma ut igen för hon hade rejsat runt hur länge som helst ute i hagen sen.
 
Är glad att jag inte var där för jag hade nog fått nippran av att se henne rejsa runt i en hage fylld med lera och blött gräs, som kryddas med nyskodda hovar och årets första broddar! H J Ä L P. 
Alla skor satt kvar idag och hon hade bara en liten reva på insidan av vänster framben. Hon var lite varm och något svullen, men det är garanterat borta imorgon.
 
 
Första gången hon fick skor, på framhovarna, 2013.
 

Mysfredag

Viktor och Andreas kom fram till Italien utan problem under dagen. Har bett Viktor att kolla upp hur glutenfria livet ser ut där eftersom Italien är ett av de länder jag gärna vill besöka i framtiden. Ironiskt nog är det mycket pga maten jag vill åka dit och som många vet så är det pasta och pizzor dom är kända för.. Haha. Typiskt.
 
Hanna var tveksam till att åka till stallet efter att jag slutat idag. Men jag skrev några sms om vilken härlig myskväll vi skulle kunna ha med skrotarna och att vi kunde rida mysrundan (det är dock min favvo-mysrunda, inte Hannas). Vips så hade hon bestämt sig för att vänta på mig. Inte så svårövertalad med andra ord. Tur för mig!
 
Jag var in på ridskolan och hämtade Dansas dressyrsadel som vart på stoppning. Fick höra att även den var ett bra köp, vilket känns kul såklart. Jag älskar båda mina sadlar. Även Bronzacs, men den rider jag ju inte så mycket i längre tyvärr. 
Hämtade sen upp Hanna och vi åkte till Lillstallet där vi mockade, höade och släppte in skrotarna. Dansa hade gjort en lerinpackning även ikväll. Åkte sen vidare till Bronzac och mockade och kramades med honom. Proppade i lite morötter och åkte sedan tillbaka till Lillstallet. 
 
Jag testade Dansas dressyrsadel på Noa och den låg riktigt bra så då gör garanterat hoppsadeln det med. Jag har kollat upp nu och Siw trodde inte det var någon risk att dom formades om ifall jag använder dom på Noa, om jag inte rider i dom för mycket. Så jag tog dressyrsadeln ikväll på Noa och det var underbart att få sitta i en skön sadel som passar min rumpa! 
Hennes egna är Dansas gamla inridningssadel och den är så hård och konstigt formad (eller så är jag det) så jag får inget stöd alls för knäna. Den ligger heller inte lika bra på henne som Dansas sadlar gör. 

Vi red till karosseriet vilket har blivit min favorit-lugna-kvälls-runda. Känns så mysigt att rida där på min lilla barndomsgata där jag växte upp. Kika på mitt gamla hus och stenarna vi klättrade på, backen vi åkte pulka i och postlådehållaren som vi absolut inte fick leka på. Vilket vi såklart gjorde ändå, i smyg! 
Det finns så otroligt mycket minnen längs den lilla grusvägen och jag får en sån myskänsla av att rida runt där. Vi travade och galopperade efter Winston idag, även på hemvägen och Noa blev aldrig stressad. Pigg såklart, men långt ifrån hetsig. Vilket framsteg! 
 
En härlig och skön kväll hos hästarna och vi var inte hemma förrän vid halv tio. Hanna har skaffat sig en sjukt bra pannlampa som lyste upp som ett billyse. Min sketna lilla sak märktes inte ens! Haha  
 
 

Hovslagarbesök

ÄNTLIGEN är Dansa skodd. Även denna gång utan lugnande och det gick som smort! Det var ett hovslagarbyte som behövdes, till en karl som förstår sig på hästar på riktigt. Även jag har fått lära mig en hel del idag. 
Jag var inte med sist han var där pga jobb, men Annika berättade att hon bara behövde stå där så skötte J resten. Men när jag gjorde det idag så bad han mig att rycka till i grimman och vara väldigt noga med att Dansa inte fick flytta sig om inte jag bad henne. Anledningen var för att jag inte har samma auktoritet som henne och måste därför ta min plats. 
 
Han sa "Dansa är inte dum, men en tuff häst som testar gränserna precis hela tiden" och där tog han orden ur min mun som jag har använt mycket under de 3 år jag och Dansa kännt varandra. Haha. Hon är väldigt snäll och lätt att ha och göra med i alla situationer (förutom hovar/ben fram till nyligen), MEN hon kollar som sagt gränserna flera gånger om dagen. Hon är väldigt lätt korrigerad då bara man känner henne.
Men jag har upptäckt nu på sista tiden när flera nya människor rört sig i stallet att hon testar dom på stört. Det värsta är ju att dom som inte känner henne, blir rädda då hon ser sur ut, och backar undan. Jag förstår det, men det är viktigt att det inte händer för jag har vart så noga under alla åren att hon aldrig ska få lära sig att det lönar sig, för då är jag rädd att hon tar det till en ny nivå och jag vill inte ha en häst som är elak. Tänk vad lämpligt det vore om hon kunde ge upp och låta rankingen vara som den är för all framtid i stället. Hehe. 
 
Nu har jag äntligen fått bra verktyg att använda mig av för att få ordning på hovhanteringen också.
Att kratsa och greja med hovarna/benen fungerar utmärkt och har gjort sen i augusti nu och hovslagarbesöket tog monsterkliv framåt bara nu andra gången. 
Vad jag lärde mig som är viktigt idag är att jag efter en korrigering eller då Dansa blivit arg och uppspänd är att jag måste stirra henne i ögonen tills hon sänker huvudet och gärna börjar tugga, för det är först då hon accepterat att jag är ledaren. Avslutar jag innan så kan jag vara hur arg jag vill men hon kommer fortfarande känna att hon fick igenom sin önskan. 
Mycket logiskt egentligen. Det är så jag jobbat, bitvis lite omedvetet, sen sist han var här genom Hannas förklaring av vad han gjorde då, men det var först nu jag förstod helt och fullt. Och resultat ger det verkligen! Underbart. 
 
Idag drog hon sig bakåt ibland för att komma loss men sparkade aldrig emot honom och det är sjukt stora framsteg. 
Tur att det finns så många duktiga människor med tips och trix i skjortärmen när man själv har kört fast! 
 
Varm sommardag efter ett hårt ridpass. 
 

Nosanbosan

Jag var sjukt effektiv på morgonen och förmiddagen så att allt som kunde göras i Bollnäs var klart innan kl 13. Lade till att dammsuga och damma ur bilen också. Sune är så go för han har stenkoll när jag ska ner till tvättstugan eller städa bilen. Han kikar vad jag plockar med mig och går sen och lägger sig. 
 
Vid 13 träffade vi Hanna och Baltazar i stallet. Vi red ut på Eh med Noa och Winston. Och idag satt jag kvar, woho! Haha. Det var snarare en bragd att flyga av än att sitta kvar på den där ponnyn, hon är så snäll. Förutom då, fast hade inte upptäckt slänten när hon tvärvände då, så hade hon garanterat inte gjort det där monsterhoppet heller. Hur som helst så var hon så duktig och fin idag. 
Min plan är att inte låta henne bli så uppstressad utan vi får anpassa oss lite efter henne istället. Ska se om det fungerar att få bort det på så sätt. 
När hon fick gå efter idag så dök de där huvudslängen upp igen och likaså svårigheten att göra halt, så som hon var i början av igångsättningen tidigare i höst. Det har jag fått bort då hon går först och rids själv, men nu visade det sig som sagt igen. Vi gjorde halter lite titt som tätt och efter ett tag insåg hon både att det inte lönade sig och att hon heller inte skulle bli lämnad kvar vid jordens ände om hon stod stilla några sekunder. 
Huvudnickningarna i skritten håller sig borta så länge jag sysselsätter henne. I traven och galoppen är dom borta helt. Hon fick endast övergå till en högre gångart när hon var lugn och avslappnad. 
 
Åkte och klippte Gunsan innan jag pussade på Bronzac och fixade åt honom. Kurt jagade råttor under tiden. Innan hemfärd var jag in hos mamma och Anders där jag fick go-mat. Nu ska jag sova så att jag orkar upp till skoningen imorgonbitti. Viktor packar för fullt för han ska till Italien i helgen. 
 
 

Sova i bra tid

Både jag och Viktor är dåliga på att komma i säng i tid på kvällen, så ikväll har vi bestämt att vi ska lägga oss direkt efter PH. Jag kom dock på att jag är ledig imorgon och kan sova ut, men jag kommer hålla mitt löfte ändå för jag är så satans trött. Förhoppningsvis är jag pigg tidigt imorgon och klivet upp, för det är det mysigaste som finns att vara uppe tidigt på lediga dagar. Har en del samtal att ta tag i och ska även iväg och kika på några julklappar.
Vid ett ska jag till stallet och rida Noa med Hanna och Winston. Sen ska jag till Bronzac och pyssla om honom såklart. Kiropraktorn hinner inte komma imorgon så jag hoppas att det inte dröjer för länge innan han kan. Gillar inte att Bronzac blir stående då jag är rädd att han stelnar till i gammelkroppen. 
 
Ikväll jobbade jag till halv sju och sen har vi vart i Arbrå där vi åt mat och jag klippte håret på Kjell. Vi körde även iväg Viktors riktiga trumset till Vallsta och var in där och hälsade på en stund. 
 
 

Minihäst

Jobbade själv idag och hade en himla röra där ett tag när telefonen ringde stup i ett, en kund i stolen och en söt dam som var ute på "gör om mig" turne. Hon hade klippt sig och shoppat kläder. och nu ville hon ha smink också. Hon hade i princip aldrig sminkat sig så jag plockade ihop en bas som är enkel att förstå sig på och använda. Vi har nytt märke sen i våras som heter Püreminerals och som bara säljs på salonger. Ett vårdande smink som är speciellt anpassat efter människor med problemhy, men som självklart är lika skonsamt och bra för de med fin hy också. 
 
Eva-Britt ryckte in och hjälpte mig lite med telefonen så allt ordnade sig och eftermiddagen blev lugn. Hade en lucka då en härlig kund kom in och pratade lite. Jag visade hur man gör en svinrygg på hennes hår och hon berättade hur man kan driva ut spöken. Så nu ska jag prova det hemma hos dig och Anders, mamma! Jag hoppas bara att det är ett snällt spöke annars kommer jag bli rädd och springa därifrån, och då blir ju spöket kvar.. 
 
Efter jobbet åkte jag hem och gav Viktor en puss innan jag åkte till Lillstallet med Hanna och Emelie. Vi mockade och borstade leriga djur. Alla utom Lukas hade omsorgsfullt gosat in sig i lera. Sen tog vi en promenad med Winston som Emelie red barbacka på och jag gick med Lukas. Han fick låna Winstons ridtäcke som är av reflex. Det är för kort för Winstons RUMPA men för stort för HELA Lukas. Haha hur gulligt som helst! 
 
Nu har vi kollat på PH och imorgon har jag sovmorgon. Har tagit på mig mycket extra eftermiddagstider nu framöver och tidigare så jag kommer sluta tidigt och börja sent några dagar nästa vecka och hoppas att jag kan hålla det så. Det är tur att jag har hästarna som i vanliga fall stoppar mig från att jobba för länge, annars skulle det nog inte finnas något stopp i mig. Svårt att säga nej när man bara ska hem och dona liksom. Men jag får vara extra snäll under tiden Dansa vilar för sen är det omöjligt med det igen. Har i princip ingen senare eftermiddagstid kvar nu innan jul. 
 
 

En vecka

Det kryper i hela min kropp när jag tänker på att jag inte får rida Dansa och det har gått EN VECKA! Hur ska jag stå ut?? Det gör jag ju, det vet jag. Men satan i gatan vad tråkigt. Egentligen har det inte gått en vecka förrän imorgon till och med eftersom jag red i måndags. 
Dressyrträningarna tog slut för en månad sedan och jag saknar dom så galet mycket! Tanken på att vi inte kommer hoppa förrän våre, alltså ca 6 månader gör mig helt galen. Fast jag kanske tjuvstartar med någon i vinter som har träningar i ridhus. Vi har ju aldrig hoppat inomhus ens. 
Åhhhhh jag vill träna, träna, träna så vi blir bättre, bättre och bättre. Fortsätta med skänkelvikningar och förvänd galopp. Få fram Dansas fina travökningar utan galoppinslag. Få till min sits, blick och stadiga händer. Ut och konditionsträna, klättra i backar och bygga rumpa och rygg. Min kordination och hitta Dansas takt fortare. Jobba upp kvickheten för hjälperna. Bygga upp känslan för avstånd i hoppningen och därmed hoppa högre. 
 
Kanske ska fladdra lite med ögonfransarna och fråga Hanna om jag får låna med mig Winston på en dressyrträning. Haha. 
 
Ikväll kom Hanna och hämtade småttingarna. Det blev så himla tomt men jag tröstar mig med att köksmattorna är på plats igen och golvet är dammsugat och torkat från kattsand och torkad mat. Alltid något. 
 
Nu slötittar vi på en film och i pauserna översätter jag låttexter på youtube för att träna på engelskan. Med Viktor som facit. 
 
 

Skön söndag

Hanna är borta i helgen så jag red Winston idag också och sällskap fick vi att Ida och Noa. Vi har pratat länge om att hon ska komma och prova henne och nu passade det sig äntligen. 
Noa sköter sig verkligen jätteduktigt. Hon är så lugn och stabil så länge hon får gå först på hemvägen. Bortåt spelar ingen roll. Det är himla bra för då kan så många fler rida henne, vilket gör att vi får det lättare att ha henne igång. Dessutom så är det så himla kul att ha en häst "över" ifall någon utomstående vill komma och rida ibland :) 
Nu under Dansas vila kommer jag dock lägga beslag på henne själv, på heltid!
 
Winston var också jätteduktig även idag. Vi red runt renarna så att Ida fick se dom. Hon trodde det var prydnadsrenar först när jag pratade om dom. Haha. 
Vi skrittade mycket eftersom Winston inte är helt igång men gick igenom alla gångarter. Winston sparkade bakut i första galoppfattningen den busen. 
 
Dansa straffade mig med att rulla in sig i lera när hon inte fick följa med in från hagen.. och Winston vägrade låta sig ledas in av Ida så hon fick ta Dansa och jag fick släpa med mig honom och Noa, vilket knappt gick. Han saknar nog Hanna. Haha. 
 
 

Småttingar

Viktor och jag är extrafamilj åt två små kattungar i helgen som inte har någon mamma. Dom är 5 veckor och så himla söta! Som små bollar vankar dom fram och vill helst sitta i knä, på fötterna eller klättra på benen hela tiden. 
Just nu ligger dom och sover i min famn efter att ha mat. 
 
Igår hann jag hoppa upp på Bronzac och rida en kort bit innan jag upptäckte att han var halt på höger fram :( Torr och fin i benet och hittar inga sår eller något annat som kan orsaka hälta. Hoppas därför att det "bara" är någon låsning efter att han halkat i hagen. Dom är ju väldigt leriga och hala nu. Har pratat med kiropraktorn som kommer så fort han kan. Tyvärr innebär det oftast inte speciellt fort.. 
 
I eftermiddag var jag bara till lillstallet och mockade och pysslade med hästarna. Tog en mysig runda i mörkret med Winston innan jag skyndade hem till idol. 
 
 

Planen för vilan

Dansa ska från och med idag vila 6 veckor. Vilan innebär enbart stallpyssel och hagvistelse då hon ska kunna landa och smälta allt psykiskt som hon lärt sig och vart med om. Inte lära sig nya saker eller få utmaningar att lösa. Även kroppen behöver vila upp sig från eventuella små störningar som kanske finns trots att dom inte märks, och för att hon ska få stärka sig i kroppen och tåla framtida utmaningar. Jag hoppas såklart på att hon ska växa lite också då hon inte gjort det på 1½ år. 
 
Efter de här veckorna ska hon sättas igång väldigt försiktigt med 3 veckors skritt ca 3 dagar i veckan innan vi kör igång på riktigt. Jag är lite orolig för att det är ett självmordsuppdrag att sitta upp och enbart skritta henne efter dessa veckor, eftersom att det har varit väldigt laddat ibland även nu när hon är i full gång. Fungerar det inte så får vi promenera istället, men det ser vi då. 
Förra året var hon väldigt snäll att sätta igång, men det går inte att jämföra kondisen hon hade då mot vad hon har nu, så det säger inte så mycket. 
 
Framöver kommer vi bara borsta och mysa i stallet. En ganska krävande tid vet jag av tidigare erfarenhet. Dansa blir ganska rastlös och lättretlig under vintern och testar mina gränser konstant. Men jag hoppas hon kanske har vuxit ifrån det liiiite i alla fall. Önsketänkande ;) 
Jag kommer tvinga henne att gosa massor! 
 
Allt hennes läder ska putsas grundligt och alla skydd och grimmor ska skrubbas rena. Ridschema ska planeras noggrant och vi ska snacka tävlingstaktik hela kvällarna. Dansa blir 5 år till våren och det innebär ytterligare ett pass i veckan. 5 dagar med träning och 2 dagars vila. 
 
Åh vad jag längtar till vårt 2015! 
 
 Snett och vint. Ett lillfinger på vift, omkulllagd hand och uppdragna knän. Vi kan och ska bara bli bättre och bättre :) 
 

Sista ridturen

Igår gick Dansa sista passet innan sin långvila. Vi red i mörkret på eftermiddagen tillsammans med Linda och Noa. Hon har varvats ner under sista veckorna nu och igår red vi också ett väldigt lugnt pass såklart. 
 
Dnasa var jättedryg när jag skulle sitta upp, precis som i lördags. Hon har såklart sina testperioder i saker och ting och nu verkar det vara uppsittningens tur igen. Hon hade en sväng med det tidigare i höst också. Men det är bara att ha tålamod och vara konsekvent. Hon ska stå stilla när jag sitter upp även om det tar tid. Punkt slut.
 
Vi red bort till kyrkan och vände. Ett varv runt skolan och sedan runt lite hemma. Travade lite och tog en galopp och Dansa var jättefin hela tiden. Jag var konsekvent från början och var noga med halvhalter och erbjöd henne en stadig hand. Äntligen, typiskt att jag inte sköter mig förrän nu, sista ridturen på 6 (!!!) veckor. 
 
Prio ett för mig var att få en ridtur med så bra känsla som möjligt och när vi skulle skritta av dom sista svängen kommer en epa som stannar precis bakom oss och gasar upprepade gånger så att det smäller och hästarna blir såklart livrädda. Blir så fruktansvärt less på människor som inte kan tänka sig för! Båda hästarna galopperade och studsade i sidled iväg på den blöta asfalten och hade lika gärna kunnat halka omkull. Som tur var löste sig allt bra. Hade vart vansinnig om vi hade fått avsluta med en vurpa enbart för att människor är så trångsinta. 
 
Det regnade men jag njöt ändå (förutom under incidenten) och sög åt mig känslan från en av mina favoritryggar extra mycket såklart. Det känns sorgligt och fruktansvärt tråkigt att inte få rida henne på så många veckor. Förra året var det dock 4 veckor längre och det överlevde jag, så jag lär göra det i år också. Känns sorgligt till och med! 
Men jag vet att det här är det enda rätta för att Dansa ska bli hållbar och må bra, så det är värt all tid i världen. 
 
 

Sista hoppträningen 2014

 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här

Lever farligt

Jag är dödstrött och orkar inte skriva om dagens ridpass. Hanna kommer hata mig för det och jag får helt enkelt ta den som den superwoman jag är. Mina ögon går i kors och jag samlar kraft för att orka ta mig till sängen. Har jagat hovslagare halva dagen (egentligen i drygt en månad om man ska vara noga) och det tar på krafterna ska ni veta! Fy farao alltså. Men nu verkar det vara löst, igen. Vilket det gjort många gånger under dessa veckor.. så jag tänker inte tro det förrän jag står där med en såååå uttråkad bebis i grimskaftet. 
 
Jag har kommit på en sak. Jag måste sluta överdriva. Har en tvångstanke som säger att jag måste göra det, men eftersom jag ändå alltid "rättar till" efteråt och säger hur det egentligen var/kändes/känns/hände så slösar jag bara på ord och tid. Onödigt. 
Jag måste också sluta tro att alla människor alltid har en baktanke med allt dom säger/gör. 
 
Nu har jag slösat bort tid på ett väldigt onödigt inlägg också. När det blev såhär långt hade jag lika gärna kunnat skriva om ridpasset kan man tycka. Men då hade jag behövt tänka, och det orkar jag inte nu. Lika rörigt och konstigt som inlägget är, så rörigt och konstigt är det i min hjärna. 
 
Förlåt Hanna, du får gråta krokdiltårar nu. Du som är den enda som redan vet höjdpunkterna från ridturen. Förutom jag och Linda förstås. Och hästarna. 

Hästar är mitt liv. Godnatt. 
 
 

Främmande

Idag hade vi främmande av Linda igen och hon gjorde mig och Dansa sällskap på Noa. Skojigt! Vi red till blå/vita huset och Dansa gick först hela vägen dit. Hemåt fick hon gå sist eftersom att Noa blir så taggad. Jag är så glad att jag vart noga med Dansa från början att hon ska kunna gå på båda positionerna, vilket fungerar super sedan hon slutade gå emot skänklarna och något enstaka bakslag. 
Vi höll igång i trav och rullade på i galopp större biten då vi red så pass kort. Dom blev inte ens varma under de knappt 40min vi var ute. 
Dansa var jättefin i galoppen och bättre än tidigare i traven men lite stretig, för att jag inte får in bakbenen under henne. Måste göra ännu mer och vara mer noggrann med halvhalterna. I slutet var hon superfin. 
 
Tog ett stort hopp uppför slänten även fast hon gick först. Hon valde dock att gå en bit bredvid vattnet, men huvudsaken är att hon tar sig över och inte börjar tjafsa. Det ska bara vara framåt framåt framåt i sikte, alla dagar i veckan. 
 
Dansa var jättedryg när jag skulle sitta upp idag och när jag väl var uppe så kunde hon inte stå stilla utan trampade runt och började lätta fram. Jag var dock tvungen att spänna sadelgjorden och efter ett tag gick det. Sen slappnade hon av bara hon fick trava lite efter vägen. 
Hon och Noa stod och tjafsade inne i stallet så jag vet inte om det var det som retade upp henne eller om det var något annat.
 
Våras. 
 

Mark-känning

Igårkväll red jag ut en sväng på Noa. Hanna och Baltazar tog en promenad med oss så vi fick sällskap. 
Utanför morfar och Annikas hus blev Noa rädd för två soptunnor och började backa. Suck kände jag bara, inte en repris från förra ridturen då vi stod i nästan en halvtimme vid karosseriet. En liten notis är bara att hon då rörde sig runt en soptunna hela tiden utan minsta lilla rädsla. Idag var dom dock livsfarliga. 
 
Hon backade efter en stund upp i slänten och trampa runt där lite innan hon på en hundradels sekund kom på att hon skulle kasta runt och hoppa värsta monsterhoppet åt vänster ner för slänten. Själv hängde jag inte med hela vägen utan slog i backen där mitt i hoppet någonstans. What??! Hon har aldrig gjort något liknande så jag var inte alls beredd och jag vette tusan om jag suttit kvar även om jag vart det. Hon är snabb och smidigt som en vessla. 
 
Jag hann tänka; hoppas jag inte slår i huvudet för hårt påvägen ner men höften, knäet och foten tog värsta smällen så huvudet dunsade bara lugnt i sist. Trodde jag stukat foten rejält då jag inte kunde stödja på den alls precis i början men efter några andetag var hästen, som lite förvånat stod och väntade, fångad och jag släpade med mig henne förbi soptunnorna säkert fyra gånger. Sen satt jag upp och dom var återigen "farliga" så Hanna fick gå före för jag orkade inte tjafsa mer. 
Gick förbi några gånger till och sen traskade vi hemåt igen. Travade och galopperade några vändor mellan garaget och vägen och då var hon jättefin. 
 
Idag är jag lite mörbultad.. haha. Hela min högersida ömmar och känns som rejäl träningsvärk och blåmärken dyker upp lite här och var. Hade rejält ont i knäet i morse men det har släppt och foten har jag inte kännt av någonting alls idag. Så jag kunde knappt klarat mig bättre :) 
 
 

Badplatsen

Igår var jag ledig så Hanna och jag passade på att rida i dagsljuset, utan regn! Lite kallt åt tårna men annars var vädret skönt. 
 
Hästarna var pigga och Winston satte sig lite på tvären. Bokstavligt talat. Han kom på att han skulle tvärnita och dra åt vänster varje gång Hanna gav galoppskänkel upp för Kulabacken så vi stuttade in i deras rumpa några gånger för vi var på hugget! Haha. 
Sen blev Winston duktig och Dansa fortsatte sköta sig som ett A-barn bakom. Hon var helt lagom pigg och var lyhörd och fin i formen. Hon tog båda galopperna bra och likaså halvhalterna. 
Det var mycket vattenpölar och Dansa vägrar gå i dom. Ibland lyckas jag lura henne så att en hov eller två hamnar där i men annars går hon runt dom. Fjanterier för hon är inte det minsta rädd och har glatt plaskat igenom dom förut. 
I diket ut på åkern mot Hårga är det vatten nu och satan i gatan vad Dansa hoppar! Jag tar ett fast grepp i halsringen och försöker vara så avslappnad som möjligt varje gång för att ha chans att sitta kvar. Haha. Det känns som att vi är upp till månen och vänder varje gång och jag är glad att hon inte kör några bocksprång efter. Det är väldigt skoj och spännande varje gång!
 
 
 

Promenad

Jag hade stängningen på jobbet igår så vi var inte i stallet förrän strax före sju. Det var kolsvart och spöregnade och dessutom så hade Hanna ont i ryggen och troligtvis bara kunde skritta. Så vi beslutade oss för att ta ut hästisarna på en promenad istället. Jag tycker alltid det tar emot lite att ta ut sadeln i regnväder och speciellt när det bara blir en kort, lugn tur.
Bronzac har jag oftast genom åren ridit barbacka såna dagar, men jag har inte riktigt lust att hoppa upp på Dansa utan sadel ännu ;)
 
Vi klädde på oss reflexer och Dansa fick ha sitt ljusgråa täcke på sig så att hon skulle synas lite mer i alla fall även om det inte var i reflex. Hon har ju inga vita tecken förutom på benen och det gör att hon nästan blir totalt osynligt. 
 
Vi gick till karosseriet och en bit mot golfbanan och båda hästarna var jätteduktiga. Det var vattenpölar överallt och Dansa har fått för sig att hon inte vill gå i dom så hon sicksackade bäst det gick, medan jag försökte lura ner henne i dom.
 
Nu ska vi strax åka och rida i ljuset idag. Får se var det bär av då dom bygger järnväg och åker med massor av stora lastbilar ute på Eh och till Hårga måste vi gå på åkern och jag vet inte om det är för halt på gräs idag. Det här med hovslagare är just nu ett helvete så Dansa har fortfarande inte blivit skodd och fått vinterpjux. 
 
 

En favorit

Bland det bästa som finns är att få gå och lägga sig i sängen tillsammans med Viktor, läsa i varsin bok, småprata och sen somna i hans famn. Eller inte somna, jag ligger där några minuter innan jag steks levande för att han är så varm. Men tanken på att få gå och sova med honom gör mig alldeles varm och glad i hela hjärtat och magen. 
 
 

Försenad film

 
 
Det här är filmen från hoppträningen för två veckor sedan, alltså inte från igår. 
Tillhörande inlägg hittar ni här.

Hoppträning

Dansa var trött idag. Underlaget var tungt och det var varmt i luften. Hon tappade bakbenen lite redan under uppvärmningen när vi travade över cavaletti. Hon bjöd på fint mot hindren men tog inte i och hoppade iväg så avstånden blev lite långa.
Tog jag halvhalter så dog hon och vi fick trav istället vilket hände några gånger strax framför studsarna. Men hon stod ändå aldrig emot på något hinder (förutom en gång när det blev heltokigt) utan hon ville hoppa. 
 
Galoppen är så mycket starkare även en sån här dag då vi låg på vår lägsta nivå. Hon korsar aldrig i svängarna innan hindren nu men det blir fortfarande ganska ofta kors efter dem. 
Jag rider så mycket sämre när hon inte är helt framme just med inramning och hålla ihop galoppen. Därför drog hon gärna lite åt vänster idag, eller innan hindren flöt vi lätt ut mot höger för att jag slarvade med ytter och sedan precis innan och genom kombinationerna så drog hon mot vänster. 
 
I räcke - räcke kombinationen med 2 galoppsprång blev det jättetokigt en gång. Jag trodde att vi hade kommit snett in och fick för stort ut så att hon fick ta ett halvt galoppsprång till och då kom för nära. Men nu på filmen så ser jag att vi låg lite stort men inte märkvärt, men att hon däremot bromsar upp och tvekar för att sedan lägga in ett halv språng och hamna aldeles för nära. Men kämpe som hon är så försöker hon ta sig över ändå och det blir ju helt utan fart och bara ett konstigt kliv och vi river hela hindret. Lillpluttan. 
Det var läskigt att gå över bommarna direkt efter men när vi kom på hindret igen så tog hon knappt i extra. 
Det låg som kryss då och när vi kom på rätt höjd igen så tvekade hon inte heller. Sånna här gånger älskar jag hennes självförtroende! Det gör jag för det mesta annars också förstås, men det är guld värt att sånt här inte skrämmer henne. 
 
Varför hon bromsar upp vet jag faktiskt inte. Kan vara för att dom höjde räcket innan och det blev rejält glest med bara två bommar, som var rosa så hon kanske såg det dåligt?
 
 Jag är så glad att ha fått in det där framåttänket på henne. Hon hoppar alltid hellre lite stort än gör omtramp och även om det blir tokigt in i en kombination så tänker hon framåt och löser det på bästa sätt. Även under den här insidenten så försökte hon ju lösa situationen med att ta sig framåt och inte förbi hindret eller tvärnita. 
 
 Efter sista banan flåsade hon väldigt mycket och länge (vilket jag aldrig sett henne göra tidigare), likaså Lindas häst som är vuxen och i full kondition, så vi insåg då att underlaget nog var tyngre än vi trodde. Duktiga kämpar! 
 
 

Regn och rusk

Vilket väder det var igår. 1-2 plusgrader och spöregn som ibland gick över i hagel/snöblandat. Kämpar som vi är så klädde vi på oss och red iväg. Dansa var helt tillfreds med vädret faktiskt. Blev inte störd när det regnade på rumpan eller droppade från träden som hon brukar bli, så hon har nog blivit härdad nu lillbebisen. Hade ridtäcke så hon slapp bli blöt där i alla fall. 

Vi red en bit in efter Landavägen tillsammans med Hanna och Winston. Winston hade tagit över rollen som 4-åring dagen till ära med Dansa betedde sig som en världsvan gammal dam, som ändå var pigg och glad. 
När vi galopperade först uppför långa backen på Landavägen och jag gjorde en enkel fattning och sedan bara kunde följa med med Dansa höll ett frisk och jämnt tempo, som jag lätt kunde öka lite med en smackning. Då insåg jag hur jäkla långt vi kommit den här sommaren. Har inte ridit efter den där vägen sen i våras så det blev extra tydligt. Jag älskar Dansas galopp, den är så rund och luftig. 
 
Vi fortsatte rida först på hemvägen också och jag tog tag i att verkligen jobba igenom henne i sidorna. Jag måste verkligen bli mer konsekvent med sånt på uteritterna. Jag blir så fjösig och knappt håller i tyglarna och ber bara halvhjärtat om saker och det är väl klart som tusan att Dansa struntar i sånt som är jobbigt då. Fick igenom henne fint precis innan vi kom ut till vägen igen så det kändes bra. Även om det absolut inte ska ta så lång tid såklart, men eftersom jag mesar för ofta så försöker ju Dansa smita undan även när jag rider "som jag ska". 
 
Väldigt stolt och nöjd med Dansa som just nu går först i alla lägen utan att bli sur i några situationer. Nackdelen var att vi höll igång rejält igår och när vi kom tillbaka till stallet så hade jag fått sms om att det är hoppträning idag. Självklart vill jag passa på eftersom det blir sista innan vintern och de kommande ca 6 månaderna. Hoppas Dansa inte har allt för mycket träningsvärk, fast hon var inte ens svettig under sadelgjorden igår så det ska nog inte vara någon fara. Jag är lite väl överbeskyddande med henne ;)
 
 
Sommar 2013 när vi var ute och provade promenera med sadeln på blöt rygg i regnet.