Vändning

Jag var på grymt dåligt humör när jag åkte mot hästarna idag. Skulle jag inte haft djur som väntade på mig så hade jag åkt hem och lagt mig under täcket och gråtit en skvätt. När Hasse kom in i stallet när jag stod och mockade frågade han direkt varför jag såg så dyster ut. Så det syntes tydligen också. Haha. 
När jag sedan suttit på upp Dansa och ridit en bit med Hanna, Winston och Mina och Baltazar som sällskap så insåg jag att allt negativt släppt. Det jag tyckte kändes skit kunde jag se som bagateller och istället vara glad och på bra humör igen.
 
Hästarna var underbara, vädret var härligt och vi red bara lite hipp som happ idag utan vidare tanke bakom. Red Raskens till tågövergången och sedan två vändor till bron. Hittade en gubbe med rullator mitt i skogen, som hörde hemma på Hällagården så han var ute på långprommis. 
 
Det är ofattbart vad hästar kan göra för själen. Jag är så tacksam att jag har dom i mitt liv ♥
 
 

Studs och kombinationer

 
 
Här hittar ni tillhörande inlägg

Det lönar sig

Igår red vi samma runda igenom och Dansa fick gå först förutom längs asfaltsvägen. Det började med att hon inte ville gå ifrån stallplanen vilket hon var lite osäker till lite till och från sista veckorna. Jag tog ett djupt andetag och accepterade faktum att jag nog skulle få kämpa rejält med skänklarna även i denna ridtur.. Men efter sisådär 2 min (känns alltid mycket längre i sånna situationer, så ni kan ju tänka er hur länge 30 min känns!) så traskade hon duktigt på. 
Sen skrittade vi om när vi kom ut på grusvägen på Eh och hon speedade förbi duktigt, men när hon väl insåg att hon var först så stannade hon. Stod där bara en väldigt kort stund innan hon motvilligt gick framåt igen. Jag var suprlätt i handen och använde mest munnen till att få fram henne för annars blev det tvärnit. Man får ju kompromissa lite. Efter en bit kunde vi trava men samma där så var tankarna bakåt så hon skulle kunnat tvärnita i varje steg, men huvudsaken var att hon gick framåt. När bron kom så bromsade hon in och började sura. MEN efter knappt 1 minut så traskade hon duktigt över bron och vidare!! och efter den så släppte allt helt och hållet så då kunde jag börja rida henne ordentligt. Underbart att min envishet från förra passet gav resultat!! 
En farbror satt på en bänk vid bron och ville prata, men det fick ske i farten för jag vågade inte stanna henne när hon väl gick framåt. Haha. 
 
Efter kullen bytte vi och gick efter för då var Dansa precis som vanligt igen och Hanna behövde galoppera på ordentligt medan Dansa och jag måste träna på arbetsgaloppen och ställa och dona. Så dom fick inte plats bakom oss. 
Dansa var väldigt fin resten av ridturen som bestod av mycket galopp. Körde mycket vänster och lyckades faktiskt ställa henne åt vänster utan att hon korsade. Ökade och minskade mycket också och likaså i traven var hon väldigt fin och lätt att ställa. Hon har lite svårare att böja sig åt vänster dock eftersom hon är stelare i högersidan. 
Lyssnade bra på halvhalter och rundade sig gansak fint runt "innerskänkeln".
 
Superkul, allting!
 
 

Vrångare och vrångast

Hittills så har jag bara ridit först när jag känt att Dansa vart på bra humör och velat gå fram. Med tanke på hennes humör så har jag förstått att jag har en del dryga duster att ta med henne, så därför har jag dragit ut lite på det. Speciellt eftersom jag är säker på att det inte skulle försvåra något för hon är inte van att Winston går förbi och "tar över". Bara om något är riktigt läskigt. 
 
Igår kände jag dock att det var dags. Hon är lite mindre motiverad nu när det är så varmt, även om hon är pigg och glad att rida så känner jag ändå att handbromsen lätt läggs i om allt inte går hennes väg. Jag bestämde mig för att vi skulle gå först när vi kom ut på Eh och mycket riktigt så slog hon på tvärniten och lade i backen ganska omgående. Så vi stod vid pumpstugan i säkert 5-10min och hon pendlade mellan att backa och gå fram några steg. När hon väl gick fram så var det med nöd och näppe första biten men sen taggade hon till så vi kunde galoppera till och med. Tills vi kom till bron.. där var det tvärnit igen. Och vi stod där i nästan 30 min!! 
Jag körde störningsmetoden och skänklade konstant så länge hon backade eller stod stilla. Minsta lilla tänk framåt så tvärslutade jag och berömde massor. Winston och Hanna hade parkerat på sidan av så att dom inte skulle hamna ivägen. Jag höll på att dö av trötthet i mina ben alltså. Men jag lyckades få till en pendel i hela kroppen som gjorde att skänklarna gick på aoutopilot nästan. Haha. Jag visste ju att skulle jag sluta bara för en kort stund så skulle allt mitt envisa arbete vara förjäves eftersom hon då visste att jag kunde "ge upp". 
Men efter låååång tid gav hon alltså upp och traskade glatt på över bron. Ska tillägga att hon inte var det minsta rädd eller osäker (som hon var i början när hon gick över den med Winston i tätet) utan enbart envis. Jag gjorde halt några tiotal meter efter bron och lät Hanna rida före så att vi skulle slippa riskera något mer eftersom jag var helt slut.
 
I första galoppfattningen sen bjöd hon på några bocksprång innan hon for iväg som en kanon. Därefter var hon superduktig och snäll hela ridturen. Jag red mycket tempoväxlingar och böjde henne i sidorna väldigt tätt åt båda håll i traven och skritten. Gick bättre än passet innan så det ger resultat. 
 
Jag är väldigt glad att hon inte tog till sina tigersprång eller stegringar när hon var sur. Jag var noga att hela tiden ha slappa tyglar sålänge jag inte behövde styra. 
 
 

Nästan mark-känning

När Hanna och jag skrittade på långa tyglar igår och passerade kyrkogården så berättade Hanna att Winston hade blivit rädd för några människor där bakom häcken för några dagar sedan. Det har dom aldrig blivit förut, inte någon utav dem. Men Dansa hörde det såklart och ville inte vara "sämre", så efter några meter till så kastade hon sig åt vänster fortare än blixten!! 
Det är något som typ aldrig händer uppe på hennes rygg så jag tappade balansen och fick knipa åt med knäna det hårdaste jag kan för att räta upp mig igen. I ögonvrån ser jag samtidigt att Winston också skuttade lite så jag ropar; - Hanna, sitt kvaaar! 
Grejen var bara den att hon inte ens hade tappat balansen, så vi fick oss ett gott skratt efteråt. Jag är så rädd att hon ska flyga av eftersom hon bryter sig lätt, så även om jag håller på att ramla av så är det enda jag har i huvudet att hon måste sitta kvar. Hahaha.
 
Nu satt vi kvar båda två och jag sträckte magen lite i vändningen bara, så vi kunde lugnt och småfnissande rida vidare. 
 
 

Dressyrsadel

Red i lördagsmorse men har inte hunnit skriva något eftersom jag bara svidade om till långklänning hemma och åkte på bröllop, där vi blev kvar till halv sju igårmorse.. Holy shit! Jag vet. Haha. Jag sov till kl ett och Viktor till kl två igår och resten av dagen blev lite konstig faktsikt. Tog oss iväg till Bronzac och promenerade med honom och åkte sen och städade lite på bygdegården. Sen var dagen slut och vi däckade i soffan ;) Ett mycket fint bröllop med ett så otroligt vackert par (Viktors syster Emma och Andreas) och festen blev grym med mycket fina tal och spex och dans hela natten. Men nu har vi nog festat klart för några år framöver.. haha. Jag drack en drink och Viktor var såklart helt nykter som vanligt, så jag vill inte ens tänka på hur de "riktiga" festprissarna mådde. 
 
I alla fall så var Hanna och jag och red på morgonen. Jag testade dressyrsadeln jag fick hem tidigare i veckan och den verkar ligga bra. Ska be Patrik titta på den på måndag bara, men hon blir bara lite lite ruggad i pälsen framtill (idag när jag hade padd blev den knappt det överhuvud taget), den ligger bra mot ryggen och glider varken fram eller bak. Jag har bara ridit i dressyrsadel några få gånger men den var väldigt skön och det var galet roligt att rida i den! Blir nästan orolig att jag håller på och blir dressyrtant. Haha. Nejdå, lite av varje är bäst. 
Det var lite svårt med skänklarna ibland eftersom lädren är så långa, men annars gick det super tycker jag. Båda hästarna var härliga och Dansa blev inte rädd för fåren. 
 
Jag har kommit på att jag måste böja igenom sidorna på Dansa mycket på uteritterna eftersom det är lite svårt på banan. Dumt att jag inte tänk på det tidigare. Hon är lite svår med det men det gick bättre och bättre. Jag tog lite hjälp av vägkanterna så att hon inte skulle tvära kroppen för mycket. Hon måste flytta sig för skänklarna bättre och räta upp sig och forma sig runt dom.
 
Rider ihop henne mer i galoppen också och tempoväxlar. Ska börja ställa henne ordentligt där också, har inte haft några krav alls där nästan då vi har behövt få framåtbjudningen ordentligt först. Men den sitter ju för det mesta nu :) 
 
Vi måste skaffa oss några dressyrschabrak också. Hade tur att jag hade några andra som passade nästan i alla fall, så att vi har så länge. Tog mina stigläder som inte funkar till hoppning eftersom bara de långa hålen är jämna (det är jag som gjort dom andra själv..) Stigbyglarna skulle kasseras för att den ena har bänts neråt på något vis, det är inget jag märker av så dom får duga så länge. Tur man har lite på lager ;) Sadelgjorden har jag lånat av Noa, då hon inte använder den. 
 
 

Foton

 
Dansa försöker äta upp rosetterna..
 

Pay and Jump - Spännars

Igårkväll var vi i Spännars och hoppade 70cm och 80cm. Det var fruktansvärt varmt och Dansa var lite seg men ändå glad att få hoppa även om hon inte alltid svarade framåt. Jag lastade själv hemma och hann inte ens gå runt rumpan innan hon traskade in. När vi sen lastade i Spännars så gick hon in helt självmant när jag skulle sätta på bootsen. LYCKA!! 
Hon var inte alls uppspelt av atmosfären och nya hästar idag, blev bara lite orolig när en stegrade bakom henne. Då tänkte hon minsann inte på att hon kan själv också när hon känner för det. Hon blev heller inte rädd när dom hoppade hinder bredvid henne eller för rosetterna som dom satte på tränset, vilket hon var sist.
 
Innan vi hoppade fram på banan så travhoppade jag krysset två gånger och sedan hoppade hon alla hinder på framhoppningen och banorna utan tvekan. Fick ju ett stopp på första språnget på framhoppningen sist men jag tror det berodde på att vi gick direkt på en oxer utan att ha gått över en bom innan. Dumt av mig, men jag lärde ju mig något :) 
 
70cm - Felfri
Mycket korsgalopp i vänstersvängarna och kom stort på 2an men hon hoppade av när jag bad henne även fast hon tänkte lägga in ett extra. Glada öron och ville hoppa, men hade inte riktigt orken för att ta tag på riktigt. Vi var felfria och nöjda. Efter sista hindret gasade jag på hela långsidan ner för att väcka henne.
 
80cm - Felfri - Debut
Hon var inte riktigt framme i den här klassen heller även fast jag försökte kvicka till henne, men med tanke på värmen så är det inte konstigt. Vi kom stort på några hinder även denna klass. Jag försökte skänkla på några språng i förväg så att vi skulle komma rätt, men eftersom hon var seg så tog hon inte mina skänklar så vi fick hoppa stort istället. Vilket också gick bra. Fick korsgalopp i vänstersvängarna även denna rundan. Det som gjorde mig mest glad var att hon vred på sig i språnget över ett räcke för att inte riva. Härligt att hon verkligen anstränger sig för att inte göra det :) 
Hon var så söt för hon mindes vår racergalopp på långsidan efter målgången så hon började satsa redan i kurvan innan jag skänklat på. 
 
Efter den här rundan var jag inte alls nöjd med mig själv. Jag tyckte Dansa kämpade på jätteduktigt men var besviken på att jag inte fick avstånden att stämma och att det blev mycekt korsgalopp. Men när jag hade analyserat (oops tur inte min dressyrtränare här mig.. han tyckte jag analyserar för mycket. Förstår inte ;)) filmerna och tänkt igenom allt så är jag jättenöjd! 
Det var mycket tajta svängar och det är vi egentligen inte redo för, galoppmässigt ännu. Jag rider inte ihop henne tillräckligt bra och Dansa har inte styrkan. 
Dessutom så kom jag på att jag fått höra många gånger att det är väldigt viktigt att alltid rätta en unghäst framåt och inte sitta och hålla, vilket jag gjorde hela tiden idag. Vi hoppade minst 20 språng och vi vägrade inget och vi rev bara 1 hinder (på framhoppningen). Detta trots att hon var väldigt seg i kroppen. 
Dessutom så red vi igenom svängarna väldigt bra utan att hon sköjt ut bogen och trots att det var korsgalopp i vissa. 
 
Så jag är jättenöjd med våran insats och stolt över min älskade bebis som kämpade så duktigt! Att vi hoppade 80cm med bara ett hinder jag tyckte kändes högt, känns också jättebra. Nu har vi bara 10cm kvar innan vi kan åka på riktigt tävlingar ;) men känner absolut ingen brådska vilket känns skönt. Bara jag känner att ridningen sitter kommer jag våga hoppa bra mycket högre med Dansa, hon ger mig samma trygga känsla som Tage vilket känns lovande. 
 
Blev så glad att farmor, pappa, mamma, Anders och Annika var och kollade. Jag är inte den mest sociala när jag är koncentrerad och nervös, men känns så kul att dom bryr sig! Tack! Och tack till Hanna såklart, som alltid ställer upp i alla lägen och alla väder! 
 
 

Vattenspridare

Det har vart 30grader varmt i skuggan idag så det fick bli en sen kvällsridtur med Dansa och Winston. Vi tog in dom några timmar tidigare och Dansa låg och sov när vi kom tillbaka. Skönt att slippa flugfäna och komma undan värmen lite. Under tiden var vi i Spännars och tittade på Bronzac och Kina som var med och hoppade 40cm och 50cm på kvällens pay and jump. Dom var så duktiga och Bronzac tyckte att det var så himla kul! Mitt hjärta svämmar över att kärlek när jag ser honom lycklig ♥ 
 
Vid halv åtta, åtta red Hanna och jag iväg med Dansa och Winston. Vi red ut på Eh och vände innan kullen eftersom att Dansa och jag ska iväg på pay and jump i Spännars imorgonkväll, då det är andra höjder än ikväll. Hon var pigg som en mört men ändå lyhörd och duktig. Båda galopperna gick fint. På banan går höger utan problem men vänster korsar hon. Ute vill hon helst ta vänster och det är bra eftersom vi måste bygga upp styrkan i den, men samtidigt så måste jag ta mycket högerfattningar eftersom hon inte lyssnar så bra på den fattningen. 
 
Sist vi red till Eh så blev hon lite rädd för några vattenspridare som stod långt borta, idag när vi kom vid järnvägen så var dom flyttad mycket närmare och dessutom lät dom rätt mycket. Dansa blev jätterädd och kastade runt och sprang några meter hemåt. Det var precis vid järnvägen så jag valde att hoppa av och leda förbi henne, vilket gick med endel övertalning och när Winston kom och "hämtade" oss. Hon fick stå och titta lite på dom men det ryckte i hela kroppen som sa att hon ville rymma därifrån. 
På hemvägen satt jag på och sjöng för att vara helt avslappnad. Jag blir faktiskt rädd att hon ska göra sina stegringshopp eftersom att vi vart så nära att slå över. Jag vet att när hon väl gör det så är chansen 50/50 om hon behärskar sig eller ej. Jag vet dock också nu i vilka situationer risken finns och hur jag ska undvika det så gott som det går. Inga sträckta tyglar, och bara ledande tygeltag, samt flytta henne i sidled. Dessutom ett litet handtag i livremmen ifall hon ställer sig så att risken inte finns att jag hamnar i bakvikt och bidrar till ev. överslag. 
Kan tyckas att jag överdriver, men med tanke på alla gånger hon stegrat, med och utan, ryttare så är det bara säkerhet som gäller i mina ögon. Det händer inte mer än ett par gånger per år, men när det väl händer så är det rakt upp, till gränsen att slå över som gäller. Hon har slagit över 2 ggr (utan ryttare dock) och vart nära flera gånger också utan ryttare. När jag suttit på har vi vart på millimetern att slå över 2 ggr och det räcker gott och väl. 
 
Hon gick i alla fall jätteduktigt förbi på hemvägen och blev bara en aning spänd :) 
 
 

Hetta

Dansa och jag åkte själva på dressyrträningen igår och det gick jättebra! Annika fanns med hemma ifall lastningen skulle krångla, men det gick superbra även om hon såklart försökte smita lite. I Bollnäs hjälpte Patrik, min tränare, mig och då testade jag aldrig själv. Jag njuter varje dag hon är lättlastad! 
 
Det var galet varmt så jag är glad att vi flyttade fram träningen någon timme så att paddocken låg i skugga åtminstone, för svetten rann innan jag ens suttit upp. Haha. 
Vi tränade vidare på det vanliga, grunderna. Dansa var lite stretig för dagen och hade handbromsen i ibland vilket säkert berodde på träningsverk från vår galopp dagen innan och även värmen påverkade henne garanterat. Jag fick jobba på och lossa henne och räta upp med innerskänkel ut mott yttertygeln. Jag hade jätteproblem med min högra skänkel (?!), fick ingen kraft i den alls, så jag fick lägga spöet på bogen för att räta upp istället och det gick ok. 
Jag blir alltid orolig att jag gör fel när hon motarbetar mig i formen men P sa att jag inte fick tänka så, för jag gjorde helt rätt, utan det var Dansa som bråkade med mig. Även om man ska lyssna på hästarna så måste jag lära mig att det inte alltid är pga mig hon tjafsar utan att det är stelhet eller trots som kan vara orsaken också.
 
Vissa stunder gick hon jättefint i traven och jag känner faktiskt mer och mer att jag har riktig koll på läget, vilket känns skönt ;) Det kanske inte märks utåt, speciellt inte sådana här pass, men det känns och märks på djupet att vi tar oss framåt. Jag kräver mer och det kan vara lite klurigt att alltid få Dansa att hänga med. Men som Patrik sa så surar hon väldigt sällan ihop numera vilket är jätteskönt. Framåttänket blir bättre hela tiden och det är huvudsaken. 
 
Vänster galoppen gick bra på staketsidorna men på öppna kortsidan, där hon inte kunde ta stöd av staketet, korsade hon nästan varje gång. Vi får jobba vidare, ihop med sprången och in med höger bakben så det får styrka. 
Högra galoppen gick riktigt riktigt bra dock! 
Jag fick sitta ner djupt i sadeln och verkligen rida henne rakt ställd (jag böjer lätt henne lite åt höger i detta varv) och räta upp hela hennes kropp så att hon spårade. Hon fick rund och jättefin galopp! 
 
 

Åker

Dansa och jag körde en premiär igår. Blir sämre och sämre med sånna nu när vi hunnit med så mycket. Vi red i alla vår första uteritt utan hästsällskap! Jag har många gånger ridit utan ridsällskap, men då har Annika el. Hanna alltid gått med en häst i alla fall. Men inte igår! 
 
Hanna var med på backen och vi red bara till andra sidan Segerstavägen, till åkern som vi kan rida på nu. Det var galet varmt och sjukt mycket bromsar. Hanna sa att hon inte tänker vara frivilligt sällskap på åkrar i framtiden.. haha. Hon får väl sitta till häst och rejsa ifrån dom tycker jag ;)
 
Dansa var i allafall väldigt spänd till en början pga några fåglar som härjade i lilla skogsdungen. Fjantigt av henne men hon hittade mest på för att det var så varmt och jobbigt. För när jag väl satte galopp i henne blev hon minsann glad och ville aldrig sluta! 
Blev lite sur  först vid utgången av åker, när jag försökte galoppera på en volt för att få lite arbete uträttat. Men när vi började galoppera kors och tvärs och sträcka ut (hon rejsar fortfarande inte till vardags) så blev hon superglad! Och jag med! Jag skulle kunna galoppera hur länge som helst på henne när hon är så, och det är så härlig känsla att kunna gasa runt på åkern och inte behöva oroa sig för snubbel ens i nedförslut. 
 
 

Fredagens hoppträning

Vi var sena och allt krånglade innan och Dansa avslutade med att knäa mig på kinden så att jag bara ville lägga mig ner och gråta. Denna start och med förra veckans träning i minnet så hade jag inga förväntningar alls på dagens träning. Men ännu en gång visar det sig att det är absolut bästa utgångsläget. Det är som att Dansa alltid ska visa motsatsen för satan vilket bra pass det blev! :) 
Dansa var på bra humör med perfekt framåttänk, jag kunde rida både på uppvärmningen och genom hoppövningarna. 
 
Vi hoppade en 3-studs och när hon skuttat över första blev hon lite förvånad över hur tight det var (hon har bara hoppat det en gång förut och då med bara två hinder), så hon stannade upp men tog sig igenom den ändå. Hoppade även 5,5an som vi avslutade med på 1m ut i på sista banan och det kändes jättebra. Jag var lite för hastig i överlivet bara..
Vi hoppade även en fyrkombination med kryss in - två räcken-kryss ut med 1 galoppsprång emellan. Där gick hon jättebra och bjöd fint så att det blev lite trångt ibland till och med. En av gångerna så stannade hon dock på andra hindret. Kom bra in men tappade lite fart precis innan så jag antar att det var anledningen, även om hon faktiskt lätt hade tagit sig igenom den ändå. Jag tog om och då hoppade hon som ingenting igen så det är huvudsaken. Grämer mig lite att jag inte var på henne snabbt precis innan för då hade hon säkert fortsatt, men jag blev så förvånad. 
 
Är så himla glad att allt gick så bra och att hon tyckte att det var kul! På torsdag ska vi ha en pay and jump i Spännars igenom som vi ska vara med på. Anmäld till 70cm och 80cm. Hoppar 70cm en gång till ifall det går dåligt. 
 
 Lastade henne själv på hemvägen förresten! Lika igår när vi körde hem dom från sommarhagen. Underbart om det fortsätter fungera. 
 
 

Busdag!

 
 

Härlig dag

Har haft en härlig dag som började med att Hanna, Katja och jag packade in oss i bilen. Åkte till hästarna och gosade lite innan vi styrde mot Långvind och havet. Blåhimmel med strålande sol och ett riktigt varmt hav (konstigt men sant). Jag badade för första gången i år och var i länge för att det var så skönt. Underbart! 
På hemvägen åkte vi in och tittade på militärbron ute på Rehn som jag fortfarande inte tagit tag i och tittat på. Fick lite smått panik först men gick sedan över hela trots strömt vatten dessutom.
Åkte hem och hann träffa Viktor lite innan han åkte till sina lagkamrater i brännbollsyran, och jag åkte hem till Hanna. 
Tillbringade kvällen där med henne och lite annat folk. Hade minst lika kul som dom, utan en droppe alkohol. I rätt sällskap behövs det verkligen inte. Skjutsade ner dom på Långnäs strax efter tolv och kände mig nöjd över att åka hem och sova istället för att "förstöra" morgondagen med för lite nattsömn. 
 
 
 

Träning i värmen

I måndags var det dressyrträning, trots "fel" vecka eftersom jag var i Vemdalen den rätta. Jag hade bett Patrik att rida henne först för att jag tyckte det var dags igen att få se hur hon går med ett proffs. Sist han red henne var då hon slagit över och då hon inte hunnit visa att hon hade ont, så därför betedde hon sig såklart inte som vanligt. Innan det har han bara ridit en gång under inridningen, då han var den första som travade på henne. Han hade alltså aldrig galopperat och ridit "riktigt". 
 
Det är bra på väldigt många sätt att låta honom rida. Dels för att jag vill se hur hon kan gå med en som gör rätt i varje steg, dels för att han såklart kan hjälpa mig lättare när han får känna henne från ryggen också. I måndags kändes det extra bra att han fick rida eftersom det fortfarande gnagde lite i mig att hon kanske hade ont någonstan då hon betedde sig så konstigt i början av hoppträningen. Han slog dock ifrån det helt och hållet eftersom hon kändes jämn, fin och avslappnad. Skönt. 
 
Han red på stor yta i båda varven och alla gångarterna. Galoppfattningarna var väldigt fina åt båda håll så där fick jag det svart på vitt, att det sitter i att jag låser mig och släpper allt i fattningarna. Fast oftare och oftare blir dom faktiskt fina och bra för oss också ;) 
I traven gick hon stadigt och fint i formen vilket vi också kan för det mesta, men det jag upplevt med att jag inte får henne runt skänkeln i hörnen fick jag bekräftat då han tyckte hon svarade dåligt på innerskänkeln. Han fick trycka lite extra ibland för att "väcka" henne och sedan låg hon där ett tag tills det var dags att påminna henne igen. Han reglerade även travtakten med lättridningen och även de gånger Dansa tappar balansen och så, så sitter han där så himla stilla, följsam och taktmässig. 
 
Allt han gjorde och sa är ju sånt som jag alltid får träna på. Grunder, grunder, grunder! Jag måste få det att sitta, men det är så galet svårt. Han säger att jag inte ska analysera för mycket, men jag är ju tjej så hur ska jag kunna sluta med det ;) Haha. 
Det är ju i alla fall galet roligt. Dock frustrerande när allt ser så enkelt ut med honom men när jag själv sitter upp så blir jag påmind om hur jäkla svårt det är :) 

Vi övar vidare! Jag satt upp ett tag i slutet och fick jobba några palletter att trilla ner igen. Jag insåg, ännu en gång, att jag bär henne för mycket med skänklarna. Tror jag förstod helt hur jag ska göra nu faktiskt. Jag måste vara extremt tydlig de gånger jag ber om något, så att det inte blir något duttande. I vänster galopp, byter hon bak i samma sekund som jag använder innerskänkel så det är big NO NO. Bara ytterskänkel så att jag får in högerbakben eftersom hon är svag i det.
 
 Sommar 2013
 

Kiropraktorbesök

När jag var i Vemdalen kom Tommy och kollade igenom mina hästar. Bronzac hade bara en liten låsning i höger bog medan Dansa, akrobatisten nummer 1 hade en rejäl låsning hela bogen. Båda hade gått omkull, så lite komiskt att farbrorn klarade sig bättre än ynglingen. Dansas vurpa var dock lite kraftigare och jag gissar att låsningen kom där. 
Hon satt riktigt ordentligt och var lika arg på honom som sist, då han rättade till henne efter att hon slog över. Annars brukar hon vara en ängel när Tommy kommer, faktiskt den enda som får dra och greja med benen utan att hon bryr sig det minsta. Han var förvånad att hon överhuvud taget hade gått fram, men hon verkar vara en kämpe min lilla prinsessa. Det är farligt och det gäller att vara extra uppmärksam. 
Hon hade vart väldigt (mycket för att vara henne) snubblig de sista veckorna, i skritten nästan endast dock. Och det var ju en del av det som gjorde att jag gav henne en kortare vila, då det inte var likt henne. 
 
Nu efteråt har hon inte snubblat en enda gång, utan anledning så det känns jätteskönt. Har ju lite fobi för snubbliga hästar då Bronzac och jag gått omkull x-antal gånger under alla våra år ihop.
 
Fick ett kort när Dansa och Tommy stod och hängde efteråt. Lilla härmapan ♥
 

Hedvig och Bronzac

Här om veckan var Hedvig med till Bronzac och red. Dom tränade på att gå slalom och rida över bommar, som dom fått lära sig på ridskolan. Hon travade också en del och lärde sig att inte hålla i sig i sadeln. Hon var väldigt duktig och inte höll balansen i tyglara istället, utan klarade sig "själv" där uppe. Lättridningen kommer mer och mer den också. Hon är så himla duktig och Bronzac är så försiktig med henne och lyssnar på hennes trots att benen knappt går nedanför sadeln
Hon är så duktig och jobbar på i stallet också. Hjälper till med mockning och hämtar mat och sopar så det står härliga till! 
Jag får hela tiden höra hur fin och duktig Bronzac är också, gullunge! 
 
 

Uteritter

Jag har även missat att uppdatera om två stycken uteritter. Dels den i måndagsmorse innan vi åkte till Vemdalen. Nu minns jag inte så mycket detaljer om den men vi red ut på Eh. Dansas första ridtur på drygt 1 vecka med bara ett tömpass två dagar innan. Hon var inte seg och inte för pigg, utan alldeles lagom. Vi fick galoppera förbi Hanna och Winston för att han stannade och surade lite, bra träning för oss! 
Vi red först från bron och hela vägen ut och vi gjorde många avbrott i galopperna för att få höger, men lyckades inte. Vänster var väldigt fin i alla fall ;) På hemvägen, sista sträckan efter kurvan, galopperade vi sist. Dansa fick något tok för sig så vi galopperade på snedden, nere i diket några meter innan vi kom upp på vägen igen. Hon var väldigt seg i skritten för att vara henne och jag anar att det hade med värmen och gräsmagen att göra för i resten av gångarterna (som är skojjigare enligt henne) så var det inga problem med framåtandan. 
 
Hon kändes väldigt fräsch och fin och snubblade inte en enda gång. Hon har nämligen gjort det i skritten endel nu sista veckorna och förklaringen kom när kiropraktorn var här i veckan. 
 
Andra uteritten var nu i fredags när vi kom hem. Red ut på Eh även då. Nu i broms och flugtider så klarar man sig bättre där, där det är öppet, än i Hårga.
Dansa och jag red först från bron, till vändplatsen uppe på kullen och även hela vägen tillbaka till asfalten på hemvägen. Dansa surade till en kortis precis när vi gått om men sen var hon jätteduktig. Vi höll oss endast i trav då W var så stark för dagen. Men det gjorde inget då vi har massor att träna på även där såklart. Fokuserade mest på att rida halvhalter och verkligen få igenom dom ordentligt. Vi gick först över bron på hemvägen utan problem. Även denna ridtur utan snubbel, så jag är väldigt glad över att det verkar ha berott på låsningen. Har ju lite fobi för snubbliga hästar, då Bronzac är så bra på det. 
 
Två underbart härliga ridturer med glada hästar och bra väder! 
 
 

Hoppning

Dagens hoppträning gick som sagt inte som jag önskat. Hon surade i galoppfattningarna i början, som hon började med när vi var i Rengsjö. Hon kom över den tröskeln och när vi sedan travhoppade ett kryss och jag rider vidare emot lilla rosa grinden och hon tvärvägrar att hoppa, backar och vill inte gå i närheten av hindret, blev jag chockad. Jag blev rädd att hon hade ont eftersom hon aldrig gjort något liknande. Hon har försökt smita på sidan massor av gånger men aldrig vägrat närma sig hindret. Med övertalning så tog hon ett tigersprång över och därefter gjort hon likadant igen. Nu har jag tyvärr inget på film men tror att det bara var två gånger och sedan kunde vi rida emot det mer normalt och hon hoppade, likaså krysset. 
 
Vi hoppade även en kombination med räcke in, två galoppsprång och oxer ut. Där hoppade hon hela tiden men drog sig ut mot de andra hästarna som stod på sidan (det började hon med senaste hoppträningen i Spännars minns jag) men jag lyckades trycka till henne med ytterskänkeln andra/tredje gången och då rätade hon upp sig och koncetrerade sig på hindren (jag blir lätt för klen i ytterskänkeln i de situationerna tyvärr). 
På andra långsidan hade vi ett räcke och oxer med fyra galoppsprång emellan och även där kom vi väldigt krokigt in först, jag insåg att jag börjat slarva lite med att vända upp på ytter och tar lite för mycket i innertygeln så hon kan skjuta ut bogen. När jag skärpte till mig så gick allt som en dans. Vi lade ihop det som en bana och hindren låg på ca 80cm. 
 
Vid det här laget hade Dansa blivit sig själv igen och tog tag i hindren och jag kunde rida fram henne och hon svarade direkt. Sista rundan blev riktigt bra trots att hon rev ett hindren, men det var tydligt pga trötthet. 
 
Eftersom att hon blev sig själv igen efter att ha hoppat några språng på det rosa så tror jag inte hon hade ont ändå. Speciellt inte då hon hoppade krysset i samma veva utan att bry sig. Men jag är som vanligt väldigt vaksam vid förändringar i humör och kropp.
 
Varför jag var låg efter dagens träning var mest för att jag hade hoppats på att Dansa skulle vara överlycklig för att få hoppa efter nästan 1½ månads vila från det. Dessutom kändes det som att jag red dåligt idag, men nu när jag tänker efter så är det faktiskt inte lätt att göra allt smidigt och snyggt när hästen hoppar och far i alla möjliga vinklar och vrår. Prio ett då är att få fram henne och över hindret utan att störa för mycket. Jag hängde med i sprången så att hon inte fick ryck i munnen och jag berömde massor efter hindren och det känns ändå viktigast en sån här dag. 
Från senaste hoppträning i Juni.
 

Semester

Här var det inte livat! Jag, Viktor och Sune var i Vemdalen några dagar och igår hade vi möhippa för Emma vilket såklart varade hela dagen och halva natten. Grymt roligt var det även om jag var livrädd på paintballen ;) Klarade mig dock utan att bli skjuten, tack och lov. Idag startade vi med hoppträning och den gick inte alls bra så därför har humöret legat långt ifrån på topp. Tillbringade eftermiddagen hos mamma och Anders med kortspel och sedan några timmar i stallet med målarburken. 
 
Dagarna i Vemdalen var lika härliga som vanligt i alla fall. Vi hade ca 25 grader varje dag och jag läste mycket, Sune solade och Viktor fiskade. Vi spelade mycket spel, mest Fia med knuff, och jag vann i princip hela tiden. Såklart! Viktor var inte allt för glad :) Vi var väldigt dåliga på att fota men det finns några urplock att dela med oss av. 
 
Viktor doppade sig i ån två dagar. Svinkallt tyckte jag, uppfriskande tyckte han. Det var dock svårt att komma under vattnet när det var så grunt och strömt så han fick hålla i sig i stenarna och pressa sig ner. 
 
Min nya regnjacka! 
Provade Viktors vadarbrallor. Då var det bekvämt i vattnet! 
Jag täljde en barkbåt och den överlevde så långt vi kunde se den :)
 
 

En vecka har gått

Nu har det gått lite drygt en vecka och Dansas korta återhämtningsperiod är slut. Vi startade upp med longering idag ifall att hon skulle ha myror i rumpan. Som jag anade så var hon istället seg pga värmen och irriterad på alla dessa bromsar som vaknat till liv. Äckliga djur!
 
Dansa gick som en myrslok till paddocken och väl där fick jag sätta fart i henne i alla gångarterna innan hon fick tryck bakifrån och fin bjudning. När hon vaknat ur sin matkoma så blev hon pigg och fräsch och var jätteduktig! :) Kunde rulla på i båda galopperna flera varv. I vänster måste jag dock vara väldigt noga med att hålla ihop henne, för annars byter hon bak. Inte så lätt när man har ben överallt tycker Dansa.
 
På hemvägen märktes det tydligt att hon fått röra ordentligt på sig och "vaknat till liv" för hon klev på mycket bättre i skritten. 
Inte så konstigt när vi är på hemväg tänker ni. Men jo med Dansa så är det väldigt sällan hon har mer bråttom på hemvägen än bortåt. Och dessutom så brukar hon bli ganska seg efter ett pass i paddocken eftersom hon är trött. Så eftersom hon inte var det idag så betyder det att hon "kommit igång" igen och fått röra lite på gräsmagen. 
 
På måndag ska vi rida ut med Hanna och Winston innan vi åker till Vemdalen. Då får hon 3 dagars vila igen innan vi kör igång som vanligt på fredagen när vi kommer hem. 
 
Trots en kort vila så är jag glad att den är slut ;) Sadeln har hunnit in på lite fix också så ska bli kul och se om vi slipper använda paddarna jag haft på högersidan nu. 
 
 

Mitt hår är inte att leka med!

 
 

Inte bara stall

Viktor jobbar för fullt nu under min semester. Mer än vanligt till och med eftersom dom precis startat upp ett till projekt. Jobbar man med människor på det sättet dom gör så får man räkna med endel oplanerad arbetstid även om den egentligen ska vara 7-16. Väldigt tråkigt men igår var vi iväg och åt buffé på kvällen och nästa vecka tar vi med oss Kurt-Sune och åker till Vemdalen i fem dagar. U N D E R B A R T! 
Jag roar mig med annat under dagarna så som hästar såklart, även om det mest blir pyssel då Dansa vilar och Bronzac rids utav sina småryttare de flesta dagar. Hanna jobbar endel men när hon är ledig så får hon den stora äran att umgås med mig! Som lite omväxling..? ;) Haha. Men det är lugnt, vi tycker om varandra.
 
Den här veckan har jag sålt min lägenhet (1:an) till en härlig kille. Hanna och jag har gått på stan där jag hittade en gå-på-bröllopsklänning (för det ska vi göra senare i sommar) och mina älsklingsjeans för halva priset (de jag har nu har nästan gått sönder). Jag har städat här hemma (fy tusan vilken tid det tar att bara dammsuga här, ska aldrig skaffa hus. Haha), fixat med försäkringsanmälan och haft myskvällar här hemma med Viktor. 
Lite ohästiga saker har jag gjort i alla fall! Det viktigaste jag har gjort är att inte planera in en massa i förväg utan tagit dagarna som dom kommer och, hör och häpna, inte stressat en enda sekund! Hur underbar känsla som helst. 
 
Idag hade Hanna och jag en heldag. Det stormade ute och var alldeles grått, mitt hat-väder! Skulle det regnat hela dagen hade det vart mer godtagbart. Vi åkte i alla fall och besiktiga Hannas bil innan vi åkte till Hästladan i Knisselbo. Därifrån till Lillstallet där vi borstade och tränade lite NH med hästarna på gården. Dansa höll på att mejja ner mig en gång, men annars var hon duktig. 
Sen åkte vi till katthemmet i Söderhamn där vi hälsade på småttingarna som nästan blivit helt friska nu, och stora! Dom sitter fortfarande i karantän så vi fick bara titta på dom genom en fönsterruta dock :( Gosade med lite andra kattungar också. 
Blev stan en sväng innan vi åkte hem till Hannas föräldrar där vi tillbringade resten av kvällen.
 
Grå, trist, dag blev alldeles utmärkt innan det var färdigt!
 
Imorgon har jag en del planer också, men inga tider att passa! :) 
 
 

Dressyrträning

 
 
Film från sista träningen innan vi var iväg på programridningen. Första gånge jag sitter ner längre stunder på Dansa.
Tillhörande inlägg hittar ni här

Vår hästidyll

 När jag tittar igenom fotona jag lagt ut den senaste tiden på instagram så inser jag ännu lite till hur vackert och bra vi har det. Jag älskar vårt hästliv, vårt stall och mina hästar ♥♥
 

 

Foton från tävlingsbanan

 Blir väldigt mycket foton nu, men jag kunde inte välja, så så får det blir! 
 
Suris!