Världens finaste varelse <3

 

Reflextäcke

Jag har skaffat mig ett reflexridtäcke till vinterns mörka ridturer med Dansa. Så att vi hittar henne ifall jag flyger av.. ;) Haha.
 
Självklart fick det bli ett rosa! Så att det matchar benreflexerna och min reflexväst. Är man tjej så ska det synas också.
I söndags lade jag på henne det när vi gick till paddocken och Dansa tyckte att det var lite läskigt. Vilket jag verkligen inte trodde. Hon brukar ju inte bry sig om någonting i utrustningsväg. Men jag prasslade massor med det medan vi gick så hon vande sig ganska snabbt. Jag valde dock att inte rida med det då jag inte kunde longera henne innan, och kände att det var dumt att ha både det och hack för första gången samtidigt eftersom jag var lite osäker på hur bra hon skulle lyssna.
 
Det här var tyvärr ända bilden som blev taget på täcket. När jag testar styrningen från backen.
 

Hoppfoton

Annika klickade lite söta foton på Dansa när vi hoppade innan Tyskland.
Hon ser ut som en liten räka och man ser tydligt på vissa foton att det är svårt att hålla koll på alla ben. Man kan liksom hitta hovar lite överallt om man tittar noga på fotona. Haha.
Söthöna!
 
 

Hoppning 5

 
Tillhörande inlägg hittar ni här$
 

Noa

En tjej i stallet ville låna Bronzac idag och Dansa vilar ju, så jag blev hästlös. Tur att det finns en extra ;) Noa, Winston, Hanna och jag red ut en runda i Hårga. Så himla kul att rida på vägarna som jag red med min första ponny, Pelle, för 12 år sedan. Återupplever gamla minnen. Tillexempel att Pelle stannade vid varje infart och vägra gå för att han ville vända hem. Haha. Eller den gången jag råkade skrämma honom så min lillebror ramlade av.
 
Kul att få rida en lite mer ordentlig ridtur på Noa också. Har mest lullat runt på vägarna hemma de få gånger jag suttit på henne, men nu har ju Hanna börjat galoppera lite smått så då blev det lite mer ordentligt i alla fall.
Hon är riktigt härlig och rolig att rida. Känns så liten och skör att man nästan vill rida med fingertopparna. Dock blir hon lätt väldigt slingrig ifall det är något hon inte vill eller har lust med. Och jag har faktiskt aldrig ridit en häst som betett sig så, så jag måste lära mig att handskas med de situationerna.
I galoppen förvandlades hon till en liten hare som skuttade fram. Haha. Hon har väldigt mycket energi som inte släpps ut så ofta, och att hålla en relativt samlad galopp bakom Winston var inte riktigt vad hon hade lust med. Hon ville RACEA! men andra galoppsträckan så kom vi mer överens så då blev det ordning och reda.
 
Dansa ville också följa med in från hagen idag. Stackars tjejen ville ju också hitta på skojigheter! också fick hon nöja sig med att springa efter oss i hagen och se oss försvinna på de roliga ridvägarna.
 
 

Städdag

Vid lunch fick Sune och jag tråkigt så vi klädde på oss, köpte med nachotallrik och gick hem till Hanna och Baltazar. Efter lite mat i magen och konstaterande om att min nacke inte ska upp på någon hästrygg idag, och att även Hannas kropp behöver vila, så bestämde vi oss för att ta tag i täcken och annat grejs i stallet som behövde rensas.
 
Sagt och gjort. Sune och Baltazar fick roa sig ute på stallplanen medan Hanna och jag inventerade täckesförrådet. Några ska säljas då det inte passar någon utav hästarna och något gammalt skrutt kastades. Vi rensade och städade även på alla andra ställen och konstaterade att vi har galet mycket grimmor! Haha. Städade och gjorde fint i sadelkammaren också. Åhh jag älskar "vårt" lilla stall! Så himla mysigt och personligt :)
 
Vi hjälpte Annika och fånga hönor också, så nu har vi jagat kalvar, grisar och höns sen i somras! Haha. Fast jag var ganska dålig för jag vågade inte fånga dom..
 
Åkte till Bronzac och skulle mocka sen, men det var redan någon snäll själ som hade fixat det. Det tackade min nacke för!
Lämnade av Sune och sa hej till farmor innan vi åkte hemåt mot Bollnäs igen. Bytte om och åkte till ridskolan där Frida och Jens skulle vara och titta på en ridlektion, men när vi kom dit så var dom inte där. Höstlov såklart, så vi tjabblade lite med några bekanta innan vi snällt fick åka hem igen.
 
Ja, så var den här dagen slut också! Jag råkade äta tacos till middag också.. Haha.
 

 

Vintervila

Min plan har vart att låta Dansa få två månaders vintervila dec-jan. Men efter att ha känt att hacket inte var 100% bra och ha diskuterat med flera människor som är rutinerade unghästryttare, så har jag bestämt mig för att tidigarelägga vilan. Så den börjar från och med idag. Ska prova tömköra henne i kapson idag och fungerar det så kanske jag tömkör henne några gånger till. Men ridningen är klar.
 
Känns väldigt tråkigt, men samtidigt så är det här det bästa för henne då hon byter så mycket tänder nu och troligtvis kommer att komma in i en växtperiod snart. Hon har lärt sig otroligt mycket sen i somras då inridningen sattes igång ordentligt och nu under hösten har hon även hunnit bli inhoppad. Och det med BRAVUR.
 
I ridningen fick jag igår känna att hon blivit mycket starkare i traven, och den är där jag vill ha den nu. Hon är väldigt lyhörd på mina hjälper och jag kan rida mycket med vikten. Hon rids ut utan några som helst problem, även efter trafikerade vägar (långtradare är dock lite läskiga). Hon går likväl först som sist i ledet då vi rider ut och är en tuff tjej som litar på mina beslut.
Det ända som vi är lite efter med är galoppen. Har inte haft så mycket sällskap ute att galoppera med så vi har fått köra kortare sträckor själv istället, men då har vi ju inte fått den draghjälp och längd på galoppsträckorna som jag önskat. Den har dock blivit otroligt mycket bättre och det är styrka och framåtbjudning som saknas, så jag är inte ett dugg orolig. Hon accepterar heller inte bettet riktigt som jag önskat men det kan ha att göra med tandbyten och om inte annat så tror jag det kommer komma bara hon får den tid hon behöver. Det har hela tiden gått framåt och det är huvudsaken. I slutet så sökte hon sig nedåt mycket tidigare under ridpassen, och var även stadigare där. Hon flyttar sig för skänklarna och jag kan ställa henne i halsen. Skänkelvikningar är provade i både skritt och trav med bra resultat.
 
Inhoppningen hade inte kunnat gå bättre! Vi har nu hoppat titthinder och små banor på 70-75cm och hon har hittills aldrig tittat till på något hinder. Däremot så har hon, såklart vad gäller Dansa, försökt att springa på sidan bara för att se om hon kan bestämma. Men jag har varit benhård och tagit tillbaka henne så det har uteslutande resulterat i att hon tagit vägen över hindret i alla fall. Även om hon har fått gjort det stillastående. Så den sista hoppningen så var det i princip helt borta. Det är så viktigt att aldrig låta en unghäst vända ifrån ett hinder och ta om, utan dom ska lära sig att ända vägen är framåt och över hindret. Jag tänker vara supernoga med att det är så befäst som möjligt innan vi går till högre höjder där dom inte kan hoppa stillastående och man blir tvungen att lägga volt och ta ny fart.
 
Ja, tråkigt nog så blir det väldigt lugnt på Dansfronten nu i många veckor framöver. Känns som att hon ska hinna glömma allt.. haha. Men samtidigt så vet jag ju sen tidigare att det snarare är tvärtom. Och det känns ändå skönt att avsluta nu, medan allt går så himla bra. Istället för att köra på några veckor till "bara för att" och istället riskera att gå för långt så att hon börjar tjafsa pga av att kroppen tar emot.
 
Vi har haft ett väldigt turbulent år och det är helt galet att allt går så bra nu, när jag tänker tillbaka på hur dåligt det gick i perioder i våras. Vi har vuxit båda två och lärt oss otroligt mycket av både de negativa och positiva.
 
Nu laddar vi för 2014 då ridningen blir "mer på riktigt" och vi ska fylla den med träningar och härliga uteritter. Vi ska även börja ta oss ut på tävlingar tillsammans!
 
 

Hackamore

Igår red jag med hack för första gången på Dansa. Vi gick till kyrkpaddocken ifall att bromsen och styrningen skulle skärva, och där var araben i hagen bredvid helt galen. Dansa blev såklart spänd och uppstressad så jag ledde runt henne ett tag tills hon vant sig och slappnad av. Kunde ju inte longera henne med hacket så kände att det var bästa alternativet.
 
När jag väl hoppade upp så gick det väldigt bra. Hon var avspänd och lyssnad väldigt bra framåt, bakåt, höger och vänster. När jag började trava fick jag nästan en chock. Vad stark hon blivit! Hon hade en lugn, balanserad trav från första steget. Kändes underbart! Annars brukar Dansa vara springig ett tag innan hon hittar takten. Några veckor tidigare var hon även alltid ojämn i traven i början just för att hon var så springig och hade oärlig bjudning. Så känslan igår var riktigt häftig att få känna!
 
Red en del på volten och satt även ned några varv åt båda håll. Gjorde några skänkelvikningar längs ena långsidan och galopperade i båda varven. Då ville hon dock krulla ihop sig och sänka huvudet väldigt mycket pga hacket. I hennes svåra galopp, vänster, galopperade vi bara på långsidorna medan vi galopperade två hela varv i höger galopp. Första gången hon kan hålla galoppen genom kortsidorna i kyrkpaddocken som är väldigt liten.
 
Hackamore känns tyvärr inte som något jag vill rida på en längre period på Dansa. I höger varv så tog hon inte stöd av yttertygeln och gick inte att ställ med inner (kan ju även ha att göra med ömma munnen). Jag kunde styra och svänga utan problem med vikten som tur var, men känslan på hacket kändes inte alls bra. Hon hängde sig även i det.
Detta går kanske att rida till men jag är för oruttinerad för att klara det själv och vill inte hålla på och mixtra själv. Speciellt inte när hon känns sååå mycket bättre på bett. Då blir jag orolig att det ska förstöras för att hon drar på sig olater eller liknande.
Dessutom känner jag att om Dansa är öm i underkäken utav tandbytena så borde ju hack påverka det endel också utifrån.
 
 
 

Bra dag!

Haft en grymt bra dag med Hanna och hästarna. Tittat på hoppträningar. Ridit Dansa på hack i kyrkpaddocken. Winston bockade med Hanna. Skrittat Tage och Bronzac en kortisrunda med Hanna. Fick nackspärr. Mockat och mockat, och fixat stallen. Tagit in hästar som velat sova ute i mörkret.
 
10-19-30 blev dagens pass. Hej och hå vad tiden rinner iväg!
 
Avslutade med "Små citroner gula" med Viktor och Sune.
 
NU ska jag försöka sova och hoppas att jag kan röra min nacke imorgon. Känns läskigt.
 
Min rosa tjejhäst!
 

Söndag

Nu har vi vart hemma i en vecka och jag har fortfarande inte orkat skriva om allt roligt i Tyskland. Inte bra! Grejen är den att om inte jag så gärna vill ha Dansas utveckling här på bloggen så skulle nog jag blogga väldigt sällan. Jag är liksom för lat.
 
Men jag vill ha det dokumenterat i text så jag ska ta tag i det, någon dag. Är förresten sjukt trött på mornarna nu vilket är väldigt jobbigt. Dumma mörker!
Hanna och jag ska åka till BRS nu och titta på hoppträningar för Lena Bredberg. Jag älskar att titta på träningar, så har jag några minuter över så åker jag gärna dit och sätter mig.
 
Annars så står det ridning med Dansa på dagens schema. Ska testa att rida på hackamore idag och hoppas att det fungerar bra. Hanna rider med på Winston och jag tror vi håller oss i paddocken. Vi ska även rida Bronzac och Tage och sköta insläpp och kvällsfodring i Spännars. Sen ikväll ska jag gosa med Viktor som jag inte träffat på en halv evighet känns det som. Fast egentligen är det kanske i torsdags?
 
Smilla och Storebror

Tandkoll

Dansa var så himla rolig igår när jag borstade hennes bakben. Hon lyfte det och viftade samtidigt som hon försökte nå mig med mulen, vilket är ett ganska vanligt senario ifall Dansa är på dåligt humör. Detta skulle då betyda att hon försöker bita mig samtidigt som hon viftar med benet så att jag får svårt att göra det jag ska. Men idag kändes det så underligt så jag blev rädd att hon hade ont i benet. Men till slut fick jag för mig att testa klia henne på insidan, i ljumsken. Och då lyfte hon benet det högsta hon kunde och försökte klia mig med mulen, och var hur nöjd som helst! haha söthöna, så har hon aldrig gjort förut.
 
Efter ridturen igår så lastade vi Dansa och åkte till Spännars då veterinären skulle kolla på hennes tänder samtidigt som Bronzac blev vaccinerad. Lastningen hemma tog kanske drygt 5 min men Dansa sparkade, stegrade och var jättearg. Vi tog det lugnt och när Annika petade på henne med sopen så gick hon in. Självklart slår vi henne inte med sopen, utan bara puttar på i rumpan med den mjuka sidan man sopar med.
När vi lastade för hemfärd i Spännars gick hon in lika duktigt som hon gjort innan den här trotsperioden så jag ber till gud att den är över nu! Känns så himla krångligt att åka någonstans när man inte har en aning om hur lång tid lastningen ska ta och vi behöver vara minst tre, helst fyra stycken.
 
Veterinärbesöket då. Det händer väldigt mycket i Dansas mun just nu på grund utav tandbyten. Hon är sen i vissa byten vilket gör att det händer extra mycket nu och detta gör att hon är öm i gommen och underkäken. Hon har bitit ihop rejält i ridningen då det knappt märkts något. Kanske att hon gått emot bettet lite mer de två sista ridturerna. Stackarn. Hon har ju vart lite stökig i munnen under hela ridtiden, men jag har fått berättat för mig att det är för att jag spänt nosgrimman för löst från början och därför lärt henne att kunna gapa (känns konstigt men jag har valt att lyssna på det..) Jag såg dock under longeringen i söndags att hon grejade ovanligt mycket med bettet så jag var väldigt försiktig med tyglarna de två ridturer jag hunnit med. Tack och lov. Skönt att få det svart på vitt, då jag lätt inbillar mig saker.
 
Instruktionerna vi fick löd så att jag ska rida bettlöst i helst 6 månader beroende på hur det utvecklar sig. Ska jag rida med bett så ska jag välja novabett som är mjukt och följsamt. Känns som väldigt lång tid, så jag hoppas att hon går bra med hack. Annars blir det jobbigt.
Hon trodde även att Dansa snart skulle komma in i en växtperiod då tandbyte och växt brukar hänga ihop. Hon tyckte att jag skulle tänka mig Dansa som ett år yngre just för att hon är sen i utvecklingen både med vissa delar i munnen och kroppen. Vilket jag kan tänka mig eftersom hon inte vuxit något på höjden sedan i vintras/våras. Då hon även bytte tänder senast.
 
Därav tyckte hon att jag skulle ge Dansa en lugn vinter på ridfronten också. Jag kunde gott och väl rida henne 3 dagar i veckan som jag gör nu, men tänka på att inte ställa för höga krav då hon troligtvis kommer ha jobbigt med kroppen. En vila på ca 2 månader ska in här någonstans också  så det blir nog bra det här.
 
Min plan nu är att rida Dansa med hack på söndag och se hur det fungerar och därefter planera framtiden. Kanske hon får vila någon vecka. Kanske rider jag vidare med hack i några veckor och provar något gummibett sedan för att se ifall det fungerar och i så fall kunna åka och träna lite ibland. Vi får ta dagarna som de kommer.
 
Hon stod och berömde Dansa i säkert 10 min, så jag blev alldeles lycklig. Nog för att jag tycker att hon är världens finaste, men att andra tycker det värmer i hjärtat. Hon tyckte att det var en väldigt trevlig häst att hålla på med (haha hon skulle sett argbiggan vi lastade två timmar innan ;)). Hon tyckte även väldigt mycket om hennes modell, och sa att den här typen brukar vara väldigt hållbara. Dessutom så tyckte hon att hon hade väldigt fint och uttrycksfullt huvud.
 
 

Hoppning 5

Innan jag åkte till Tyskland så hade vi hoppträning och jag skrev snabbt och slarvigt ned inlägget om träningen här nedan. Viktigt att få med allt och därför ville jag inte skriva den nu drygt en vecka efteråt. Men därav kan det vara skrivet lite hipp som happ.
 
Skrivet 12 Oktober
Dansa var pigg och glad idag också, men fortfarande väldigt sammarbetsvillig. Traven var jämn och fin från början men hon blev som vanligt mjukare och finare i kroppen och får en luftigare och mer avspänd trav efter att vi har galopperat.
 
Galoppen var för övrigt grym idag! Gissar att den spända högersidan har gjort sitt där, för hon hade mycket lättare att hålla galoppen. Jag kunde till och med svänga lite snävare och gå in på stora volter utan att hon bröt av, dock så korsar hon lätt. Hon drog även sig mycket inåt men jag korrigerade inte det förrän i slutet.. jag glömde liksom bort det för att galoppen kändes så bra! I båda varven.
 
Själva hoppningen gick super! Även idag tog hon världens tigersprång över första krysset, haha. Därefter hoppade hon lugnare. Men på en björkoxer så låg det skugga nästan en meter framför hindret och hon hoppade av där 3 gånger istället för på "rätt" ställe. Avsprånget blev alltså drygt ett galoppsprång förtidigt, så hon rev bakbommen och jag hade svårt att hänga med. Innan det var färdigt så insåg hon i alla fall att hindret faktiskt stod längre fram och att man kan gå på skuggan.
Vi hoppade en låtsasmur idag också och även den hoppade hon utan att titta. Blev rejält vinglig ibland men inte pga hindrets utseende.
 
Vi tog en del hinder i galopp idag då hon lättare kommer rätt då. Dessutom väljer hon gärna galopp själv.
Nu måste jag börja rida mer och inte låta henne lulla på som hon vill mot hindren. Jag glömmer lätt bort det, men nu måste jag sätta tryck i henne och ha henne framför skänkeln ordentligt så att hon har något att hoppa ur. Hindrena ligger på ca 70-75cm nu så det är inte bara att galoppera över.
 
Nu hinner vi troligtvis inte hoppa mer innan vintern gör entré eftersom jag är borta en vecka. Men det känns som att vi fick avsluta superbra!
 
Lastningen har hon bestämt sig för att bråka med nu. I morse tog det 20 min och vi behövde två linor. På hemvägen tog det inte alls lika lång tid men då kom Anette med sopkvasten och puttade på henne bakifrån samtidigt som vi höll linorna och då blev hon så arg att hon stegrade men insåg att det inte hjälpte. Så då gick hon in. Jag hade träns på för att orka hålla henne kvar på rampen, för annars kastar hon sig på sidan, utanför transporten.
Men nu när jag orkar hålla henne kvar så hoppas jag att hon tröttnar och börjar gå in duktigt igen.
 
 

Regn och rusk

Vilket ruskväder vi haft idag! några få plusgrader och regn. Tack och lov så var det inte på värsta viset under tiden jag red Dansa och Bronzac, men det var ändå kallt och ruggigt.
 
Planen med Dansa var att rida i Spännars paddock men då det var hårt i backen så fick det bli en uteritt hemma tillsammans med Hanna och Winston. Minst lika kul!
Jag var dum och glömde bort att lägga fram ett täcke igår till Dansa, så hon var lite blöt och kall på ryggen trots en stund inne med fleecetäcke.
Jag chansade på att hon skulle hålla sig lugn ändå, eftersom hon inte reagerar att bli ledd med sadel på blöt rygg. Och mycket riktigt så gjorde hon ingen affär utav det alls. Hon är en cool brutta som inte stör sig på småsaker. Jag gillar inte att lägga sadel på blöta ryggar, men det är skönt att veta att det fungerar då det blir behövligt.
 
Vi red till Norrsätter och vände innan skogen eftersom det är halt på gräset nu. Jag ledde Dansa efter vägen då det åker mycket långtradare på vardagarna. Därefter satt jag upp och vi travade fram och tillbaka på Norrsättervägen 3 gånger. Hanna och Winston fick ta täten och en gång galopperade vi upp för lilla backen som är där. Jag fick tvinga Hanna lite då hon aldrig galopperat på Winston förut, men det gick superbra! Han ser så rolig ut. Haha.
 
Dansa var som på senaste tiden, pigg och vill framåt men lyssnar ändå väldigt bra. Helt perfekt! Inte en enda gång började hon trava utan mitt kommando även om Winston började trava före.
 
Jag hoppade av och ledde henne längs vägen hem också och då kom det en lastbil och en bil med ganska stort släp som hon inte brydde sig om. Men sedan kom en timmerbil och den var minsann lite läskig! Perfekt att både Noa och Winston är stencool med långtradare för då lär sig nog Dansa också snart att det inte är något att stressa upp sig för :)
 
Underbart att det går så bra att rida ut tillsammans med Hanna och Winston! Ju fler sällskap jag har desto lättare är det att få ordning på riddagarna. Hoppas att vi kan rida ut alla tre snart. Hanna, Annika och jag, mysigt! :)
 
 

Slut på vilan

Vi landade på Arlanda strax efter halv tio i morse. Resan har gått bra och nu, efter några timmar i lägenheten känns det som att vi inte varit borta något alls. Tänk vad fort man vänjer sig. I går vid den här tiden satt vi i Olympiastadion i Berlin och tittade på fotboll. Däremot har vi ju en massa foton, filmer och minnen från en grym vecka i vänners lag, med massa tok, sevärdheter och lite sjuka. Det sista var dåligt. Ska lägga ut bilder här och skriva sen men nu är prio 1 att skriva om dagens ridpass med Dansa ;)
 
Dansa har haft lite vila nu medan jag vart borta. 7 dagar fick vi ihop och tanken var att hon skulle vila fram till på tisdag, men jag bestämde mig vid lunch att vi kör igång lite lätt idag istället. Orka vänta när solen skiner och himlen är blå!
Nej men jag tänkte såhär att vi vet inte hur resten utav hösten/vintern ser ut och det kan lika gärna innebära en massa oplanerad vila, så det är bättre att köra på.
 
Jag hade ingen aning om vad jag kunde förvänta mig utav Dansa efter en veckas vila, nu när hon fått mer kondition och styrka. Därför valde jag att longera henne innan jag satt upp. Hon var pigg och arbetsglad i longeringen, och lyssnade ändå väldigt duktigt! Arbetade väldigt fint i galoppen faktiskt. Bytte till höger varv och där blev det lite bus, stannade och skuttade lite. Upp på bakbenen en bit och slog med framhovarna samtidigt som hon grejade med huvudet som en drake. Jag fick morra åt henne några gånger men sen skärpte hon sig och jobbade framåt istället för att stanna upp.
 
Jag satt upp på 3-kanten där det är ganska mjukt ifall att ;) haha. Men hon kändes ok så vi red lite med Hanna och Winston fram och tillbaka längs vägarna hemma. Vi travade några längre sträckor innan vi skrittade lite och var nöjda.
Dansa var pigg och ville springa på, så jag fick jobba mycket med halvhalter för att hon skulle hålla sig kvar bakom Winston och komma in i rätt takt. Hon lyssnade väldigt bra och verkade tycka att det var superkul med lite äventyr utanför hagen igen. Lika kul som jag! :)
 
Nu längtar jag bara tills jag får pussa på Bronzac imorgon! Vågade inte riktigt svänga in dit med Viktor idag eftersom jag vet att det skulle tagit tid ;)
 

Paus!

Livet i Tyskland är alldeles prima! Frida och Jens bor i en mysig liten stuga och jag har blivit nästan helt frisk. Startade nämligen veckan med att vara sjuk. Vilket jag typ aldrig annars är!
 
Idag har vi varit på militärbasen och flugit helikopter. Grymt coolt men svårt! Tur att vi hade Jens som räddade upp de farliga situationerna vi satte oss i, annars hade vi kraschat ett x-antal gånger. 
 
Nu ska vi snart iväg och träna. Vi lever på chips så det behövs! haha. Viktor och jag har faktiskt semester så då får man. Frida och Jens sympati-semesterar dom också. 
 
Imorgon drar vi till Berlin.
Hörs hej!
 
Stugan till vänster är Frida och Jens stuga.
 
 

Envis

Hanna satte bra ord på bästa hanteringen utav Dansa här om dagen; - man ska göra allt lite nonchalant med Dansa, för då är hon som lättast att få med sig på sin sida.
 
Och det stämmer verkligen så himla bra. Är man för bestämd och målinriktad så är det som att hon känner det och liksom bara måste sätta emot. Men gör man bara saker i förbifarten utan att lägga ner så mycket fokus så rinner allt på galant. Det är som att hon tycker att hon är med och bestämmer lite då, så då är det helt okej.
 
Som exempel; att styra henne direkt till en vattenpöl och tro att hon tänker gå i den bara sådär, det kan man glömma. Men går jag däremot genom den "bara för att den råkade vara där" så plaskar hon glatt igenom utan att reflektera över det.
Här om veckan band jag fast henne i transporten medan jag klädde på henne och därefter var det bara att gå upp på rampen och in i transporten. Kommer man däremot direkt från stallet och traskar rakt på, så blir det tvärnit.
 
Ja det här med ston kräver mer listighet än man kan tänka sig.. haha. Jag måste bli lite bättre på att luras!  
 
 

Sällskapshäst

Ikväll tog jag Dansa på en promenad och gjorde sällskap med Hanna och Winston. Vi gick till kyrkan och det blev rejält mörkt under tiden.
Hanna känner sig lite osäker just nu så Dansa och jag tog täten. Lite komisk att 3åringen som knappt varit ute på mörker-äventyr får gå först förbi skällande hundar och först möta förbipasserande fordon. Medan Hanna sitter där bakom på en trygg 13-åring som inte bryr sig om någonting.
 
Dansa skötte sin ledarroll utmärkt i alla fall. Blev lite surig någon gång när Winston kom för nära bakom, och tyckte att en väldigt högt brummande epa var obehaglig, men hon bara stannade och spände upp sig medan den åkte förbi. Så var det bra sen. Jag satte igång pannlampan på hemvägen och det var också lite läskig till en början, men hon vande sig snabbt.
 
Dansa och jag blev lite osams medan Hanna och Winston travade några sträckor fram och tillbaka. Hon sprang i sidled och snurrade runt mig. Jag kom och tänka på det idag, att det är så himla lätt att hamna på kant med Dansa. Hon vill helt enkelt bestämma, eller åtminstone vara med och bestämma, annars kommer surminen fram och hon blir så himla trotsig. Ni ska se henne alltså, en sur Dansa tar man inte miste på! Haha. Tur för oss båda att ingen är speciellt långsint..
 
 

Kiropraktorn

Idag var vår kiropraktor till stallen. Bronzac var, precis som jag känt, helt mjuk och fin i hela kroppen. Det händer inte ofta att dom är helt utan låsningar, men ibland händer det och det känns lika bra varje gång.
 
Dansa däremot var låst i hela högersidan, från öronen bak till svansen. Det hade tydligen suttit ett tag så det ska bli väldigt spännande att rida henne på lördag och se ifall det märks någon skillnad. Det här är ju nackdelen med en nyinriden häst. Att jag inte vet hur hon  känns när hon är som hon "ska". Bronzac vet jag ju precis hur han ska kännas så där märker jag minsta lilla skillnad. Men med Dansa händer det så sjukt mycket hela tiden, så ofta har hon vart som olika hästar varje ridpass. Nu först, de senaste veckorna så börjar hon landa mer i sig själv, och vår ridning. Hon har blivit mer följsam, hållit takten bättre osv. Hon har ju hela sommaren haft svårare i vänster varv och det kan ju bero på att låsningen hindrat henne från att stretcha ut högersidan.
 
Skönt att hon är kollad, och jag ser fram emot vårt sista ridpass, innan minivilan, på lördag. Kanske sista hoppningen innan vintern!
 
 

Piggelin

Dansa och jag red på åkern vid stallet med Hanna och Winston idag. Första gången vi rider tillsammans och jag får nog säga att det gick bra! Trots att Winston två gånger taggade till rejält och ville hänga på Dansa och mig istället för att skritta med Hanna.. haha.
 
Dansa var i alla fall väldigt pigg och glad! Tror höstens klara luft har satt klorna i henne :) eller så har hon bara kommit på hur skoj det faktiskt är att busa runt med mig på ryggen, trots att hon måste göra som jag säger. Hon gjorde precis vad jag bad om, även om bromsen var lite sådär ibland och att hon var väldigt lätt på gasen. Men det gör mig bara glad!
 
Körde kondition idag så vi höll igång i 10min x2 med en skrittpaus emellan. Mest trav men även mycket galopp (och någon liten skrittsträcka här och var) och Dansa ville galoppera mest hela tiden, men tyvärr så går det inte hålla gång så långa sträckor pga att det är väldigt kuperat. Men vi fick ju träna på fattningar och hon tog rätt i höger varje gång och i vänster ibland. En gång när det blev fel så rättade hon sig själv både fram och bak. Annars brukar det lätt bli att hon bara rätt sig på antingen eller, så det blir kors.
Red i mycket svängar och travade både uppför och nedför utan problem. Är dock lite knöggligt underlag och med ganska högt gräs så ibland blev det lite ostabilt. Avslutade på volt i några varv åt båda håll och hon var så himla fin.
 
Vi red i kors och tvärs och red förbi Winnie massor av gånger i alla gångarter och Dansa drog sig mot honom men lyssnade ändå när jag bad henne att fortsätta dit vi var påväg. Hon stannade och surade en liten kortis en gång. Hon hade blivit lite rädd för morfars traktor och när vi kom på samma ställe strax efter så kom stoppet, men sedan vart det helt borta när jag red där igen direkt efter.
 
Grymt pass idag! Vi arbetade tillsammans och hade kul!
 
En gång så hör jag att Hanna skriker rakt ut och länge!! Jag vänder mig om och väntar mig att få se henne halvvägs i backen. Men icke! Istället ser jag en lyckligt, lugnt galopperande Winston med en helt stabil Hanna på ryggen, som däremot var väldigt arg och lite rädd! Haha. Han hade fått nog av sin skritt och börjat galoppera helt plötsligt. Han ville ju springa som Dansa!
Det påminde mig direkt om alla Magdas dödsvrål när vi var yngre. Hon skrek alltid som en stucken gris när något hände, men sekunden efter, när man själv fått hjärtat i halsgropen och trott att hon brutit alla ben i kroppen så sa hon lugnt; det gick nog bra, jag blev bara lite rädd.
Haha som om att ingen annan blev det, av hennes vrål?!
 
 

Fullt ös

Ställde klockan på halv nio idag för att hinna med allt som behöver hinnas med idag när jag är ledig. Skönt att göra undan allt jag kan nu inför Lördag när vi åker till Uppsala och sedan på söndag vidare till Tyskland en vecka.
 
I natt vaknade Viktor och jag av att Sune hade krupit upp till oss och låg som en korv mellan våra huvuden. Sötnosen! För det mesta ligger han på golvet om nätterna, men ibland blir han så sällskapssjuk att han knölar ner sig alldeles bredvid, vare sig han får plats eller inte :)
 
Ska även rida Dansa och Bronzac idag. Dansa med Hanna och Winston för första gången, så det ska bli skoj! Vi håller oss på en åker i närheten utav stallet för säkerhetsskull. Haha.
 
Min bil var in på verkstaden igår pga tomgången som dör. Tydligen var det tomgångsmotorn som var dålig och behöver bytas. Dom hade dock gjort ren den så den kunde hålla ett tag till, men i gårkväll när jag körde så gick den ner i 400varv (vilket är alldeles för lågt) så den måste nog bytas på en gång ändå. Jag är bara nervös för att det inte ska bli bra utav det, för nu är den ju helt ren och fungerar ändå inte?? Åhh jag hatar bilar och jag hatar att jag inte fattar någonting!
 
Förresten så är jag lite rädd för min kropp. Den värker i handlederna och i höfterna ibland. Inget som gör jätteont på något vis utan är mest störande, men jag är livrädd för vad det kanske skulle kunna utveckla sig till. Bäst att inte sitta stilla, för då känns det inte!
 
 

Kvällshopp med Bronzac


Hoppeponny

Bronzacs sår är nästan helt borta och han är i princip fullt igång igen! Underbart :) Ikväll tog vi några skutt efter att ha joggat i paddocken. Brukar bara skutta runt lite på minihinder eftersom han är en farbror, men ikväll höjde vi upp till 80cm faktiskt. Han var så pigg och glad och han flög över utan tvekan. Så himla kul!
 
 

Fjärde gången med ryttare

 
Blev så himla glad när hon sökte sig till hindren och inte försökte smita på sidan! Jag hoppas att hon kommer älska att hoppa! :)
 
Här finns det tillhörande inlägget
 

Hoppning 4

Idag var vi på hoppträning igen! Kör på nu så länge paddocken är användbar eftersom det inte blir någon hoppning i vinter.
Nu när jag ridit henne regelbundet en period så har jag upptäckt att dagsformen är sjukt olika och det beror inte på vad hon gjort dagarna innan, utan det är enbart dagen som avgör. Som igår när hon vilat flera dagar så var hon lite småseg och idag då hon går "dag 2" så var hon faktiskt riktigt pigg!
 
Första gången jag kan kalla Dansa pigg tror jag! Haha. Den tredje unghästen som är med och hoppar nu, Viggo, är nämligen väldigt intressant och lite småläskig. Idag var Viggo rädd för kossorna och Dansa var i sin tur lite rädd för Viggo när han studsade runt. Haha så himla gulligt. När han dessutom blåste trumpet fick hon lite halvt hjärtstillestånd.
Hon har fått lite humör mot andra hästarna på senare tid också så så fort Viggo kom nära bak så bromsade Dansa in och hotade honom.
 
Dansa var som jag skrev så himla pigg och glad idag! Fick göra mycket halvhalter och proa under framridningen för att hon inte skulle rinna iväg, och i hoppningen så bjöd hon på hindren och ökade självmant lite efter. Supermegakul!
Tendenserna till att dra åt sidorna fanns knappt idag, men jag måste ändå vara med och parera lite. Det är lite synd för då jag måste göra det ända fram till hindret så hamnar jag ibland lite efter i språnget då hon hoppar konstigt. Måste försöka hinna att hålla i mig i remmen även fast jag parerar ändra fram.
Hon reagerar ingenting alls på de få gånger jag har hamnat efter i alla fall vilket är skönt. Känns så dumt att det händer, men jag gör mitt bästa att hinna med allt. Och jag tröstar mig med att hon inte verkar bli negativt påverkade utav det.
 
Galoppen gick väldigt bra i höger varv idag där vi höll igång flera varv på en stor oval. I vänster varv var det som vanligt svårare, hon får mycket lättare korsgalopp där, (händer i höger också men inte lika lätt). Det beror på både mig och henne då jag måste ha exakt rätt balans precis hela tiden för att hon inte ska korsa.
 
 När vi skulle lasta för hemfärd så hade Dansa inte alls lust att gå in. Höll säkert på 10min (kanske inte var så hemskt tidsmässigt ändå.. haha). Hanna drog i linan och jag ledde. Hon ställde sig någon gång och sprang flera gånger på sidan utav transporten. Hon blir grymt stark när hon vill så jag lyckades inte hålla emot med bara grimma och grimskaft. Hoppas på att det bara var en engångsgrej. Elis kom och hotade med att putta in henne efter ett tag och då gick hon in. Haha. Elis är Spännars 28-åring. Respekt!  
 
Blir besviken på henne när hon ska tjafsa när vi nyss har haft så kul tillsammans. Men det är väl så livet med unghäst ser ut. Jag måste bara vänja mig, har ju bara haft henne i 2,5 år ;) Haha. Hon är ju inte på något vis omöjlig i alla fall. Och förhoppningsvis så går hon in lika duktigt som vanligt nästa gång. Hon har varit lite bråkig i transporten de två senaste gångerna vi åkt också, inte alls stått så stilla som hon gjort hela sommaren. Är det höstkylan som spökar tro?
 
Hanna tog flera fina foton som tyvärr är alldeles suddiga.
 
 

Hösten är fin

 

Höstigt

Vilket underbart väder vi fick idag! Annika och Noa gjorde mig och Dansa sällskap på uteritten idag. Hanna red Winston innan så hon gick med hundarna. Men snart kan nog dom följa med oss också!
 
Vi red till Hårgaberget och upp en bit längs bilvägen där. Tyvärr så låg det alldeles för stora stenbitar på vägen så hästarna ömmade lite.
Jag satt upp direkt på stallplanen idag även fast vi skulle gå längs Segerstavägen som kan vara rejält trafikerad, och dessutom åker en hel del långtradare där. Vilket vi slapp, däremot så var det sjukt mycket biltrafik! Både efter asfaltsvägen och grusvägen inne i Hårga. Har aldrig vart med om maken. Men Dansa är då inte rädd för personbilar i alla fall. Haha. och inte mopeder.. ;)
 
Dansa och jag red först nästan hela tiden. Till och med på ett ställe där dom körde med röjsåg bara en bit in i skogen. Duktigt! Var till stor del på helt nya vägar för henne idag. Postlådor och sånt tittar hon inte alls på. Två får var lite spännande men hon traskade snällt på ändå. Hon minns väl den hemska baggen sen i somras. Haha. En gång stannade hon och stirrade rakt fram, vilket jag tror var på en sten. Men Annika gled smidigt förbi med Noa då så vi gjorde ingen grej utav det.
 
Dansa kändes lite seg idag, fast jag har hon blivit lite bortskämd med hennes pigga dagar som dyker upp ibland nu. För hon lyssnade väldigt duktigt och tänkte framåt, men inte med full energi bara. Lite luddigt. Kan ju ha och göra med att hon gick först och på nya ställen också. Skritten flöt inte på som den brukar utan kändes lite kantig. Tror det kommer sitta bra med en veckas vila när jag åker till Tyskland på söndag. Hon har jobbat på otroligt duktigt sen vilan i augusti nu!
 
Men först ska vi hinna med 3 ridpass till! Först ut är hoppträning imorgon :)
 
 

11 år tillsammans

 
För elva år sedan var vi fegisarna med stort F. Vi skrämde upp varandra tills båda två var nervvrak.. och det kunde handla om allt ifrån en bil till en soptunna. Haha.
Med åren så växte vi ihop och coolade ner oss båda två, och idag är vi som ett gammalt pensionärspar. Jag tror vi läser varandras tankar lika bra åt båda håll.

Jag kan inte minnas en enda dag jag inte sett fram emot att åka till stallet, och min allra bästa kompis ♥

Övergångar

Hanna, Emelie och Winston följde med mig och Dansa till stubben idag så att vi kunde rida där. Vi, eller Hanna och Emelie släpade med två hinkar och en trädstam så att vi kunde bygga upp ett hinder. Haha.
 
Dansa var så himla pigg och glad idag och dagens ridpass gick ut på att träna övergångar mellan skritt och trav. Det innebär styrketräning och känsligheten för skänklar och säte. Hon var lite seg in i avsaktningarna och tappade formen i övergångarna, men det har med styrka och göra. Hellre en lite för seg avsaktning än en alldeles för tvär, för då bromsar hon med bogarna. Hon var väldigt fin för skänklarna och reagerade ganska snabbt och hon kändes mjukare i kroppen än hon gjort förut.
 
Avslutade när vi var på topp och tog sedan hindret några gånger. Dansa försökte väja på sidan första gången men sedan gick hon rakt på varje gång utan tanke på något annat. Tyvärr blev det för lågt att använda hinkarna som höjd, så hon travade över nästan varje gång.
 
När vi skrittade hem så kom två stycken mopeder i hög fart emot oss utanför verkstaden där det är som en plan. Alltså gott om plats. Jag gick in lite till vänster då det var den sidan jag var närmast, för att lämna plats åt dom. Vinkade med handen också för att dom skulle sakta ner. Det gjorde dom dock inte och jag ser hur dom kommer emot oss rakt framifrån och väljer vägen, eller snarare gräset, till vänster om mig och Dansa och åker max en halv meter ifrån oss. Hur tänkte dom där? Jag blev riktigt imponerad utav Dansa som bara ryckte till knappt nämnvärt och med hovarna på exakt samma ställen. Vilken tuffing!
Killarna har nog ingen aning om vad dom kunnat ställa till med för kaos. Det är många hästar som skulle fått panik när två stycken mopeder kommer i sådan fart och nästan stryker i dom. Självklart var det viktigt att gasa lite extra precis när dom passerat också.
 
 

Inkar

I våras skar veterinären bort två inkar på Dansa, en i vardera öra. Den ena hade växt sig stor som en pingisboll och den andra var bara en liten ärta. Tyvärr så växte den sistnämnde vidare och är nu ganska stor och dessutom så har hon under sommaren fått en liten ärta ovanför mungipan också. Den blir ju lite störd utav nosgrimman och bettet.
 
Vi fick höra talas om en receptbelagd salva vid namn Exxterra som ska göra att kroppen stöter bort tumörerna. Väldigt smidigt att kunna behandla dem själva och slippa ge lugnande. Nu när flugor och värme är ett minne blott så har jag börjat smörja in dem efter instruktionerna. Idag smörjde jag 6:e och sista dagen och jag är lite besviken på effekten. Dom har torkat lite och blivit jämnare i ytan, men annars ser det inte ut att hända mycket. Man kunde fortsätta att smörja var 4:de dag om dom satt kvar efter 6dagar, så jag hoppas verkligen att det fungerar längre fram!

Skulle vara så smidigt och skönt. Trots att varje smörjning blir en mindre brottningsmatch med Dansa som inte alls gillar att man grejar med öronen sedan ingreppet i våras. Hanna och jag har fått in ett bra sammarbete och system som verkar fungera nu i alla fall.
 
Här nedan ser ni inken som sitter i örat.
 
 

Stubbåkern

 
 
Tillhörande inlägg hittar ni här

Dålig dag

Igår var en jättebra dag!
Kanonpass med Dansa och Bronzac, som vart halt pga sitt sår sedan i tisdags, var ohalt! Jag blev så lycklig att det pirrade i hela magen. Nu ska jag promenera med honom några dagar innan jag sitter upp.
 
Idag var en sämre dag!
Min bil har börjat lägga av i tomgången. Varvmätaren sjunker till botten, pang tjong också lägger bilen av. Så nu var Linus tvungen att kika på den och kanske lämna in den på verkstad. Och hur lång tid tar det att få den lagad i så fall? Dessutom vet vi inte om mina nya vinterdäck hinner komma hem innan nästan helg då Viktor och jag ska åka till Arlanda.
Det stressar mig väldigt mycket! Vilket är dumt då jag inte kan göra något åt det..
 
Dessutom så fick jag nackspärr nu ikväll när jag kom hem. Det gör förbannat ont, men tack och lov så är det rätt ok i vissa vinklar. Dumheter!