Jag tycker om er!



En bild säger mer än tusen ord




Stallkväll

Kina skötte Bronzac idag så jag skulle laga matlådor. Men sen kom Hanna och var stallsugen, så jag var väl tvungen att ställa upp! ;) höhö

Vi åkte till Prästgårn och gosade med Dansa o Co. Klippte Dansas man och toppade svans och lugg mini lite. Hon var så lugn och go ikväll. Okej, förutom när Baltazar kom utom synhåll (hon skulle gärna leka med honom), eller när hon var sugen på att bitas. Hanna klagade lite här om dagen över att Dansa är så naffsig, men jag försvarade henne! Fast efter detta så har jag lagt märke till att hon nog har ganska rätt.. haha. Jag är bara så van att jag nog förutser och kan förhindra för det mesta. Ska väl tillägga att det inte är något jag tillåter, utan tillrättavisar. Men det går per automatik nu för tiden, lika som att man hela tiden andas ni vet. Sen hugger hon inte, utan bara smakar lite :) 

Det blev ett riktigt bitskt inlägg det här. Nu sitter jag här med hästlukt i håret och utan matlådor. Typiskt. Egentligen behöver jag bara steka på några fiskpinnar så har jag lunch imorgon. Men jag ooooorkar inte! Tänker leva på luft imorgon. 

Fina ligan

Sålt smöret och tappat pengarna?

Snöigt

Idag har det vräkt ner snö hela dagen. Jag fick lite ångest över att måsta (jag vet att man inte får skriva så, men i min värld behövs den böjningen ofta så då tänker jag använda den också!!) ut på vägarna, och över att Bronzac inte har några broddar.. 

Jag kom dock på att några broddar inte skulle hjälpa i vädret som var idag, så Sandra var snäll och mockade åt Bronzac. Dessutom tror jag inte att det går att få i några då han gått med skorna i ca 7 veckor. Hoppas att hovslagaren kommer illa kvickt! Ska ringa och tjata lite extra imorgon. 

Trots att jag fick hästvakt så var jag tvungen att köra ner till Norrbyn då Sune skulle till mamma, så då passade vi på att vara lite i stallet med Hedvig också. Fast hon hade bangat lite men när vi kom till husdörren med en sadlad och klar, vit (som för dagen såg grå ut) liten Lukas så kunde hon inte hålla sig, så hon red tillbaka till stallet. 
Hade gärna stannat och lekt lite extra med dom, men kände mig stressad över att vädret och väglaget skulle bli ännu sämre så vi åkte hem. Ska dit och leka imorgon i alla fall! 

Kom att tänka på det idag, att det är samma sak varje år. Alltid lika läskigt att köra de första snökaosdagarna, sen blir man liksom härdad och åker i sämre och sämre väder. 

Jonas red Lukas hem till Hedvig. Fast han var mer intresserad av traktorn och snöslungan vi gick förbi :)

 Eländig stämning på bilden, men så blir det när man bits mitt i mysstunden! 

Mys-söndag

Har haft en riktig mysdag med Viktor idag, förutom de 3 timmar jag var i stallet hos myshästen istället förstås. På förmiddagen var vi och hälsade på svärmors lille kattunge, Alice. Gulligare, och mer underhållande än kattungar får man ju leta efter! Hon har fått ta hand om en hemlös och fullvuxen katt också som är lite blyg. Pelle-Maja är hon döpt till av de som tog hand om henne innan. Lite charmigt. Haha. Anledningen är att hon ser ut som Pelle svanslös, fast med svans. 


När jag kom hem från stallet så gjorde vi Tacos! Det var sååå gott och mysigt att för en gång skull ha tid att äta tillsammans. Förhoppningsvis blir det lite oftare nu när Viktors fotboll ligger lågt. Resten av kvällen har vi tittat på Solsidan, Beck och alla andra bra söndagsprogram och gosat med Sune. Nu håller mina ögon på att slå ihop, så jag tror det är dags att sova.

Anna och barnen kom hem ikväll och ska stanna hela veckan. Så imorgon har Hedvig och jag träff i stallet! 

 

Stenhårt

Tanken var att jag skulle rida på Dansa igår igen, för att repetera från torsdagen, men när vi kom till kyrkpaddocken så fick vi nöja oss med att longera henne lite i trav. Att sätta henne i galopp fanns inte att tänka på då det var alldeles för knöggligt och hårt. Och utan galopp på lina, finns det ingen tanke på att rida heller. Tyvärr. 

När jag frågade Patrik om det gick bra att vara i en paddock hon aldrig är riden i, men att hon vart där några gånger och blivit tömkörd, så svarade han att det spelade inte så stor roll vart hon befann sig. Huvudsaken var att vi körde samma system som tidigare innan jag hoppade upp. Och det kunde vi inte idag. Longeringen ska ju  släppa på hennes spänningar men det ojämna underlaget gjorde henne bara mer spänd. 

Tråkigt då jag var mentalt förberedd, men samtidigt så är jag glad att vi hunnit det vi hunnit innan kärlen slog till. Hon är travad på och det var mitt mål inför vintervilan. Hade gärna velat befästa det lite, men samtidigt så har vi ingen bråska på något vis. Blir det mjukt i backen inom en vecka eller två, så hoppar jag upp någon gång då, annars får det vänta tills hon ska sättas igång lite mer i februari. 

Sådanna här gånger kan jag inte låta bli att avundas dom med tillgång till ridhus. Att kunna hålla sig till sina planer utan att behöva styras av väder och underlag. Men nu är det ju egentligen ingen big deal för Dansas del :) Det härliga med hästar är ju att de inte glömmer det de en gång lärt sig, utan snarare tvärtom. Så blir det ingen mer ridning iår så har vi ändå inte gjort något "i onödan", utan har bara en stor fördel när hon ska sättas igång igen :)

Hon var jätte duktig under longeringen igår i alla fall (lite rädd för ett hål i en gräshög utanför paddocken på ena långsidan bara) och sedan satt jag upp och av några gånger innan vi gick hemåt med en trött bebis. Det behövs inte mycket för att trötta ut en bebishjärna. 


Dansa håller på att somna och Annika kollar underlaget.

Stressad

Viktor är äntligen hemma! Dom har tyvär haft väldigt otur med mat, dåliga magar och dåligt väder. Skönt att ha honom hemma igen, och speciellt nu när jag gick in på aftonbladet och fick läsa om att dom hittat en död svensk i Alanya som tros vara rånmördad.

Jag känner mig stressad inför morgondagen, men hoppas på bra väder och att jag kan besluta vad som är bästa alternativet till dagens aktivitet. Fel val kan innebär jobbiga och lite obekväma situationer i båda fallen.

Ja, jag är nervös, men glad!


Första traven uppsuttet

 



Travpremiär

Idag kom Patrik och red Dansa igen. Hon var inte lika spänd från början idag så longeringen och petet i magen krävde mindre tid. Han trodde att vi skulle kunna ta bort det helt och hållet om några gånger. 

Det märktes att hon hade tagit de här två ridlediga dagarna till att tänka och smälta. För idag förstod hon mycket mer vad det var han ville där uppe på ryggen. Hon stannade en hel del precis i början men sedan släppte det ganska bra efter hand. Hon stannade dock några gånger vid ingång, sådanna fuligheter lär dom sig minsann fort. Men hon fick såklart alltid gå förbi till sin stora besvikelse. 

Efter ett tag i skritt började han mana på henne i trav. Hon sköt upp ryggen några gånger precis i övergången då men det löste han genom att bara sitta lugn i sadeln, bromsa in henne och börja om. På såvis avbröt han utbrotten, som aldrig han bryta ut, och sedan bara mana på henne igen några meter efter. Efter ett tag kände hon sig mer bekväm med förändringen uppe på ryggen och travade lugnt och fint iväg. Efter att Patrik hade travat några varv åt båda håll började hon bli rejält trött.

Innan vi avslutade så fick även jag hoppa upp och ta över. Vid det här laget hade Dansa börjat kurka så jag fick jobba halvt ihjäl mig med skänklarna för att överhuvudtaget få henne framåt till en början. Efter ett tag gick hon in lite i andra andningen tror jag för då kunde vi trava några varv på stora volten (som hon blivit riden på hela tiden) innan vi saktade av och avslutade. Jag är så himla lycklig! vilken känsla att få trava runt där på min alldeles egna lilla bebis. Vi hade inte ens någon livlina men det kändes inte ett dugg jobbigt då Patrik gick runt där och inggav en stor trygghet då han är så himla lugn och kan tala om precis hur jag ska göra i alla situationer. 


Innan Dansa hittat framåtbjudningen i ridningen så kommer jag ha stora benmuskler! Skänklarna får jobba riktigt hårt och likaså smackningarna. Vi red även med spö idag då hon inte riktigt förstått innebörden av skänklarna ännu, och spöet vet hon ju är framåtdrivande från longering och tömkörning. 


Nu har jag fått lite instruktioner på hur jag ska fortsätta inridningen på egen hand. Hon ska ridas 3-4ggr till innan vintervilan för att befästa det vi gjort och för att poletten förhoppningsvis ska trilla ner, så hon förstår att hon ska gå fram fram fram. Samt att hon ska slappna av och inte skjuta rygg i några situationer. Gör hon det ska jag bara lugnt bromsa in henne och sitta avspänt i sadeln och ta djuuupa andetag. Så att hon blir lugn och känner att det inte är något konstigt på gång. På så sätt unvek han rodeo idag, så jag får hoppas att jag lyckas lika bra. Haha.
Jag ska även börja med spöet i högerhanden eftersom det bara är den sidan vi haft det på än så länge. Efter ett tag kan jag byta försiktigt. Dessutom ska jag komma ihåg att sitta ner i traven de första metrarna så att hon hinner vänja sig innan jag försiktigt börjar rida lätt. Mjuuuuka händer och balans i sadeln, men det är ju en självklarthet. 

Det var det viktigaste. Bra att ha det nedskrivet så att jag inte glömmer något ;) 

Jag är lycklig idag!! Känslan är obeskrivlig och bättre kan det ju inte bli då Viktor kommer hem imorgon. Eller jo, att ett till hjullager på min bil behöver bytas drar ner lyckan lite.. men det glömmer vi nu!




Gamling

Veterinären var ut till stallet idag och vaccinerade hästarna, hon fick även titta på Bronzacs tänder då han gapar och grejar mycket när jag rider. Jag rider på hackamore så mycket som möjligt, men han har blivit så hängig i det. 

Hur som helst så han hon precis öppna hans mun innan hon utbrast; åhhh guuud, dom här tänderna rör vi inte! Dom är nedslitna och han är gammal nu och tänderna slutar växa nu i slutet..

Jaha?! Ska han dö imorgon då eller vadå? Ungefär så lät det och jag fick lite ångest. Men tack och lov så vet jag att hon brukar ha en tendens att vara lite väl dramatisk och när jag sa något i stil med; jag hoppas vi ses nästa år också. Så svarade hon att det trodde hon alldeles säkert. Han ser så pigg ut och har fint hull så han hänger nog med ett bra tag till! Det är ingen fara förrän tänderna börjar ramla ut.

Tack för det i alla fall. 



Hon berättade att tänderna lägger sig utåt i hans ålder och därmed kan det kännas obekvämt med bett och matrester som fastnar. Det var dock absolut inget som gjorde ont. Men jag tänker spänna nosgrimman, om möjligt ännu lösare så att han har fritt fram att greja på i munnen. Sen blir det fortsatt mycket hackamore såklart. 

Min lille gosefis. Det är sådanna här gånger man inser hur gammal han faktiskt är och blir orolig. Jag reagerade på att jag knappt vågade ge honom en morot efteråt, för tänk om tänderna skulle gå sönder.. Men sedan får jag påminna mig själv att jag ju faktiskt måste se till Bronzacs utstrålning och mående. Så länge han är pigg och glad med glimten i ögat och har en rund och go mage och rumpa, så behöver jag ju inte oroa mig! Sen att dåliga tänder ska kunna vara en dödlig orsak på gamla hästar tycker jag bara känns helt fruktansvärt. Men det ska vi inte tänka på nu! 




Läxa

Vi fick ju en läxa av Patrik i måndags och den genomförde vi ikväll som det var sagt. Detta innebar även att lasta och köra iväg med Dansa i mörkret och sedan ställa in henne i tomboxen i Spännars då alla hästar var inne. Jag tycker det allt är lite extra jobbigt när det är mörkt runtomkring mig och jag inte får något riktigt perspektiv på allt. Speciellt då jag inte hade den perfekta uppsikten på transporten som jag har i dagsljus när jag kör. Men hela turen gick superbra!

Dansa var lite tveksam in i transporten, men gick snällt på när jag lockade med morot och hon fick en liten putt i baken. Min lilla kampinglampa kanske lyser lite för svagt ändå.. Hon var även lite stressad innan vi lastade ur i Spännars, men när vi skulle lasta ur hemma efteråt var hon lugn som vanligt. På båda ställena tvekade hon lite då hon skulle backa ut också. Hon fick åka med täcke för första gången ikväll eftersom det bara var ca 2+ så det kan också vara en liten anledning. 
Fast egentligen gick allt superduper bra, men jag bara måste skriva ner varenda liten grej. Haha.



Ni skulle sett lyckan i Dansas ögon då hon kom in i stallet och fick se 7st hästar i alla storlekar! Den lyckan varade dock inte länge då hon fick stå bredvid skrikgrisen Bronzac. Han var mest bara läskig med sina vrål och spark i boxväggen. Han är egentligen snäll, men gör alltid så med nya hästar (ibland får han hjärnsläpp och gör det mot hästar från stallet också.) Jag tyckte såklart att det var jättekul att mina små änglar äntligen fick träffa varandra! :) 


Väl nere i paddocken så petade jag lite med spöet på Dansas mage så att hon skulle höja upp ryggen, innan jag tog henne på en liten volt runt mig i trav. Hon fick ett litet utbrott ganska snabbt i vänster varv, men efter korrigeringen då så var hon superduktig både på stora och lilla volten. Hon fick jobba på i friskt tempo i trav och galopp innan jag bytte varv och gjorde likadant i höger. Dansa var lite trött och svår att hålla galoppen på, men hon är ju inte van att anstränga sig så pass mycket på kvällstid. Då ska man ju ligga i boxen och sova.. lillskruttan. 
Jag har fått till snitsen mer i longeringen nu och har slutat att säga "bra" i tid och otid. Däremot så smackar jag förmycket nu istället. Men det får jag bort fort, hade en liten mani på det förra hösten också. Alltid är det något. Haha. 

Jag avslutade med att sitta upp, och sitta av ett x antal gånger vilket också gick superbra. Men det har heller aldrig vart ett problem. Imorgon kommer Patrik igen, så spänningen är olidlig! :) 


Stackarna

Pratade med Viktor tidigare ikväll och dom har inte haft tur de senaste två dagarna. Igår var Tomas dålig och det var mulet och trist väder. Idag var det Viktors tur att ligga på hotellet och vara dålig med kräkningar och allt. Vädret sprack i alla fall upp på dagen men nu ikväll hade dom haft världens åskoväder. Tack och lov att jag inte var där! Dom har all inclusive och maten är jätte dålig. 

Nu hoppas jag verkligen verkligen att dom får hålla sig friska resten av veckan och att det blir en molnfri himmel med strålande sol!! 


Bra dag!

Efter den här dagen kan jag konstatera att jag tog helt rätt beslut då jag bestämde mig för att ta proffesionell hjälp med inridningen av Dansa, eftersom att vi stötte på lite problem.

Patrik upptäckte direkt att hon var spänd i korset och att det troligtvis har samband med utbrotten. Eftersom att hon är spänd där så arbetar hon inte genom ryggen ordentligt och när hon sedan börjar slappna av och höjer ryggen så blir rörelserna helt annorlunda och hon känner av sadeln och ryttaren på ett helt annat sätt (som hon uppfattar som obehagligt = försök till att bli av med det som stör). 
Genom att picka med den hårda sidan med spöet under magen så fick han Dansa att höja upp ryggen (så som man gör när den ska stretchas) och sedan longerade han henne tills hon släppte till helt och hållet och jobbade igenom kroppen. 
Först hade han henne på en liten volt runt sig så att hon verkligen fick böja igenom sidorna. Tog sedan ut henne på stora volten och där fick hon ett utbrott i början av galoppen innan hon travade och galopperade på i friskt tempo ett tag. Sedan gjorde han exakt samma procedur i andra varvet och även där fick hon ett utbrott i början av galoppen på stora volten innan hon jobbade igenom och fick ett riktigt fint steg där också. 

När hon var genomarbetad och lite trött så tog han tag i tyglarna och hoppade av och på ca 10ggr innan han tyckte att hon var totalt avslappnad och dags att skritta på. Även detta gjorde han helt själv, utan att ha ledare eller någon nära till hands. Kort tygel direkt och känklar på (vilket var nytt för henne, men hon gjorde ingen deal alls av det.) Sedan skrittade han runt på henne i krumelurer och på kortare, raka sträckor i ca 10min. Han var noga med att hon inte lade fokus på något annat än på ryttaren och han såg alltid till att styra henne då hon stannade och inte gick fram för röst och skänkel (skänkeln förstod hon ju såklart inte riktigt innebörden av), eftersom hon då automatiskt får mer framåttänk. Vi har fått jobba så sedan hon var mini då hon gärna går några meter för att sedan stanna och se ifall det kanske räcker. Likadan är hon då man hämtar henne i hagen.

Att utbrotten beror på spänning i korset låter väldigt klokt nu såhär i efterhand. Eftersom hon vart stencool 2:dra och 3:dje gången jag satt på henne (då hon också var lugn i psyket) medan hon körde rodeo nu senaste, 4:de gången, då hon var allmänt ofokuserad och säkert även spänd utan att vi lade märke till det. Detta hänger säkert ihop med att hon varit lite mer vaksam bakåt under promenader på senaste tiden också. 

Hur som helst så gillade jag Patriks sätt att arbeta på. Han var otroligt lugn och metodisk, visste precis hur han skulle agera och vad han ville ha för respons i varje situation. Dessutom förklarade han för mig på ett bra sätt. Nu har jag fått i uppgift att låta Dansa vila och tänka igenom imorgon, sen på onsdag ska hon longeras på det sättet han gjorde idag. Sedan ska jag sitta upp och sitta av tills hon tycker att det är en världslig sak. 
Sedan på torsdag kommer Patrik och arbetar vidare igen.

Om det nu inte är spänning som orsakar rodeon så hoppas jag att hon får ett utbrott på torsdag när Patrik sitter på så att han kan korrigera det. Om inte, så hoppas jag att jag kan bevisa för henne att hon inte får av mig nästa gång :P 

Hanna var så snäll och filmade nästan allt idag. Så nu kan jag lyssna och se detaljer hur många gånger som helst. Tusen tack! Vill dock inte lägga ut några foton eller filmer med Patrik på då jag inte vet ifall jag får. Så ni får nöja er med en bild på mig och Dansa. 


Glömsk?

Hanna är en rolig människa! 

Hon bor i en liten etta men tappar ändå bort saker hela hela tiden. Jag skojar inte om jag säger att hon tappar bort något en gång i veckan i snitt! Hon hittar tack och lov sakerna relativt fort. Men det roliga är att hon nu har växt ur sina blåa ridbyxor (som hon skrev i juni att de var så tighta men att hon skulle växa i dom, och så blev det tvärtom! :D Ridning och stallarbete är bra). Hur som helst så har hon letat efter de bruna hon köpte samtidigt, men tappat bort helt oanvända! Och nu de senaste dagarna har hon pratat på att hon nog inte ens köpte dom, för hon trodde att hon köpt ett par vantar också, vilket hon kommit fram att hon inte hade (?!!). 

Jag har vart envis som en get och sagt att hon till och med lagt ut hela köpet på bloggen med bild och allt. Men då var jag helt ute och cyklade enligt henne. Hon är vrång den där lilla Hannan, och det är jag med om jag vet att jag har rätt ;) så jag tackar gud för att hon bloggar om saker och ting och kan bli överbevisad. 

Sååååå Hanna, in your face! ;) 


En spännande dag väntar

Ska bli så himla spännande att se Patrik arbeta med Dansa imorgon. Jag är lite nervös, som vanligt inför något nytt.. haha. Vad exakt jag är nervös för vet jag dock inte. Han vet ju vad han håller på med, men det är ändå en främmande kille som ska ta hand om, och dessutom sitta på min bebis.

Min magkänsla säger att hon kommer vara lugn imorgon. Men det återstår att se. 
Hon har ju trots allt varit stencool 2:a och 3:dje gången jag satt på henne och dessutom så försökte hon ju dra igång en rodeo till sist, efter min flygtur, men då satt jag kvar då jag skonades med lite lindrigare bocksprång och vi fick henne att sluta och efteråt gå en bit helt lugnt och snällt.

Men även om hon inte gör några tokheter så kommer jag/vi säkert kunna lära oss en hel del :) 


Skogsmaskin

Eftersom att Dansa inte har aktiverats sen i onsdags så fick hon sig en liten promenad idag. Ville inte göra något avancerat eftersom att hon ska få anstränga sig lite extra imorgon, både i kropp och knopp.

Blev i alla fall en del miljöträning då dom hade en skogsmaskin på granntomten och höll på att kapa träd med motorsåg. Vi gick förbi på nära håll och det var lite spännande allt, men inte mer än så. Annika och Hanna gick också med varsin häst och vi tog lillskogen bakom morfar och Annikas hus. Där fick dom gå uppför och nedför, hitåt och ditåt, över pinnar och runt gropar. Svängde mycket mellan träden så att Dansa fick tänka och hålla ordning på fötterna hela tiden. 

På hemvägen travade jag någon sträcka och vi höll hela tiden på att byta plats i ledet (vilket vi alltid gör) och Visa och Lukas kunde trava förbi, eller bort ifrån Dansa utan att hon brydde sig. Även hon kunde trava ifrån och förbi dem. Det var lite läskigt när Visa kom travandes bakifrån bara. Tycker att hon är lite mer vaksam bakåt än vad hon vart förut. 

Hanna fångade ett gulligt foto på Noa, Dansa och Visa idag. Undra vad dom ser för skojjigt? 


Konstiga läten

Efter att Bronzac hade ätit sitt kvällshö ikväll så stod han och halvsov samtidigt som han gav ifrån sig jätteläskiga ljud med jämna mellanrum. Svårt att förklara det men det lät lite som en frustning som bara blev halvdan också kom det något slags pipljud och suck.
Blev riktigt orolig där ett tag för det lät som att det satt i andningen, men emellan så andades hans om vanligt. Han hade heller ingen feber och spetsade öronen och gnäggade när han fick mat och morötter som han också åt glatt. Efter sisådär en kvart slutade han med ljuden och en timme senare hade han inte börjat igen, så jag kunde lugnt åka därifrån. Phjuuu.

Händer det mitt hjärta något så vet jag inte vart jag tar vägen. 


<3



Gräsänkling

Viktor har åkt till Turkiet och jag känner mig halv. 

Han var så dryg igårkväll, så uppe i varv att det inte gick att prata med honom. Han bara virvlade runt och donade på i sin egna lilla bubbla. Ställde jag en fråga så fick jag svar inom 5 min i bästa fall, om han ens hörde. Men när han somnat passade jag på att ligga vaken och suga åt mig av hans underbara doft och lugna andetag. Min fina fina Viktor. 

Jag saknar honom redan. Fast det är nog mest psykiskt för att jag vet att han är i ett annat land och inte bara är att ringa till, och att jag vet att jag inte kommer träffa honom förrän om en vecka. 

Jag har ju fullt upp hela dagarna, och vi ses ju för det mesta bara på kvällarna i vanliga fall också. Men nu ska jag lägga mig ensam, och vakna ensam huuuur länge som helst ju. Fast jag slipper ligga bredvid en dyngsur kille med dyngsurt täcke och kudd dom nätter han svettas ihjäl. Det är bra. Också kanske han saknar mig lite när han är borta. Det är ju faktiskt också bra. Jag ska passa på att ha ordning och reda här hemma också.. äh jag överlever nog det här ändå :) 

Slänger upp lite foton från vår resa förra hösten. Den va nice!


Inridning

Jag har hela tiden gått med inställningen att ta hjälp med Dansas inridning ifall det kör ihop sig. Något jag däremot har tyckt känts jättejobbigt är tanken på att behöva skicka iväg henne till någon beridare. Ny miljö, nya rutiner, bara okända människor och jag har ingen aning om vad hon får vara med om eller utsättas för (inte för att jag tror att var och varannan människa är elak eller oärlig, men jag kan ändå inte vara helt säker). Tanken har gett mig lite magont. 

Nu är det ju så att jag fått lite problem med inridningen trots allt. Något som jag faktiskt inte trodde skulle vara något problem eftersom hon är så orädd och tillitsfull. Hon har ju vart stencool 95% av tiden jag suttit på hennes rygg, men de där explosionerna som jag inte lyckas sitta kvar i gör att jag blir orolig att.. inte direkt förstöra henne, men ge henne en chans att lägga det i system. 
Hade enda alternativet varit att lämna iväg henne någon vecka så hade jag kört vidare ett tag till för att se om vi kan lösa problemet, vilket vi säkert skulle kunna med tanke på händelseförloppen. Men nu är det så att jag fick höra att det finns en kille här i Bollnäs som jag känner till lite. Han rider otroligt bra, är van vid inridning och även galenpannor om jag förstått saken rätt. Hur som helst så tar han inte bara emot hästar hemma utan åker även ut och hjälper till/rider hästarna på deras hemmaplan.

När jag fick höra om honom så fanns det egentligen inget mer att fundera på. Det finns ingen anledning att jag ska fortsätta och riskera att flyga av ännu en gång under den sköra inridningen och kanske ge Dansa dumma idéer, och även riskera att skada mig själv rejält, när det fanns en sån perfekt lösning. Jag/vi missar ingenting i hennes utveckling, vi får vara med och se varenda steg och kan säkert lära oss massor! 

Jag har varit i kontakt med Patrik och får en bra känsla i magen (ja jag vet, jag och mina känslor! haha). Vi köra Dansa till Spännars på måndag så kommer han dit och arbetar med henne. Vi har ett litet upplägg, men det kan ju ändras beroende på hur det går på måndag, han har ju bara hört mig förklara Dansa och "problemet" lite snabbt på telefonen. Det ska i alla fall bli väldigt spännande och roligt! 


Cool girl

Idag hade Dansa landat i vår värld igen och det kröp inte i kroppen på henne som det gjorde i måndags. Skönt för jag tror att jag klarar mig ett tag med de blåmärken jag redan har. Haha. 

Annika och Hanna red medan jag tömkörde Dansa upp för backen vid skolan. Vi gick två varv där och Dansa fick växla plats i ledet hela tiden utan att bry sig. Ibland först, ibland sist och ibland i mitten.
När vi var tillbaka vid stallet så gick jag in på triangeln (trekantig liten äng) och lät henne trava lite där. Gräset var ganska högt så hon fick jobba på bra, JAG MED!!, men hon var jätte duktig! Hon har ju bara blivit tömkörd i trav på rakt spår och på volt, aldrig kombinerat. Så hon ville gärna vända in och gå på volt runt mig efter kurvorna istället för att räta upp sig och gå rakt fram. Hon förstod alltså inte riktigt yttertygeln som behövdes för att räta upp henne efter kurvorna (förstås, eftersom hon är van att bara följa den inre, i svängar och longering), men efter ett tag så klickade det och hon listade ut vad jag ville. Fast lite jobbigt var det, så hon försökte dra sig innåt lite ändå. Annika och Hanna red runt, kors och tvärs utanför ängen vilket var perfekt störningsträning. 



Måste ju berätta att när vi gick från stallet var Dansa först i ledet, och med tanke på att jag tömkörde så var hon helt och hållet själv där framme. Precis när vi skulle gå ut på grusvägen från åkern så kom en ganska stor personbil och åkte förbi strax framför näsan på Dansa. Hon tyckte att det var lite obehagligt men jag peppade henne med rösten så hon stod modigt kvar :) 

Dansa får en guldstjärna idag! 
Jag däremot har lite mer övning i vänstervarvet så att jag kan sköta styrningen klockrent. Fast idag kan jag faktiskt skylla på lite smärta i axeln = dålig styrka. 








Ps. Ifall ni undrar varför jag bara har en strumpa så är det för att jag helt enkelt bara hittade en i bilen när jag skulle byta om. Och eftersom att jag frös så mycket så tänkte jag; man tager vad man haver, och tog på mig den ensamma strumpen! Den andra hittade jag i en buske utanför lägenheten när jag kom hem :) 
Jag kan dock tillägga att efter några varv med donnan på åkern så rann svetten istället! 

Handikappad

Red en runda Hanna och Blixten nu ikväll. Bronzac har vilat två dagar pga vädret så han hade lite extra spring i benen idag, förutom det lilla extra han får av att ha hästsällskap. 
Jag kan inte påstå att det var den bekvämaste ridturen då båda mina fetingblåmärken sitter på insidan av lår och vad.. alltså där skänkeln ligger an. Nästa gång ska jag be Dansa att placera dom på utsidan så jag slipper känna av dom ;) 
Men det som ställde till lite problem var att min vänsteraxel visst gör ont i vissa lägen och det märke Bronzac fort som attan. Så det blev en lite mindre kontrollerad ritt idag då Bronzac bestämde tempo. Haha. Stackars Blixten var dock inte lika glad då jag inte kunde stoppa Bronzac när han försökte attackera honom. Ja världens mesigaste och snällaste ponnyskrutt får någon slags ondska när han rids jämsides med andra hästar och skuttar sidledes mot dem med munnen vidöppen och tänderna i högsta hugg! Tack och lov så gör han aldrig, eller väldigt sällan, allvar av sina hot. 

Annars så har jag fått vinterdäck på bilen ikväll av snällis pappis! Så nu får snön komma. Fast helst inte. Nu ska jag åka och gosa lite kattbebis innan det är dags att sova. 


Beslut

Jag tror att jag har fattat ett bra beslut. 
Berättar mer när allt är klart! 



Holmen

Dansa tyckte visst inte att min kropp gjorde tillräckligt ont idag, trots att jag inte kan röra en fena utan att känna av det rejält, för hon drog till med att sparka mig två gånger idag också. Tack för den!

Det var regnigt och blåsigt idag, plus att dom var uppspelta i hagen pga att en räv kom springandes med en död höna i munnen (dumma räv!). Annika och jag tog i alla fall med oss Dansa och Noa ut på holmen för att gå lite i backarna där. Dansa var taggad och bubblade nästan över av bus, så vi utmanade kanske ödet lite väl med att gå ute i hästhagen där hon brukar vara lös och kunna galoppera som hon vill. Men man måste göra det ibland och Dansa var faktiskt riktigt duktig med tanke på all energi hon hade i kroppen.
Men när gässen i tjärnen flög iväg så det plaskade och vi gick förbi en brygga så kokade hon över, stegrade lite mot mig och slog ut den där j"kla hoven som träffade min tumme. Kan hon inte bara nöja sig med att ställa sig? jag har ju inte en chans att komma undan de där långa benet! 
Jaja, det var ingen större fara, tummen höll :) Sedan efter att vi gått ett tag till så sparkade hon hux flux ut med framhoven och slog till min vad. Så där sitter ett fint blåmärke nu. 


Jag gick med ett krutpaket men efter det där exploderade det inget mer. Så när hon hade gått duktigt, kors och tvärs och upp o ned för backarna där ett bra tag så gick vi hemåt i regnrusket. 

Väl i stallet så tränsade jag och gick ut på stallbacken för att hålla tyglarna och styra henne vid bogen. Det gjorde hon super duper bra! Fin framåtbjudning och tappade den ingenting i svängarna. Gjorde fina halter och lyssnade jätte bra i både höger och vänster. Så nu är jag ännu mer övertygad om att jag borde ha normallånga tyglar när jag sitter på henne, istället för att hålla vid spännet. Jag tror hon är redo för det och att det underlättar ifall/när hon får sina utbrott. Det funkar ju bevisligen inte att vänta ut henne och försöka sitta kvar tills hon slutar, eftersom hon inte ger sig förrän jag ligger på backen. Så då har jag fått tips om att tvinga in henne på en minivolt istället där hon inte kommer få utrymme för att stegra och bocka. Jag har inte gjort annat än att analysera filmerna och allt runt i kring sen igår. 

Men nu ska jag äta vidare på min pizza som jag köpte till middag igår. Den räckte minsann länge, middag igår och till både lunch och middag idag. 



4 skritten

Dagen iiår var både bra och dålig i Dansasynpunkt. 

Dansa var väldigt på G redan från början igår. Hon tappade balansen lite i kurvorna påväg till Spännars, vilket hon aldrig brukar och hon var väldigt otålig där inne i transporten och puttade till mittenväggen och grejade för att få komma ut. När vi väl öppnade åt henne var hon lika duktig på att vänta på backkommandot (lyft på svansen) som vanligt men när hon var halvvägs ut på luckan så kom Anette med famnen full av höpåsar en bit bakom henne så hon blev rädd, trots att hon pratade med henne. Dansa höll på att plöja över Annika i bråskan att snurra runt och få koll på läget. 

Inne i stallet var det två andra, mycket intressanta hästar. Även där, noll koncentration på oss, men 100% på hästarna. Väl nere i paddocken blev hon trevlig och lyhörd, men ändå ofokuserad vilket jag i och för sig kan förstå då hästarna var extra spännande idag, mycket folk med bla reflexjackor rörde sig runt och bilar och älgslakt höll på nere på sågen (vilket ligger ganska nära och på synavstånd).

Anette började longera henne och hon hade även rejält med energi idag vilket är väldigt bra, så det blev en del bus i början. Hon var otroligt duktig och lyssnade på kommandona väldigt bra. Jag longerade lite i båda varven i slutet och mig lyssnar hon inte riktigt lika bra på. Det märks att Anette bara har vart med och longerat, för så fort Dansa ser henne så vet hon precis vad som gäller. Hon lyssnade dock bra på mig med, om än inte lika prickfritt, och jag sa bara "bra" någon enstaka gång. Vilket är ett stort framsteg. Haha. 

Trots longeringen så var hon inte trött, vilket hon brukar vara, men hon var ändå i trevlig sinnesstämmning så det var dags att hoppa upp. Fjärde gången jag skrittar på henne och Anette ledde runt oss i ca 3 minuter och hon var lugn och avslappnad, dock stannade hon och tittade på annat ibland. Då de 3 minutrarna gått så började Dansa att bita efter longerlinan (vilket händer ofta) så Anette bestämde sig för att släppa ut den ca en halv meter och låta Dansa följa efter henne, men det tog bara några få sekunder innan hon exploderade i stegringar och drog sedan iväg i en rejäl bockserie. Jag satt med bara en stigbygel då och hade inte en chans att sitta kvar i hennes språng. Hon han knappt nudda backen innan hon var uppe i luften igen så jag hamnade i dubbelstudsar i sadeln och flög som en vante efter ca 4 språng. Landade raklång och slog i huvudet lite, men jag klarade mig bra. 
Anette drev på Dansa direkt på en volt så att hon fick jobba vidare och inte slippa undan bara för att jag var av. 



Därefter var det bara att hoppa upp igen. Vi gick en ganska lång runda igen och nu var hon faktiskt lite spänd (vilket är första gången jag känner), hon försökte sno runt och dra igång ett race igen efter en bit men Anette han stoppa henne. Efter en sträcka till så gjorde hon ett nytt försök och lyckades få till några språng, men jag satt kvar och Anette kunde ta tag i henne så att hon kom på andra tankar. Sedan gick hon lugnt och fint en bit till innan jag hoppade av.

Därefter satt jag upp och av flera gånger tills hon slappnade av och nästan stod och sov. Även då blev hon lite spänd då jag rörde runt med skänklarna till en början. Men innan vi gav oss var hon som sagt väldigt avspänd och lugn.



Rodeo

Idag är jag arg, frustrerad och besviken på mig själv. 
Lite öm i kroppen också.



Nattlig promenad

Hanna och jag gick en nattlig långprommis med hundarna. 
Också hoppade vi lite..




Observera det tomma kopplet i luften och lösa, lyckliga hunden på backen! 


Lööördag

Långhelgen är här och det känns såååå skönt! 

Tvättmaskinerna är i full gång och om en timme åker Sune och jag till hudik på fotboll med Viktors familj. Flyttade Bronzacs vilodag från imorgon till idag för att spara på lite stress. Synd att matchen är så tidigt bara för Viktor ska ut och äta med laget efteråt så vår planerade umgås-innan-Viktor-åker-utlomands-helg gick i stöpet och hunden och jag får klara oss bäst vi kan själva. En lång mysig helg blev till en söndagkväll. Som vanligt.. :P Haha. 

Vi lär ju ha levt många, långa liv innan vi tröttnar på varandra i alla fall :) 

Det är i alla fall en väldigt viktig match idag så det ska bli spännande! Viktor var helt täppt i näsan i morse så jag hoppas att det släpper så att han kan ge max. 

Imorgon ska Dansa köras till Spännars igen och jag ska rida. Wiihoo! 

Nu ska jag springa och hämta tvätten, slänga i mig några american pancakes, packa Sunes mysfäll och klä på mig massor av varma kläder!! Håll en tumme idag mellan kl två och fyra. 


Uppvisningsträning

Eftersom det är så svart om kvällarna nu så tänkte vi passa på att ha träna uppvisning för hand, i skritt och trav, samt uppställning. Det vi inte riktigt tänkte på var att eftersom vi saknade ljus så kunde Annika heller inte se om hon rörde sig rakt och i rätt tempo. 
Vi tränade i alla fall på att ha ett bra tempo vilket faktiskt gick riktigt bra idag, annars brukar det vara dåligt med krut i gumman. Jag måste även se till att inte gå för långt fram, utan hålla mig jämsmed hennes bog och ha lite längre lina så att hon kan röra sig mer fritt.
Ikväll var hon dock lite busig och hade svårt att hålla sig i skinnet hela tiden, så därför lät jag inte henne få något hon kunde dra fördel av. Jag hade satt grimskaftet vanligt till en början men hon märkte det efter ett tag och latjade såklart till det och prejade in mig i en grushög bara för att hon kunde. Så då fick kedjan åka in under hakan så att jag skulle kunna ha en chans att styra henne i traven. Vips så hade jag ett lamm i andra änden. Inte lika kul när föraren har något att säga till om ju.. 

Hon var allmänt väldigt lydig ikväll i avsakting och igångsättning, och halterna satt som ett smäck! och det som imponerade mest på oss var att hon stod som ett ljus även efter halten. Dock hade hon inte rätt benställning i varje halt, men det får vi jobba vidare på. Ska lära henne att flytta en hov i taget genom pet från spöt, får man göra så på uppvisning? eller hur ska man annars göra ifall dom bara behöver flytta en hov? 





Kosparkar

Jag har öst mycket beröm över Dansa här på senaste tiden, vilket hon också varit förtjänt av! Men ikväll blev vi allt lite osams där på stallgången. Hon är en bebis, ja. Men hon har fått hovarna kratsade några gånger i veckan i nästan 2½ år nu. Just därför undrar jag när hon tänker lära sig att stå snällt när vi håller i dom, istället för att vifta värre än ett vindkraftverk! 

Vissa dagar är hon väldigt duktig och gör ingenting alls, men ibland är hon ett riktigt litet monster med bakbenen. Och det var hon ikväll. Min strategi är att hålla kvar i benet tills hon slutar sparka, men hon är ju sjukligt stark och vig åt alla håll och jag flyger som en vante! Så tyvärr tappar jag greppet ibland. 
Jag blir så himla arg och skäller på henne, men då blir hon dubbelt så arg tillbaka och viftar bara mer!! 
I dessa situationer vill man helst inte hålla i en hovkrats då den lätt skulle kunna spetsa någon av oss, typ. Så ikväll fick Hanna assistera och ge mig den så fort jag lyckats fånga den ilskne hoven! Efter att ha fått kratsa, och låtsats kratsa när det egentligen var rent bara för att "få sista ordet" var jag alldeles varm. 

Tack och lov brukar hon oftast nöja sig med att bara vifta lite halvhjärtat. Men när det blir sådanna tjurigheter som ikväll, är jag ändå glad att hon bara brukar utse en hov som ska fightas, och inte alla fyra. 

Foto från i våras när hon var i Spännars och levde rövare! 


Baka?

Höstrusk ute och ledig dag inne. Har inte gjort speciellt många knop idag, mer än att laga en stor panna med köttfärssås och varit ute på promenad med Sune. Jag blir så himla lat när jag är hemma och ledig. Lat och rastlös på samma gång.

Jag borde klistra in foton i 2011års fotoalbum men det lockar mer att baka hallongrottor! Jag har också kikat runt på internet efter tips på billigare matlagning. Jag älskar mat, men vill lägga ner så lite pengar som möjligt i det vardagliga, så att det finns mer över till speciella tillfällen och inköp. Dessutom tycker jag att det är väldigt kul att planera och vara ekonomisk. Förutom ibland.. men då har jag ju vart så ekonomisk innan, så att jag kan slösa lite då ;) Dock kan det handla om att åka till stallet en extra dag eller så, så det är oftast inga stora utsvävningar! Haha. 

Om en timme ska Sune åka hem till mamma och jag till stallet. Där ska det mockas och ridas. Sandra och jag tror att vi såg en björnbajs igår förrästen! Den var full med lingon och lös. Men mamma och Anette tror att det kanske kunde vara räv också. Men det tror inte vi. För det vore inte lika spännande. 

Jobbar torsdag, fredag innan jag får långhelg! Den är ganska full redan med stall, hund och fotbollsmatch på lördagen. "Ridning" av Dansa och middag på Spicy Cow med mamma + bröder på söndagen. Måndag är ännu obokad, men det blir nog Dansträning, Sunepromenad och Bronzacridning. Så vart det fullt där också! :) 


3 skritten

 


Här är en film från förra söndagen då jag skrittade på Dansa för tredje gången. Det är den längsta sammansatta sträckan vi gått och senare tog vi ett varv åt andra hållet också. 
Ni kan ju ignorera mina väldigt sega försök till beröm. Jag som tycker att jag låter lite glad, trygg och klatchig när jag sitter där uppe, också låter det bara som några utdragna grymtningar. Haha. Hanna är inte speciellt pratglad som filmare heller ;) 

Här kan ni läsa om hela passet. 

Barbackapadd

Hanna har köpt en barbackapadd och jag fick äran att inviga den ikväll. Tyvärr var Bronzac för smal (okej, det kanske var så att den var gjord för storhästar, men ändå ;)) så den gled runt lite som den ville, och jag fick stanna och rätta till den var och varannan minut. Men annars var den grym! Så otroligt skönt och stabilt att sitta på. Man liksom sjönk ner och hade lite stötdämpning. 


Hanna provade den på Visa sen och på henne satt den lite bättre. Med tanke på hennes hemska barbackarygg så måste det vart underbart med padden. Hanna tog till och med några travsteg, så det borde vara ett bra betyg.


10 år

I torsdags var det 4 oktober och det innebär att 10 år har gått sedan vi hämtade Bronzac i Kramfors. Behöver jag ens nämna att vi känner varandra utan och innan? 
10 år är nästan halva mitt liv, jag har hunnit med högstadiet, "sabbatsår", gymnasie, haft ett distansförhållande i 1½ år, tagit studenten och börjat jobba, haft 4års förhållande med världens bästa Viktor, flyttat hemifrån mm. Ja kort sagt så har Bronzac varit med om de flesta och största förändringarna i mitt liv och jag har honom att tacka för mycket.
Jag har sagt det förr, men säger det igen; utan Bronzac skulle jag nog inte stå som frisör och arbeta idag. Stallet har alltid vart ett viktigt avbrott i vardagen, men under de 3åren på Polhemskolan var det inte bara skönt att komma till stallet, utan livsviktigt






Vackra, underbara, fina och snälla ponny som alltid funnits där.
Hur ledsen eller glad jag än är, så är det alltid lika härligt att vara nära dig ♥



Så duktig flicka!

Här försöker man skriva ett inlägg som ska skrämma Hanna så att hon raderar tankarna på att flytta. Också blir hon glad! Det var ju inte riktigt min tanke. 

Jaja, det problemet får jag ta tag i senare. Nu till roligare saker!

Dansa fick sig ett tömkörningspass i kyrkpaddocken idag. Viktor, Annika och Lukas följde med som sällskap. Annika håller ju lite koll på mig också så att jag tänker och gör rätt. Perfekt med ett par ögon från sidan! 


Dansa var lite piggelin idag vilket jag blev väldigt glad över. Hon har ju vart lite småseg på sista tiden. Idag blåste det rejält emellanåt och det låg regn i luften, så jag skulle tro att det var anledningen till att hon var lite på G. Hästarna i hagen intill stod och hängde precis vid staketet så hon var tvungen att visa upp sig lite där de första varven då jag skrittade henne för hand. 


När jag sedan satte på inspänningen och började tömköra hade hon superfin bjudning, och tog ett väldigt fint stöd i bettet och kommer ner i låg fin form under vissa stunder. Det sistnämnda var det bästa jag känt någon gång. I vanliga fall brukar det vara svårt att hålla kontakten eftersom att bjudningen är lite ojämn.
Jag var noga med att hon inte fick gena i hörnen men annars blev det mycket serpentiner och någon liten volt och snett i genom i skritt. Hon fick också trava på volt i båd varven. I höger gick det jättebra men i vänster blev det lite mer bekymmer. Eller, jag hade bekymmer då det är mitt svåra varv. Märker av det i ridning, men i arbete från marken märks det väldigt tydligt tyvärr! 
Men på grund av detta så ställde jag mycket mindre krav på henne där, hon höll tempot ok (växlade in lite galopper men lät bara henne bara rulla på då tills hon själv valde att sakta av) och sedan fick volten bli lite oval och krokig eftersom att det var mitt fel då jag hade svårt att hålla stödet i yttertygeln hela tiden. 

Jag är verkligen jätte nöjd med bebisen idag! känns som att jag börjar få mycket bättre kläm på tömkörningen och Dansa var så lyhörd på tömmarna och mina röstkommandon :) 
Hon fick avsluta med att skritta över två bommar på ena långsidan, vilket hon gjorde utan att tveka som vanligt. Men jag tycker det är bra att det dyker upp något störningsmoment ibland som gör att hon måste tänka till och anpassa steget lite. Tänker lägga ut dom lite här och var på banan sedan. 

 

Cooling

Viktor såg när jag lade upp fotot på honom i inlägget innan. Han blev lite besviken över att jag inte la upp någon av de coola bilderna. Han vill ju inte se hästnördig ut.. så här kommer dom! 



Ge och ta

Viktor har vart med mig i stallet ett x antal timmar idag, så nu sitter jag här i Arbrå och tittar på El clasico. Vi har haft en bra dag och det var kul att få umgås med Viktor en hel dag :) Det har nog inte hänt sen vi var i Stockholm hos Frida och Jens i slutet av augusti. Förhoppningsvis hinner vi ses lite mer nu efter hans sista match på lördag. 



Sur

Hanna har andats om att hon kanske flyttar om ett år. Om hon gör det så tänker inte jag vara hennes vän längre! :( Man kan ju inte bara dyka upp och göra någons liv lite extra roligt, och sen bara pysa iväg. 

I så fall tänker jag ta alla mina failbilder som jag har på henne och publicera här som straff! 

Det här kan man ju inte flytta ifrån ;) 

Boring

Har lite tråkigt och egentligen ingenting att skriva om. Men det skiter jag i nu. 

I torsdags startade jag dagen med att gå rakt in i toalettdörren och mosa stortån och ena tutten! Fick gå med bh ett helt dygn för att den inte skulle skavas mot något. Bhn höll liksom allt på plats. I vanliga fall kastar jag av mig den ögonblickligen jag kommer innanför dörren, så det var lite jobbigt. Ja jag vet, too much information. Men jag har tråkigt och får skriva vad jag vill. Den har i alla fall blivit återställd nu. 

Igårkväll busade jag, Sandra och Hanna runt i paddocken med ponnisarna. Skuttade småhinder och var inte alls speciellt seriös någonstans. Skitkul! Bronzac fick faktiskt hoppa en liten oxer på dryga 70cm och ett räcke på 85cm, vilket han inte gjort på ca 3år. Han är ju egentligen pensionerad från hoppning eftersom att han inte ville mer, men jag tror tammetusan att han fått lite nytändning ;) 
Väldigt knixigt med avståndsbedömning på en liten D-ponny nu efter att äntligen ha programmerat in storhäst-avstånden bara. Men det kom fram efter några språng. 

Idag har jag jobbat med goa kunder, sen somnade jag lite på soffan innan stallet kallade. Red ut på en skrittur med Hanna och Tage. Lät henne trava lite, eller okej.. jag kanske beordrade lite. Men Hanna fick i alla fall inse att hon överlevde det! :) 
Bjöd med Hanna hem hit ikväll, men hon ville hellre åka hem och vara suris eftersom ingen ville följa med på Tuppens. Jag var tydligen förliten. Tur för mig! hihi.

Imorgon har jag vart duktig flickvän och lagt in en vilodag åt Bronzac så att Viktor och jag kan umgås hela dagen! Vet inte när det hände sist? Hur som helst så ska han följa med till Dansa som ska tömköras, och hos Bronzac ska det ju mockas. Så jag kanske inte är värld en stor stjärna ändå? Fast joo, det är jag nog!

Nej nu har jag fått skriva av mig lite, så nu kan jag nog tänka mig att blåsa ut ljusen och krypa ner under täcket. Älskar när man hittar en bok som fångar en totalt. Och det har jag gjort nu! 

Pusshej leverpastej! 


Instagram


Världens sötaste team ♥

Pinsam du eeh! 

Fredagsmys-bus i paddocken! 

Bronzac fick välja höjd och han ska alltid överdriva. 

Hade intagit perfekt position för att få en fin galoppbild, när jag inser att Casper och Bronzac planerar att springa på varsin sida om mig, i snoooorhal lera.
Jag fick kasta mig genom en stor vattenpöl för att inte riskera att bli lermos. Och fotot blev inte alls så idylliskt som jag hade tänkt mig. Bronzac har ju inte ens någon hals. Haha.

Dansa 2år 5mån



Mätning



När vi var i Spännars i söndags så mätte Anette Dansa med en riktig mätkäpp.
1,54cm är hon nu i mankhöjd. 

Dancing in the dark

Ikväll fick Dansa komma ut på en mörk och blöt kvällspromenad för första gången. Förra hösten/vintern höll vi oss inne på stallplanen om det var mörkt, men nu är det dags att vidga sina vyer ute i kolsvarta naturen. 

Dansa fick inviga sina otroligt snygga, rosa benreflexer och sedan tog vi sällskap av Annika, Lukas, Visa och Hanna. Blev en ganska kort promenad längs grusväg och asfalt där det kom några bilar från båda håll. Hon var varken mer tittig eller brydde sig i att billyserna lyste upp konstiga former i diket, eller speglades i blöta asfalten. Det är ju dessa två saker som gör störst skillnad i ljust och mörkt. Hon är ju inte någon som stressar upp sig för omgivningen så jag blev inte speciellt förvånad. Men nu har vi det svart på vitt också :)

Ett pluspoäng fick mörkret när jag styrde Dansa igenom en vattenpöl utan att hon hann se den ;) moahaha.

Lukas fick ha Bronzacs gamla benreflexer. Annika fick sätta dom högst upp på benen för att dom ens skulle stanna kvar. Han lämnade stallet med 4st.. och återvände med 2, som glidit ner och satt sig runt hovarna. Haha lilla gulleplutt!  Det är inte alltid så lätt att vara liten.

Jag hittade en bild här där jag tömkörde Dansa i november förra året då det var ganska mörkt, dock inte alls så mörkt som det var ikväll och som bilden får det att se ut. Snarare sen skymmning. Vi gick dessutom bara ett varv runt trekanten kommer jag ihåg, så det får inte räknas ;) 

Vem är egentligen 21år?

När jag rider Bronzac i paddocken då den är full med hinder så måste han alltid ta lite extra omvägar och snegla misstänksamt på bommar och hinderstöd. Så har det vart i alla 10 år jag haft honom och det var länge sedan jag gav upp försöken att vänja honom och gör istället bara så liten sak som möjligt av det hela. Cavaletti stannar han gärna en gång och kikar på innan han struttar över också. 

I och med att mina tidigare ponnier Pelle och Pyret, som också var i de äldre åren, var likadana så är jag uppfostrad bland "hindertittiga" hästar. 

Behöver jag ens tala om hur fashinerad jag blir varje gång Dansa vistas i en hinderfylld paddock och inte bryr sig ett smack om dem? Sen att hon travar över cavaletti och går över bommar som att det vore självklarast i världen, fast man kan räkna de gånger hon gjort det på en hand, ska vi inte ens tala om. 
Jag blir lika impad varje gång! även fast det kanske är Dansa som beter sig mest "normalt". Haha.

2 år? 
Nu tog jag ju två väldigt orättvisa foton eftersom Bronzac här blir bedd att ta sig över en livsfaaaarlig vattenmatta. Men grejen är den att skulle Bronzac gå så som Dansa gör på bilden under, så hade han haft ett vakande öga på hindren och varit redo att ta skydd. 

21år? 

Säker häst med promenader

Ända sedan Dansa var 1,5år har vår grundstomme i utbildningen vart promenader. Då var det mer sällan och en lång promenad var ca 200m, ibland till och med kortare.


Med tiden hon har mognat, i huvud och kropp så har vi också ökat längden och "svårigheten" på promenaderna genom att lägga in störningsmoment så som längs vägar där trafik kommer och gårdar där hundar skäller osv. Hon har dessutom fått börja gå mer och mer först för att stärka hennes självförtroende hela tiden. Hon har alltid vart en ganska orädd tjej och inte haft några problem med placeringen i "ledet", men det har vi också varit rädd om att behålla genom att ha en äldre och trygg häst med hela tiden som visar och förstärker hennes tankar om att saker och ting inte är farliga. Ibland har vi lagt in en promenad då hon är helt ensam också för att hon ska få "klara sig själv" vilket aldrig vart ett problem.


Vi har aldrig blivit stående på något ställe där hon vart rädd eller vrång så att det blivit tjafs, vilket känns väldigt bra. Hur läskigt eller tråkigt något är så är det fram fram fram som gäller och än så länge har det funkat. Sen är jag starkt medveten om att vi säkert kommer få ta en hel del sådanna duster då trotsen dyker upp, speciellt då jag börjat rida och sitter på ryggen. Men jag fortsätter med min filosofi och är glad så länge det fungerar :) Har hon stannat och tittat på något någon gång så har vi bara, utan att göra någon affär av det, låtit en annan häst gå vidare och förbi vilket gjort att hon lärt sig att inte stanna och titta så mycket. 



Allt detta är ju "än så länge" och som fungerat de senaste 1½åren. Men jag är fullt medveten om att det kan och kommer ganska garanterat komma perioder då allt som fungerat så bra, kommer gå skit. Men så är det ju med dessa små liv. 

Sedan i våras har Dansa promenerats för hand eller genom tömkörning ca 2-3 dagar i veckan, bortsett från 3 veckors total vila och 1 veckas vila här och var. Vi har ökat promenaderna succesivt och är nu upp i ca 30 min, och där kommer vi stanna i några månader. Men med den tiden kommer vi till mycket nya ställen och ger miljöträningen otroligt mycket. Som jag sagt tidigare, ju mer hon får vara med om i ung ålder och medan jag fortfarande står på backen bredvid henne, desto säkrare kommer hon vara att rida sedan. 


Varje gång vi gått en liten annorlunda sträcka så märks det på henne, vad trött i huvudet hon är när hon kommer hem. Det är så nyttigt med alla intryck, trafik och händelser som sker på dessa promenader så mitt tips är att promenera era unghästar så mycket som möjligt! Skritt är dessutom väldigt bra för grundkonditionen, men ger dom ändå inte för mycket överskottsenergi som kan vändas till ens nackdel då man inte har möjlighet att göra av med den. Av just den anledning och för att det sliter onödigt mycket (istället för promenader som bara stärker och är nyttiga) så longerar jag väldigt sällan. Det lägger vi bara in någon enstaka gång ibland för att träna framåtbjudningen och lyhördheten för komandoorden. Kommer också använda det senare ifall hon behöver springa av sig innan uppsittning. 

Nu i höst ska jag däremot tömköra lite mer för att kunna träna styrning och bommar. Vi ska också börja promenera i mörker. Förra året ville jag inte hålla på med henne ute då det var mörkt just för att jag får så dålig reaktionsförmåga då, och hon kunde vara så himla slingrig och ormig. Nu känns hon mer stabil och utbrotten har kommit väldigt väldigt sällan i sommar, så nu är det dags för mig att öva upp min reaktionsförmåga när jag har dålig överblick och för Dansa att se världen i mörker. Bra träning då allt ser annorlunda ut. 



Undanröjt

Är ledig idag och har bara en häst och ett stall som ska skötas. Det var inte igår! Vet inte när jag bara hade en häst på en ledig dag sist. Men idag hade jag inget val då Dansa hållt igång både lördag och söndag, så hon måste få vara "bara bebis" idag och skrota runt i hagen med sin bästis och familj. 

Egentligen (jag kommer aldrig lära mig om det stavas med I eller E!!! kollar upp det varje gång men glömmer lika fort så nu har jag gett upp och skriver det jag känner. Haha) så var det bra, för jag har fått massor gjort idag. Lägenheten och bilen är dammsugad och golvet torkat, jag har fixat med papper, plockat iordning och vart ute och promenerat med Sune. Ätit godis har jag också gjort, men dock ingen mat vilket börjar kännas nu. 
Regnet har börjat silats ner från himlen också lagomt tills det börjar dra ihop sig för stallet. Men Bronzac behöver inte gå så långt idag, så det blir bara mysigt att klä in sig i regnkläder och ge sig ut med pålle iklädd ufo-täcke upp till öronen! Hösten är bra mysig ibland :)

Nej mat var det ja! Ska försöka låta bli godiset från igår.. ;)