Hyss

Utanför Dansas box ligger allt hö så hon har de senaste månaderna börjat putta upp sin boxdörr så fort den är lite öppen, för att sno hö under dörren. Skitsmidigt tycker hon! Skitdrygt tycker jag.. 
Hon är väldigt duktig på att stanna inne i boxen trots att dörren är uppen, men händer något som är lite för spännande så är det så hiiiimla svårt att låta bli att traska iväg om man ändå står med en hov utanför boxen. 

Jag klurar nu på hur jag ska lära bort detta. Att hålla emot funkar inte då hon är för smart för att förstå att anledningen till att den inte öppnas är för att jag håller i den. Såklart. Så då är det bara att vänta tills jag gett upp och tror att hon har slutat. 

Idag knöt jag ihop en komplicerad rymningsannordning. Dansa såg detta och försökte därför inte ens att putta på dörren. Hon blev lite deppig och sysselsatte sig med annat istället. Suck. Tanken var ju att hon skulle putta och lära sig att det inte lönade sig.

När jag sedan lämnade boxen (vilket var ett projekt med tanke på att jag knytit in oss.. haha) så började hon granska "låsningen". Och sedan bet hon fast i knuten och drog så att den blev slapp.. sen tog det bara två sekunder så hade hon hakat av repet från dörren. Wooop så var det löst och hon kom åt "sitt" hö igen. 

Nöjd bebis! Jag har däremot inte riktigt bestämd mig för om jag ska vara stolt över att ha en väldigt smart häst. Eller om jag ska vara orolig inför kommande påhitt. Haha.


Önskelista

Den här balansen och följsamheten önskar jag mig i julklapp!! 





Lördag och Måndag

Dansa har blivit aktiverad nu lördag och måndag.
I lördags fick hon komma ut på en kravlös tömkörningstur med Visa och Noa som blev ridna. Vi gick mot kyrkan, vilket visade sig vara ett dumt val då det var rena rama E:4an med bilar som skulle till och från kyrkan. Jag fick ta djupa andetag för att hålla mig lugn. Det finns få saker som gör mig så irriterad som när det kommer massor av trafik där det i vanliga fall är lugnt. Ni vet känslan i kroppen man får när man slår tån i en tröskel??! Sån vill-slå-någon-hårt-känsla får jag. Skitfjantigt, jag vet! Men jag kan inte hjälpa det. Haha. 
I lördags hade jag verkligen ingen anledning att bli arg på bilarna då det till och med fick stanna två stycken. Dansa gick i tätet och dansade runt mitt på vägen för att hon inte vågade gå förbi hästarna vid kyrkan. Eftersom att jag tömkörde skulle det ta ett tag att samla in allt och leda henne, så jag försökte lite extra att övertala henne. Men jag fick ge mig ganska fort då bilarna kom, så att jag inte uppehöll dom. Bilarna var alltså inget problem i sig utan det var ju bara det att jag inte kunde göra som jag ville då vi var ivägen för dom :P 

Jag blir inte irriterad på bilarna för att dom stör (för de gör de inte i vanliga fall eftersom varken Dansa eller Bronzac bryr sig om dem) utan det är bara något mystiskt som händer inne i min kropp, som tickar igång irritationen.

Även vid andra hagen var det extra läskigt idag så jag fick leda henne där också. Det märktes att vi inte gått där på några veckor, för Dansa verkade ha glömt att dom inte var så farliga. Trots att dom höll sig lugn. 


_________________

Idag fick hon komma ut på en promenad i grimma tillsammans med Lukas. Dom fick klättra och gå kors och tvärs mellan träden i lillskogen. Vi lämnade Visa och Noa ute i hagen för första gången (brukar ha dom i stallet annars) och dom gnäggade hej vilt. De drog även igång grannhästarna och både Dansa och Lukas svarade ibland. Hon var pigg och tappade koncetrationen på mig ibland då hon ville lyssna efter hästarna, men jag fick tillbaka den varje gång utan problem.
På hemvägen stannade hon och ålade sig lite vid grannhästarna. Efter lite om och men så insåg hon att jag var snäppet envisare, så vi traskade vidare hemåt. 


Lite ångest

Har suttit och tittat på filmerna från senaste ridpasset med Dansa, 25 oktober. Jag blir så lycklig av att se dom och komma ihåg känslan som var obeskrivlig. Det var ju även första traven uppsuttet.

Patrik ville att jag skulle rida henne 4 ggr till för att befästa det han/vi gjort. Så att hon lär sig att slappna av från början och får mer förståelse för vad vi ville med henne. 

Problemet som dök upp var bara att det blev frost och stenhårt dagen efter och detta höll i sig en vecka. Då stod vi mellan två val. Att sitta upp och hoppas på att allt skulle gå bra, så att vi kunde nöja oss där ifall att det skulle bli hårt i backen igen. Men samtidigt skulle vi behöva ta risken att det inte skulle gå bra, inte speciellt omöjligt med tanke på hennes tidigare utbrott. Och jag vill ju absolut inte avsluta med ett dåligt "ridpass" innan vintervilan, och skulle därför vart tvungen att åka iväg flera mil till ridhus ifall vädret var emot oss (vilket är stooor risk i början på november). Dessutom har hon bara vart i ridhus två ggr förut och det skulle blivit en helt ny plats för henne, vilket inte heller kändes som ett optimalt alternativ. 

Så därför bestämde vi oss för att lägga det uppsuttna arbetet på hyllan tills det är dags att sätta igång henne i januari/februari någon gång. 

Det jag nu har ångest över är att med facit i hand så hade vi haft flera veckor till på oss med ridningen ifall vi fortsatt då, en vecka efter att Patrik var här. Det har bara vart tjäle någon enstaka dag och det känns så frustrerande. Jag hatar att inte följa instruktioner jag fått och det är det jag är mest frustrerad över. För Dansas del så känns det ok, då jag inte alls har bråttom.




Tömkörning i trav

 


Det är ungefär 5 gången hon tömkörs på en "bana". Tidigare har hon bara blivit tömkörd längs vägar. 


Ett OK

Dansa fick gå ett pass på trekanten med tömkörning idag. Det var inget superpass och heller inget dåligt. Hon får godkänt.

Hon saknade framåtbjudning i mellanåt idag. Jag kan inte säga att den var dålig, för den fanns där! och heter man Dansa och har en dag med dålig framåtbjudning, ja då kommer man ungefär 2 meter i timmen. Allt var liksom på halvfart idag borsett från en sak. Hon hade blivit mer stabil i "händerna" och höll sig till vägarna utan att jag var tvungen till att parera varenda sekund. 

Sen fick hon syn på ett spöke nere vid spetsen! Så det var bäst att fly helt enkelt. Dock var hon lätt att övertala så efter någon minut och lirkning så vågade hon sig förbi utan att spänna sig igen. Några minuter senare kom dock mamma och Carina och då blev det latjolajban igen. Bockningar och stegringar i en piruett innan jag fick kontakt med henne igen. 
Därefter fick hon ett bra störningsmoment då dom höll på med hundarna, vilket hon såklart också ville! Så det blev lite bock och bus resten av passet. Hon fick lite återfall med att dra sig utåt volten också men innan vi avslutade så travade och galopperade hon lydigt runt mig. Galoppen var jobbig idag så jag tog det väldigt lugn med den, det var ju drygt 10 grader varmt också så hon blev till och med lite svettig. Vilket i princip aldrig hänt tidigare. 

Jag varierar att ha henne på volt runt mig och med att springa på spåret.

- Om Dansa är en lugn häst. Hur är då en bråkig?? 

Det frågade mamma idag efter att ha sett Dansa latja runt. Jag brukar alltid säga till henne att Dansa är en snäll unghäst. Men grejen med Dansa är att hon är väldigt snäll när hon är snäll, vilket är ofta. Men blir hon bråkig, då laddar hon ur rejält. Sen är det bra igen liksom. 


Balansträning

De 10 graderna som vädret bjöd på ikväll gjorde att Bronzac redan var varm och fuktig i pälsen på vissa ställen, innan vi ens gick ut. Stackarn som inte kan ta av sig vinterkläderna. 
Vi gick i alla fall ner till paddocken och skuttade över lite småhinder. Det tog ett tag innan Bronzac kom igång, vilket inte är så konstigt då dom håller på och äter ihjäl sig i hagen efter att vi satt ut balar åt dom för första gången.   När vi styrde mot hindren så piggnade han på sig och tyckte det var så skojjigt! Trots att det nästan inte fanns något överskott till bus och tokrace. Ganska skönt för en gång skull tyckte jag ;) 

Jag som inte är så beroende av "höjdhoppning" tycker att det är kul att nöta på småa hinder och lära mig att känna av avstånden. Det gick faktiskt otroligt bra idag! Det kändes lätt och vi kom lite långt ifrån bara någon enstaka gång :) Bronzac är så rolig för han slänger upp svansen så hemskt i sprången, så en gång piskade den till mig i nacken! haha. 

Som avslut hade hade Hanna lite balansträning med mig. Jag fick trava utan stigbyglar och tyglar (och galopp efter Bronzacs initiativ) med händerna rakt ut. Även stå så rakt upp i skritt, med fötterna i stigbyglarna såklart. Sedan gjorde jag kaptensvändning och "jorden runt" stillastående och i skritt. Bronzac tyckte att jag var lite läskig som flaxade runt däruppe så han spände sig och sköt in rumpan ibland.. så för att inte riskera att han sprang iväg då jag satt baklänges så fick Hanna leda honom i skritten. Det är jäkligt bra övningar alltså, jag borde göra det oftare.
 






Stalldag med Emma

Emma D följde med till stallet idag och red Casper. Alltid lika kul när hon är hemma så vi får rida tillsammans som på gamla dagar :) 


Hon följde sedan med till Dansa också och där mötte vi upp Hanna och Annika. Det betydde att hela familjen fick följa med ut idag. Hanna och Emma ridandes medan Annika och jag fick hålla oss på marken.

Jag tömkörde Dansa och vi utforskade en väg i Norsetter. Dansa fick gå först och gjorde det så himla bra. Den var längre än vi trodde så turen blev nästan 1 timme. Stor del av vägen var på en gammal gräsbeklädd väg. Kuperat och små granar växte mitt i vägen här och där så jag lät Dansa tänka och välja vägar själv för att sysselsätta huvudet.
Vägen slutade på en åker där det fanns en träbro. Lukas gick över utan att tveka medan Dansa krävde lite övertalning. Första gången hon går över något liknande och hon tvekade bara några minuter. Riktigt duktig! Hade säkert gått fortare om jag inte stressat henne för mycket i början, hon blev lite sur då och tog ett varv i galopp runt mig innan jag tog det lugnare och lät henne titta och fundera. (I andra situationer brukar hon få stöd och mod att gå förbi tveksamma saker om jag smackar rejält, men idag blev hon bara stressad av det). När vi väl var över var vi tvungen att gå tillbaka igen för en bräda gick av när Lukas stod på den, lilla mini Lukas ni vet? Så vi kände att det inte var värt att låta Visa och Noa gå över.
På tillbakavägen tvekade hon inte alls lika länge, men tog samma hopp efter att ha gått över halva bron. När hon tryckte ifrån då så bröts en bit av en till bräda av, vilket jag inte tror hon märkte. 

Synd att bron inte höll bättre för det hade vart perfekt att träna lite fram och tillbaka på den fler gånger. Över lag var det en så himla trevlig tur idag! Mysig väg som tyvärr inte tog oss någonstans, men väl värd att gå och vända på. Jag är så otroligt nöjd med Dansa. Hon var så pigg och glad. Lite busig till en början men ändå lydig. Åhh vad jag älskar den där hästen och det där stallet! :) 
Jag börjar inse att jag saknat ridvägarna där omkring också nu när minnet börjar färskas upp. Finns en del mysiga ställen. 

När vi kom tillbaka till stallet så fick Dansa stå på gången medan jag mockade hennes box och hon stod som ett ljus hela tiden :)





Mörkrädd

Jag har varit lite orolig över hur jag ska stå ut nästa vinter då Dansa ska hållas igång på ett annat sätt, och det inte finns några ridvägar med gatlysen (vilket jag är bortskämd med vid Bronzacs stall). Men i eftermiddag red jag och Sandra i skogen då det hunnit blitt (?) nästan helt mörkt, en väg utan lampor alltså, och det kändes faktiskt helt ok! Och då var den ändå bara Sandra som hade pannlampa (jag har av någon anledning slutat med det sen jag började ha häst i Spännars). Nu var det inte kolsvart idag, men tack vare en pannlampa så kände jag att det nog inte är så farligt med mörker ändå.. 
Dessutom så har jag ju haft häst i Dansas stall 2 vintrar när jag var yngre. Red då med pannlampa och kan inte minnas att jag tyckte det var ett problem då.

Så jag ska nog överleva ändå! :) 

Nog har hon växt endel sen förra vintern. 


Saknar

Jag saknar hoppträningarna med Tage! 



Om jag får erbjudande om att hoppa till sommaren igen så hoppas jag verkligen
att jag lyckas hitta tid till det! 
Det blir nog riktigt tight eftersom att Dansa är igång och ska ridas då också.
Bronzac och Dansa kommer såklart i första hand, men det är ju så grymt roligt och lärorikt så jag hoppas att jag kan få ihop det om det blir aktuellt.

Käre gud, ge mig fler timmar på dygnet så att jag har tid med allt jag vill göra :)

Lördagsgodis

Idag när jag stod på jobbet så fick jag ett samtal från en liten ryttare som var såå sugen på att hälsa på sin hästidol. Nämligen Bronzac! Hon var också noga med att påminna om att det var lördag, för då brukar Bronzac ha lördagsgodis med sig. Jojo minsann, det är viktigt.

Självklart hade Bronzac koll på att det var en viktig dag, och levererade en godispåse påväg in från hagen. Sen borstade vi och Irmis överröste honom med pussar och kramar (ben-kramar eftersom hon inte når högre) non stop! 
Innan vi gick ner till paddocken så frågade jag om hon ville trava idag, men hon visste inte riktigt vad det var. Efter att jag hade förklarat, så ville hon inget annat efter att ha suttit upp på ryggen. Hon studsade runt där uppe som en liten geléklump, skrattandes och med hjälmen nere över ögonen. I sommar, när hon blivit längre, då ska hon trava mer och fortare. Så ni vet! 

Jag blir så stolt över hur snäll och försiktig Bronzac är med småbarn.

Irma-li brukar leka att hon är mig, hennes mamma el farmor får vara Irma-li och sedan ett gosedjur eller något annat får vara Viktor (som hon bara träffat en gång tror jag, men tydligen gjorde han ett gott intryck! haha). Här kommer en status som Maggi skrev på facebook ikväll:

"Barnbarn i huset. Vilket bröllop irma-li (jag) har varit inbjuden till! Lina (irma-li) och hennes viktor (en rosa nallegris) har giftat sig och dom bjöd på korv och viktors hemlagade ketchup gjord på chokladpudding och basilika hårt vispad. bröllopsvalsen var naturligtvis darins ugglaversion."

Barn är väl för härliga! och vilken fantasi! Haha. 


Goflicka

Dansa var så himla go ikväll!
Stod så snällt på gången, utan att skrapa med hoven en enda gång och det händer inte ofta ska ni veta. Jag fick kratsa hovarna utan att hon skulle fightas något också vilket hon inte alltid bjuder på till vardags. Annars var hon bara allmänt gosig. Gosig är hon i och för sig jämt. Hjärnan gick inte på högvarv för att hitta hyss, utan hon kändes så till freds idag. 

Bronzac har gått och blivit alldeles för bekväm med sitt hackamore. Han hänger sig i handen och gör lite som han känner för. Känns tråkigt eftersom att jag helst vill att han ska slippa bett så mycket som möjligt. Jag har ridit mycket med det de senaste året och det är inte förrän nu han börjat nonchalerat det. Jag hoppas att jag hittar en lösning. Annars får han väl leka stjärnkikare eller myrslok (beroende på humöret) och brassa på i sitt eget tempo de dagar han slipper bettet :)

Har hunnit med lite kvalitetstid med min käre mor idag också! Det gillar jag :) 


Makalöst

Har varit på Breaking dawn part 2 ikväll med kollegorna, Hanna och Emelie. Jag ska inte avslöja något nu ifall att någon som inte sett filmen kikar in. Men det jag vågar säga utan att förstöra något är att, ni som läst böckerna, även ni kommer få en spännande upplevelse! 
Jag älskar filmen, trots att jag hatade den lite under tiden (min godispåse höll på att bli sönderkramad), och kan nog till och med säga att det var den bästa i serien. Fast böckerna är ju fortfarande en klass för sig ♥


Även Zlatan är het ikväll. Vilket såklart ingen har missat med de 4 målen han gjorde i Friends-arena. Vissa tycker att han bara är dryg och överskattad. Jag tycker att han är så jäkla störtskön! Han är faktiskt grym, och han vet om det på ett bra sätt. Jag älskar intervjuer med honom! Viktor fick gå iväg när telefonen ringde för att jag ville höra ordentligt. Haha. Behöver jag säga att jag fick en konstig blick av honom?

Nej nu är det dags att sova. Jag har ett problem. Jag går runt och spänner mig i nacken och käkarna så att dom blir alldeles trötta, och jag får lite spänningshuvudvärk. Jag försöker slappna av men glömmer ju bort det så fort jag inte tänker på det.. och jag börjar inte tänka på det förrän det gör ont. Tips? 

Vill ni veta en hemlis? Jag har börjat läsa Harry Potter- böckerna. Jag läste någonstans att dom är ämnade för åldrarna 10-15.. så jag blev glad när jag hittade en bok med en lite mer diskret framsida! Haha. 
Jag har alltid bojkottat allt vad Harry Potter heter, men i nyår förra året så fick dom mig att se första filmen och sedan rullade det på med resten. Dom var faktiskt bra! 

Jag tycker att det är så skönt att läsa böcker som är en serie, då det annars tar mig halva boken innan jag tycker att den är bra, och sen säger det ju bara poff innan hela historien tar slut. I en serie hinner man leva sig in mycket mer. Böcker brukar alltid vara bättre än filmer, och jag har dåligt minne, så då tänkte jag ge de här en chans. Skulle vara himla skönt om jag gillade dem då det är nästan 5000 s sammanlagt i alla böcker. Och eftersom att jag sällan orkar läsa mer än 2 sidor på kvällarna innan jag somnar, så har jag ju att läsa i några år framöver! Haha. 

Trekanten

Är fortfarande sur över inlägget som försvann igår, men måste ta mig i kragen och skriva ner det viktigaste. Vill ju ha hela Dansas utveckling nedskrivet här så det är bara att kladda ner igen

Efter att ha haft besök av hovis, Dansas icke-favorit, så hade det samlats ihop mycket bus i den lille kroppen. Hon jagade hovisens skärp-flärp så fort han vände ryggen till och därimellan gick hjärnan på högvarv för att tänka ut andra hyss. Vi beslutade att hon behövde lite hjärngympa och göra av med lite myror i benen, så jag tömkörde henne lite på trekanten (trekantig åker).

Det är andra gången jag håller till där och vi började med att följa "fyrkanten" några varv åt båda håll, i skritt. Hon tycker att det är lite svårt och vinglar gärna lite då det inte finns något staket att ta stöd av. Det är dessutom bara andra gången hon verkligen får träna på att "ta stöd och stanna kvar vid yttertygeln" (då hon tidigare bara är tömkörd på vägar eller på volt). 
Vi tog även några varv i trav åt båda håll. Något varv på "fyrkanten", gick in på volt ett tag och sedan ut på "fyrkanten" igen. Denna övning, från volt till rakt spår, har hon aldrig gjort tidigare men det gick super bra och visar att hon förstått innerbörden med yttertygeln. Tänk vad fort dom lär sig! 

Sist vi tränade på trekanten så tyckte hon att jag var helskum som ville att hon skulle springa rakt fram (när det fanns yta för en volt), och bara svänga i hörnen.(hon har gjort det i paddock, men där behöver jag inte "hålla kvar henne" på spåret, då hon bara följer staketet)  Det blir inte så snygga vägar i höger varv men det beror på att jag inte har 100% styrka och kontroll på min vänstra hand, och för att Dansa ska hålla vägen så måste jag ge henne en stadig yttertygel. Annars faller hon innåt direkt. Så det har vi att arbeta vidare med :) 

Efter ca 10 min var jag alldeles flåsig, och Dansa hade vart så duktig så vi nöjde oss. Att springa med kängor pch pyllsig vinterjacka i högt gräs och samtidigt kontrollera långpisk och styrning utan att störa i onödan (=spänna armarna för att hålla händerna stilla) är inte lätt ska jag tala om för er som inte testat!! Dessutom ska det smackas och proas om vartannat så andningen störs. Ja ni hör ju.. Haha. 
Måste skaffa mig bättre kondis för jag vill att hon ska få arbeta mycket på rakt spår, vilket gör att jag måste springa med. Dessutom vill jag att hon ska ha så friskt tempo som möjligt. Vilket gör det hela ännu jobbigare :P Hon rörde sig riktigt fint emellanåt igår och sänkte huvudet i en bra form. 

Sist vi var på trekanten

Arg

Jag hade skrivit ett långt inlägg om dagen, som försvann mitt framför ögonen på mig!!! 
Nu är jag sur och orkar verkligen inte skriva om, men här får ni två foton på de
fyrbentingar jag var väldigt glad att träffa idag ♥



Vemdalen

Helgen i Vemdalen var otroligt skön. Med tanke på att det regnade båda dagarna så blev vi minst sagt utvilade! Mycket filmtittande mellan hundpromenaderna på isiga vägar. Ett under att vi inte slog ihjäl oss! 

Jag låg i soffan så mycket att jag hade världens värk i axeln och axeln igår. Haha! Jag är inte gjord för att ligga stilla.. 

Nu är vi utvilade och redo för vardagen ett tag till i alla fall! Älskar att umgås med mina hjärtan tillsammans, vi är ett bra team. Får alltid sån separationsångest när det är dags att lämna ifrån sig Kurt-Sune när man umgåtts med honom några dagar :( 

Ps. Jag skrev ju i fredags innan vi åkte, något i stil med att dagen inte skulle kunna bli annat än bra. Det var nästan lögn, dagen blev skitpissig ett litet tag! När vi precis passerat Järvzö började bilen gnissla igen!!! Vi var tvungen att välja mellan att åka hem (30min enkel väg) och byta till Viktors bil, packa ur den, packa om från min bil och tanka den, eller att chansa och köra vidare och riskera att bli stående (vilket pappa och Linus trodde var väldigt liten risk), och ha en bil som bokstavligt talat tjuter i 20mil!
Vi vände hemåt, men ångrade oss och vände inne i Järvzö igen. Vi tog risken vilket vi är väldigt glada för, då bilen slutade låta i Färila och var sedan tyst resten av dit och hemresan :) 
 

Norrut

Kurt-Sune och jag har tagit en morgonpromenad och plockat ur bilen. Myst i soffan med efter tio på tv:n och nu börjar klockan dra iväg så det är nog dags att börja packa? Sune och jag ska fylla en varsin väska, det ska packas ner mat och jag ska åka och handla till helgen, innan vi hämtar upp Viktor i Arbrå kl 14. Funderar på att svänga ner på stan och köpa en blus som jag såg på Lindex igår också, har inte kunnat sluta tänka på den så jag kanske måste för att få ro i själen? Haha. 

Den här dagen kan inte bli annat än bra. En helg uppe i fjällen med två av mina älsklingskillar! 


Motorvärmare

Nu är jag lycklig igen! Tänk vad lite som behövs för att man ska ha en oro i kroppen, och vad lite som behövs för att byta ut det till stor lycka. Suset jag hörde under motorhuven ikväll klistrade fast mitt leende på rätt ställe igen! 


Matt

Känner mig trött och matt i kroppen. På fredag åker Viktor, Sune och jag till Vemdalen och det känns välbehövligt! Tyvärr blir det en kort visit, men det är bättre än ingenting. 

Hästarna mår bra. Bronzac har varit lite stark de senaste dagarna vilket inte är likt honom. Skulle behöva rida igenom honom i paddocken någon dag, så jag hoppas att den är mjuk till veckan. 




Klättring

Dansa fick komma ut på en sadelpromenad med klättring i fokus idag. Hon var pigg och hade bus i kroppen till en början och fick ett snabbt litet bakslag med sitt mejja-undan-mig-och-helst-ner-i-diket-med-bogen-ryck men när jag surat lite på henne så hamnade vi på vägen igen och kunde fortsätta som ingenting. Tänkte tillbaka på förra året då hon gjorde så ungefär var femte meter, och kände mig ganska glad över att det dyker upp väldigt sällan nu för tiden. Det är ett jäkla jobb att stå emot och flytta tillbaka några 100kg som ålar sig som en orm.  

Annars gick hon först i princip hela tiden och vi lät hästarna gå åt olika håll, ifrån varandra och förbi varandra. Gick väldigt bra. Dansa gick och tittade efter Noa en del emellanåt men glömde inte bort mig eller stressade upp sig. Hon jobbade på jättebra i uppförsbacken också, hon vill gärna göra det enklare för sig och trava upp så jag får gå och bromsa henne lite.

Nu får hon en veckas vila igen vilket passar bra efter två olika, men riktigt bra pass i rad. Kan tänka mig att hon har lite träningsvärk i lillrumpen och hjärnan :) 


Piggelin

Idag fick Dansa komma ut på en längre tömkörningsrunda mot Norrsetter, vilket var länge sedan. Hon var riktigt pigg och busig i början. Gjorde lite små skutt, hittade bla en osynlig vattenpöl på en åker att hoppa över och sprattlade som en padda då vi travade och hon trodde att hon skulle bli blöt om fossingarna på ett annat ställe, men ändå lyssnade hon väldigt bra! Jag brukar leda henne längs vägen eftersom det är ganska mycket trafik och jag inte har litat på styrningen, men idag kände jag att hon var redo så jag tömkörde hela vägen medan Annika red Visa före. Trots massor av bilar från olika håll så gick hon så snällt i väggrenen.

Vi var ute drygt 30 min och travade 3 lite längre sträckor. Vi hittade några gräsbeklädda skogsvägar som ska testas någon annan dag. Hoppas att någon av dem är lite längre, för underlaget är det bästa man kan önska sig. På hemvägen fick Dansa ta täten alldeles själv, förutom efter vägen, men det gjorde hon som vanligt med bravur. I de två lite brantare nedförsbackarna stannade hon och tvekade lite (vet inte om hon tyckte det var obehagligt?) men gick efter lite uppmuntran. Travkommandona och halterna satt som ett smäck idag! Tempot och framåtbjudningen var det som ni förstår inget snack om, och hon tar ett väldigt fint stöd i tömmarna och går i en avslappnad och behaglig form.
Däremot får man vara vaken med styrningen trots att man går på en grusväg, för man vet aldrig när den sanne äventyraren tycker att det är dags att vika av ner i diket eller in på en tomt! 

 

Höstlov

Bronzac har haft höstlov i fem dagar. Då snön kom i måndags och hovslagaren inte kunde komma förrän idag så har Bronzac fått några dagars vila. Broddade i trakterna för att han skulle ha något att använda i hagen, men ville inte ta några risker och gå ut med honom efter vägarna då det var blankis utanför stallet. Ikväll fick han vinterskor, sulor och brodd runtom, lagom tills snön smälte bort helt och hållet. Haha. 

Imorgon ska han få komma ut och röra på sig, får bli någon lugn dag nu så att han kommer igång lite.