Lekfarbror

Hanna och hennes syskonbarn skötte Bronzac idag. Allt hade tydligen gått väldigt bra,
med lyckliga barn och nöjd pålle. 


Det syns att Bronzac älskar små barn.




Duktig flicka

Ikväll var jag till stallet med Annika och med tanke på det varma och vindstilla vädret (vilket medför ännu fler bromsar och flugor än vanligt) så skippade vi promenaden idag och gick bara ut på stallplanen och hängde i sadeln i skritt. 
Lilljäntan skötte sig ypperligt! Inga bocksprång idag, och det tackar min kropp för. Hon blir lite vinglig i svängarna men annars går hon på jätte duktig oavsett vilken sida jag hänger på nu :) 

Har nu hängt på henne under skritt tre olika dagar, men flera sträckor per gång, utan minsta problem. Jag bortser från bocksprången sist för till 99,9% chans så hade det inget att göra med att jag var däruppe. Nu känner jag dock att det är dags att sitta upp snart. Blir ju lite obalans när man hänger, så vill inte att hon ska få för sig att det är obehagligt eller jobbigt. Ska höra med Anette om hon kanske har tid att hjälpa mig någon dag i helgen. I så fall åker vi till Spännars och ser hur hon reagerar då jag hänger på bortaplan. 
Fungerar det bra då så kanske jag sitter upp på en gång, eller väntar till nästa. Att hänga i sadeln känns som sagt inte som något som är bra att traggla, med tanke på ojämna viktfördelningen. Hur som helst så måste jag ha hjälp av Anette vid det tillfället, då Annika har en ofunktionell axel, och det vore tråkigt och farligt för oss alla ifall hon inte kan korrigera så smidigt och snabbt som behövs ifall något händer. 

Har testat en annan sadel på henne idag också och jag tror den ligger bra. Ska dock låta Anette kolla, och prova sitta i den på Bronzac först så jag känner om den passar mig också. Den behöver även stoppas om på vissa ställen i så fall. 


Tunga ögonlock

Är hur trött som helst och håller på o somnar i soffan. Min överkropp ömmar rejält idag, av någon konstig anledning.. Har idag legat på stranden och solat för första gången i sommar. Låg i Galven tillsammans med Hanna, hennes kusiner och kusinbarn. Har även vart ute och ridit på min pärla! Tillsammans med alla bromsar..

Dags att hoppa i säng för att påbörja sista arbetsveckan imorgon, innan två veckors semester! Ska även hänga på Dansas rygg imorgon igen, så jag hoppas att kroppen mår lite bättre! 

Natti! 

Fotot är taget från Hanna

Två steg fram, ett steg bak

Idag hängde Annika och Lukas med mig och Dansa på en promenad till kyrkan. För socialträning genom att gå förbi de "läskiga" hästarna. Promenaden är nog ca 2 km fram och tillbaka och en stor del av vägen går längs asfalterad och ganska trafikerad väg, där dom kör sakta dock. 
Dansa har inte tappat sin framåtbjudning utan snarare tvärtom. Idag var hon så framåt att jag fick sträcka ut mina långa ben rejält för att hänga med i hennes power walk. Och det gör mig glad!! 

När vi närmade oss hästarna fick Lukas smita förbi obemärkt och ta täten då Dansa började bli tveksam då de sprang runt en del. Samtidigt kom det cyklar, mopeder och bilar i omgångar och åt alla håll. Dom brydde sig Dansa inte ett smack om, hon hade istället fullt upp med att ha koll på de läskiga hästarna. Visst är hon go.. som är rädd för sin egen art, men inte brummande mopeder? 
Blev inte så mycket svävande steg idag i alla fall, men däremot kastade hon sig lite nån gång när dom sprang runt och brallade i hagarna. Ohhh farliga djur!!

Hemma i stallet igen så tog vi in Lukas för att jag skulle hänga på Dansa igen. Alltså för andra gången i hennes liv. I måndags gick det ju prickfritt. Jag körde proceduren med att klappa med handflatorna överallt, flaxa med stigbyglarna och rucka på sadeln innan jag hängde mig. Vi gick några meter framåt och gjorde sedan en sväng och påväg tillbaka mot stallet fick Dansa för sig att köra lite bocksprång! Jag studsade runt på mage i sadeln och Annika försökte få ordning på hästen. Tänk vilken syn! Jag lyckades hålla mig kvar de 3-4 språng hon gjorde och gled sedan av och då kastade hon sig iväg. För att sedan bli stencool igen. 

Har absolut ingen aning om vad som utlöste det. Kan vara något som kändes obehagligt med sadeln (vilket vore konstigt då hon gått promenader och sprungit hit och dit med den i flera veckor utan att göra något) eller min hängning, kan vara en broms som bet henne (i måndags bockade hon ju lite under promenade pga alla bromsar), men det kan också vara en av hennes försök till lite action!

Det roliga och otroligt sköna med henne är dock att efter sina utbrott så blir hon lika cool som vanligt igen. Vi gick tillbaka till pallen, körde proceduren och kollade så att hon inte blivit rädd för något och när jag väl hängde i sadeln igen så gick vi exakt samma spår med henne igen. Utan minsta tanke på bocksprång. Hängde ännu en gång på vänstra sidan innan vi tog den lite svårare, högra sidan. Den var mindre vinglig idag men vi tog en kortare sträcka ändå. 
Hur duktig som helst! :) 



För er som inte testat att hänga på en rodeohäst kan jag rekommendera att inte ge er in på det. Att studsa upp och ned på magen i en sadel är inte skönt förstår ni. Jag har även ett stort blåmärke under ena armen, ett mindre på andra och ett litet på magen. Jag klämde mig visst lite här och var. Haha.

Det här gör mig inte orolig eller nervös inför fortsättningen, vilket känns skönt. Jag känner Dansa och hon är inte lagt åt det elaka hållet, inte på någon punkt. Däremot så har hon svårt att hålla sig i skinnet ibland, vilket leder till ett litet utbrott på några få sekunder, för att sedan återgå till sig själv igen. Och det tycker jag är tillåtet som bebis. Sen kan jag ju alltid hoppas på att det inte händer allt för ofta under hängning och insittning ;)

Dansa leker latjolajban i Spännars paddock i våras.

Fredagkväll

Har vart fullt ös medvetslös på jobbet den här veckan då jag jobbat själv tre dagar, vid löning och allt. Men nu är det bara fem arbetsdagar kvar innan jag går på semester igen, så att jag är trött gör inte så mycket! 
Dessutom kommer Carro tillbaka på måndag så jag får lite avlastning och slipper springa som en skållad råtta. 

Ikväll var jag och Bronzac ut på barbacka-bus i skogen med Hanna och Baltazar. Sen bestämde jag mig för att ost och kex fick bli kvällsmat. Gårdagens "glass" fick stå i frysen över natten så nu är det glass! Har provsmakat lite och den är som sagt väldigt söt och smakar nästan bara kokos. Men glass är ju alltid glass, så den går nog i så småningom. 


Snodde Hannas insagramfoto! 

Viktor åkte till Funäs ikväll tillsammans med en kompis så jag är solo i helgen. Fullt upp som vanligt dock! Imorgon jobb, Dansträning och ridning med Emma. På söndag ska jag titta på storhästtävlingen på ridskolan och sedan rida och förhoppningsvis åka till Dansa. Så det blir mest hästar som vanligt! :)) 

Är grymt trött nu och känns så skönt att känna det. Ska nog dra nytta av det och lägga mig strax, så jag får ordentligt med sömn tills imorgon. Igår lade jag mig i sängen 23.59, så nog höll jag mig till min regel att lägga mig innan tolv allt ;) 

Nej, dags att smörja in kliande fingrar, plocka ur linserna och hoppa i säng! 



Komiskt

Jag kan jobba 9 timmar i sträck, åka direkt till stallet. Rida Bronzac och göra stallet i någon timme för att sedan åka vidare till Dansa och ta en promenad med henne. Dona på där ett bra tag och komma hem nio och äta middag. Ganska trött i kroppen men pigg i knoppen!  
 
Men att, som idag, jobba 7 timmar och sedan cykla direkt hem och bara ta det lugnt. Pyssla på här hemma i sin egen takt. DET gör mig så fruktansvärt trött! Kroppen kändes som bly, ögonen höll jag öppna med ren viljestyrka och nickade ändå till sittandes i soffan. Jag fick tvinga mig själv att gå ut med soporna. 

Visst är det komiskt?! och ganska tydligt vad friskluft och motion gör med kroppen :) 

Nu ska jag sura vidare över att jag misslyckades totalt med att göra glass i glassmaskinen! OCH lägga mig i sängen innan kl 12. 




Bloglovin


Följ min blogg med Bloglovin

Premiärhängning i skritt

 


Här på filmen kan ni se Dansas första längre sträcka med mig hängandes på ryggen. Tidigare har jag hängt en del gånger inne i boxen och några gånger utomhus, då hon stått stilla eller tagit max 2 steg framåt. Jag tycker att hon gör det riktigt bra och reagerar inte negativt på något sätt, så några gånger till. Sen sitter jag nog där i sadeln! :) 

När hon stannar så är det vi som gör halt. Det var även väldigt mycket flugor runt henne. 
Jag hängde även på andra sidan, vilket jag inte gjort så många gånger, och där vinglade hon rejält till en början. Lillbebis tyckte det var svårare att parera vikten där! 


Äntligen igång!

Några dagar efter tävlingen i Söderhamn så blev Tage halt, vilket ledde till några dagars vila och sedan lugn igångsättning för att se hur han reagerade. Vi hittade nämligen ingen misstänkt orsak. Nu har i alla fall Anette hållt igång honom ca 2veckor, så ikväll var det dags att hoppa igen! 

Regnet föll men vad gör det när man får ha kul?? Hoppade en 3-studs och några olika serier och det gick faktiskt riktigt bra! Jag höll koll på alla mina uppgifter nästan hela tiden och jag hade lätt för att känna in avstånden, vilket brukar vara en av mina stora svagheter. Avslutade med några språng på en 1.10 oxer ut ur kombination och det kändes riktigt bra.

Har bestämt att jag måste lägga mig i sängen senast tolv från och med ikväll. Är inte ett dugg trött på kvällarna så har inte lagt mig förrän ett på senaste tiden och det ångrar jag bittert varje morgon. Därför inledde jag den regeln ikväll och nu ligger jag redan 4 minuter back.. och är inte klar för sängen. 











Välkomnar Noa!



 Familjen utökas!
Till lille Lukas stora förtret. Han surar bäst han kan och går emellan 
sin älskade familj och den nye inkräktaren. Men det är bara tomma hot och allt gick lugnt till, så det här kommer nog bli toppen :)


<3

Baby you light up my world like nobody else 



En vilja av stål förtjänar respekt

- Havrepappan

Jag är så ofta starkt kritisk till hästvärlden och dess invånare. Jag tycker att ni är konstiga och har en massa underliga idéer för er. Jag gör mig rolig över hur ni är, på ett kärleksfullt sätt. Jag måste dock medge att jag också är imponerad över er.

Jag har varit aktiv i ganska många föreningar i mitt liv. Allt från politiska förbund till idrottsklubbar. Jag har mött många starka människor med en stark vilja till förändring och ett stort engagemang, men aldrig i hela mitt liv har jag stött på så mycket ”jävlar anamma” på en och samma gång som inom hästvärlden.

Den normala hästmänniskan sliter med sin häst (om man inte har nog med bekymmer med en häst så är det plural, hästar). Träningen är ett steg fram och två tillbaka, två steg fram och ett tillbaka. Dag in och dag ut, alla veckans dagar, år efter år.

Under tiden så spenderas enorma summor pengar på träningar, nagelskulptörer, hyror och gormetkäk till hästarna. Hästmänniskan klagar inte, hon betalar och jobbar på. Om pengarna inte räcker till hästens kostnader så skaffar hon sig ett extrajobb, som i sin tur innebär att hon bara kan vara i stallet mellan 21 och midnatt varje dag. Hon ger inte upp, hon kämpar vidare.

Som om inte det vore nog med bekymmer redan där så går hästarna dessutom sönder lite då och då. Om det inte är ont i tassen så är det självförvållade sår, eksem, allergier, fång, trasiga hovar eller kolik. Hästen är ju inte det tåligaste djuret som gud har skapat direkt.

Ger hästmänniskan upp? Nej, hon kämpar på och om det behövs så skaffar hon sig ett tredje jobb för att kunna finansiera veterinärräkningen, med den påföljden att hon bara kan vara i stallet mellan klockan två och fem på morgonen och sover i snitt tre timmar per natt.

Alltså, för varje sund människa (som inte är en hästmänniska) så låter det här naturligtvis som absolut vansinne, på gränsen till fanatism. Vem är galen nog att offra så mycket för att kunna hålla på med sin hobby, ett fritidsintresse? En hobby som dessutom helt saknar några andra intäkter än något skumt hederspris eller, i bästa fall, några hundralappar tillbaka efter en hel dags tävlande.

Jag håller med om att det är vansinne, men jag kan ändå inte låta bli att beundra er beslutsamhet och er uthållighet. Det är helt fantastiskt att det finns så många tjurskalliga människor i det här landet som är villiga att gå genom eld och vatten för att få ägna sig åt det som de älskar att göra. Det har jag aldrig någonsin stött på tidigare i mitt liv, inte någonstans. För det förtjänar ni min respekt och min vördnad, ni fantastiska hästmänniskor.


Premiär

Efter att ha vart ut på promenad idag så var det dags för något nytt. Nämligen att skritta hängandes i sadeln! 
Hon betedde sig dock som vilken världsvan häst som helst. Jag började med att hänga på den "vanliga", vänstra, sidan och hon traskade på utan att bry sig om mig alls. Inte ens något vingel. 
När jag hängde på den högra sidan (där jag inte hängt så mkt) så vinglade hon iväg ganska kraftigt till en början, så det märktes att hon inte alls var lika van att ha mer tyngd där. 


Hoppade upp, skrittade ca 10-20m (är värdelös på ögonmått! haha) och gled sedan av för att gå tillbaka till pallen och börja om. Körde 3 sådanna sträckor innan vi klappade massor och gick in i stallet. Var en hel del flygfän som störde idag med. Under promenaden tidigare, då jag ledde henne, blev det några lindriga bocksprång i både skritt och trav pga alla hemska kusar. 



Hanna red på Visa idag också för första gången. Förutom den gången hon hoppade upp, gick en liten volt, och hoppade av. Visa var riktigt pigg och less på alla kusar hon också, men Hanna skötte henne bra ändå :) 

Emma D och jag hade vart och ridit Bronzac och Casper innan så hon följde med och hälsade på bebisen också och fotade lite :) 


Väggarna i stallet är nykalkade vilket ni kan se på Hannas arm och Visas mule.. Haha


Stallets maskot









Glad

Jag är så glad att jag lärde känna Hanna och jag blir så himla glad av att få läsa sånt här! 

Hannas blogg







Här var det dött


Har visst inte skrivit något här på många långa dagar. Tänkte att jag skulle sammanfatta lite men mitt minne är ju tyvärr inte så bra, vilket är en stor anledning till varför jag skriver ner saker och ting här. 

För att vara på säkra sidan kan jag ju tala om de säkra korten, ridning och jobb har stått på schemat. Nej men vet att jag och Annika var ut på en ganska lång promenad med Dansa och Lukas i torsdags, eller onsdags?. Har aldrig skådat så mycket bromsar som jag gjorde då och vi gick en ny väg som är ny för Dansa. Hon var superduktig och gjorde ingen skillnad på det "nya" och "gamla". Jag hade joggingskor på så vi kunde träna i fina travtempon också! 

Väl inne i stallet hängde jag på henne från båda sidor, ute i gången för att göra något annorlunda. Inga spänningar eller reaktioner trots att jag flaxade och var så yvig jag kunde. Nu måste vi UT så att vi kan skritta runt medan jag hänger där uppe. 



Bronzac har varit pigg och glad men haft fulisfötter, hovslagaren kunde äntligen komma ikväll, så nu är dom fin fina igen! Han är dock väldigt less på alla flugor och onda bromsar. 



I fredags köpte Frida och jag glass och hade vårt obligatoriska fredagsmys (sen de senaste 3 veckorna) tillsammans med Sture och Asta. Tråkigt att hon åkt hem till Sthlm nu :(


Igår var jag ut på Parken tillsammans med Magda och Emma och hade riktigt skojj faktiskt! Har inte vart ut på 2 år så det är ju ingen risk att jag blir uttråkad. Haha. 



Idag har jag ridit och vart på släktmiddag hos morfar och Annika för att fira morfar födelsedag. Jag bokstavligen älskar Annikas mat. Den är alltid så fräsch och god! 

Jag kom visst ihåg en hel del nu när jag tänkte efter. Till veckan väntar några riddagar med Emma D som ska sköta Casper, mycket jobb, träning/promenad med Dansa och hoppträning med Tage!! 


Flugj*vlar


När vi kom till Prästgårn idag så fick vi se en alldeles överlycklig bebis rejsa runt i största hagen, med en liten Lukas på släp, dock en bra bit efter. Dansa tog sikte på de stackars kalvarna som låg och vilade, drog iväg och jagade dom runt hela hagen. Sen tog hon några vändor i fullt ös själv också. 

När Annika kom så frågade hon förvånat hur de kunde vara i fel hage. Dansa och Lukas hade alltså rymt och var därför så lyckliga. Haha. Det visade sig att grinden som skiljer hagarna var "nedplockad", troligtvis av kvigorna de delar hage med. Så Dansa och Lukas hade helt enkelt skuttat över och levt livet i det höga gräset, medan ordentliga mamman Visa duktigt stannade kvar på rätt sida. 

Vi testade Bronzacs sadel på Dansa idag, men tyvärr så glappade det lite bak, ska ta hjälp av någon kunnig och se ifall det räcker med en padd eller om jag måste hitta en annan sadel. 

Hur som helst tog vi en promenad med sadeln, tillsammans med Annika och Hanna. Lukas och Visa fick stanna hemma idag då det var länge sedan Dansa var ute på helt själv. Men som vanligt rörde det inte henne ryggen, hon skrittade på i sitt fina tempo dit jag bad henne. Vi gick ett varv på en åker där det var fruktansvärt mycket flygfän på vissa partier. Dansa försökte som vanligt klia av sig dom på mig genom att nästan försöka lägga sig, men när jag sa åt henne så gick hon på bra framåt utan mer krussiduller, så hon förbättras verkligen hela tiden på den fronten. Hon har dock fått en idé om att hela tiden bita efter kedjan på grimskaftet och därmed min hand, som åker in mellan tänderna titt som tätt.



Jag travade några sträckor också på grusvägen innan vi gick hem och hon var riktigt pigg. Bara väntade på mitt kommando och travade iväg i samma sekund som det kom. Hon har mer egen vilja framåt nu men för att få fram den snabba "visnings-traven" så saknas det lite fortfarande. Jag måste ha tennisskor på mig för att kunna springa så fort utan att snubbla. Haha. Som idag, skar hon in mot mig för att försöka komma till en åker, så hon klev av min sko! Skitunge. 
Efter traven var hon så pigg att hon till och med taktade lite. Hör ni, Dansa taktade! Tänk att för 3-4 månader sedan blev hon en sengångare så fort mulen styrdes hemåt. Och hade inte speciellt bra tempo bortåt heller. Det är verkligen som natt och dag. Den största skillnaden har kommit de senaste veckorna. 

Tillbaka i stallet så hängde jag på henne i boxen. Stod helt upp i ena stigbygeln för att komma högt över henne, tog sats när jag "hoppade" upp (dock från pall), flaxade med händer och ben högt och lågt. Lade även ena benet över rumpan några gånger. Inga reaktioner. 
Jag hängde även lite från hennes högra sida eftersom det inte gjorts, och mycket riktigt så ryckte hon till lite när jag hängde mig första gången men efter ett litet tag var hon avslappnad även där.
Hoppas på att få en relativt flugfri dag något tag framöver så att vi kan hänga utomhus och gå lite. (i boxen kan vi ju bara backa några steg och ta några framåt) Vill ha så bra förutsättningar som möjligt och eftersom att det är fruktansvärt mycket flugor nu, och hon störs ganska mycket av dem, så vill jag vänta. 





Vi hade i alla fall (inte) tur med vädret!

De två senaste gångerna under knappt en veckas tid, som Frida vart med mig till stallet och ridit så har regnet fallit konstant. Tur att vi inte är gjorda av socker och är lika glada ändå! 

Under ridturen kom vi fram till att vi faktiskt förtjänade en riktig bakissöndag med pizza och godis. Även fast man aldrig dricker borde man ju få ha det lite då och då..? Vissa har det ju nästan varje helg.

Flyttade tillbaka Dansa o Co. till stallet idag också. Barn är ju för härliga. Två små killar stod och hoppade studsmatta alldeles vid vägen så Dansa tyckte att det var jätteläskigt då två hundar kom skällande i hundranittio på samma gång, så jag bad barnen att stå lite stilla medan vi gick förbi.. och dom var så snälla och gjorde det. Bokstavligt talat, för i samma sekund som hästen passerat studsmattan så började dom igen! Hahaha.

Hästarna fortsätter gå ute dygnet runt men nu kan vi ta in dom när det är dags att pyssla. Vilket är mycket smidigare såklart. Så nu kör vi igång igen med tömkörning, sadelpromenader också ska jag hänga på henne lite oftare. Ska ta dit Bronzacs sadel och hoppas på att hon kan låna den nu i början. Den stora dagen då det är dags att sitta upp närmar sig med stormsteg..!

Dags att hoppa i säng nu och ladda inför morgondagens jobb. Natti!

 

Bronzac hoppar vattenmatta

 


Här är ett av hoppen medan mattan var ihopvikt. Synd att vi inte fick dom busigaste sprången på film.
Men han är ju så söt ändå! 

Tävlingsdebut. Lokal SORF

 


Min och Tages första tävling tillsammans. Även min egen debut på storhästtävling och med omhoppning. Hade jag ridit mer ordentligt mot 11:an så bommen legat kvar, hade vi kommit 3;a. Nu slutade vi på en 7:de plats precis utanför placering.

Vattenmatta

Hade ingen ork eller inspiration till ridning idag, så när jag kom ner till paddocken och fick syn på vattenmattan så bestämde jag mig för att vi bara skulle busa runt idag. Är det något som kan trigga igång Bronzac så är det läskiga "hinder"! 
Vi vek den dubbel i början för att sedan vika upp succesivt tills den var helt utvecklad, just för att inte ge den stackars ponnyn en hjärtattack av rädsla. Vi avslutade med att hälla lite vatten i den också. Han har inte hoppat vattenmatta på säkert 6 år, men han förvånade dock med att bara stanna två första gångerna och sedan hoppa utan tvekan. Han tog dock i för kung och fosterland, sköt rygg och fick nästan till ett o annat bocksprång. Och det ska ni veta, är inte Bronzacs specialité direkt! 

Hanna fångade några riktigt roliga foton!

Ha Ha Ha, in your dreams matte, du kan få hoppa själv!


Bronzac uppfann en ny bakbensteknik!


Titta min ansiktsuttryck! Hahaha jag skrattar ihjäl mig! 
Bronzac däremot är väldigt frustrerad för att han råkade kliva på den livsfarliga mattan..




Vi kunde sköta oss ganska fint också :) 

Min fina fina sessa!




Foto Linda Berglund

Stallfrämmande

Hanna och Linda var med till stallen igår. Linda var ridsugen efter ett litet ofrivilligt uppehåll så hon fick ta hand om Bronzacs ridning idag. Hanna, Baltazar och jag följde med dem ut på en liten runda, innan hon red lite i paddocken.
Hon tyckte att Bronzac var så välriden och fin i kroppen, och det är så kul att höra sånt från andra. Själv kan jag ju vara lite partisk :P 

Sedan åkte vi till bebisen också såklart! Tog en promenad med Annika, Lukas, Hanna, Visa och Linda. Gick till klätterbacken men tog bara en vända upp då det var gräsligt med mygg där bland buskarna. Traskade runt där nere på åkern och lilla skogen istället. Jag försökte även gå över lite vattenpölar, men antingen så lyckades hon smyga runt, eller så tog hon ett elefantsteg över. Hon är inte ett dugg rädd för vatten. Förstår inte problemet med vattenpölar och hästar? 
Travade några sträckor också och förra gångens lyhördhet var inte någon tillfällighet, för hon lyssnade superbra idag med! Fick till och med ganska bra fart sista biten, på sista träckan. 

Det här med myrsloksteg på hemvägen har tynat bort alltmer nu och skrittempot är superfint. 

När det blir mycket flygfän så blir hon rejält bänglig och försöker nästan lägga sig på mig ibland om jag inte flyttar på mig. Men jag tycker ändå att hon gjort framsteg så hoppet finns att det slutar helt. 


Snyggingar! 

Här är vår provisoriska skötplats, medan de går i sommarhagen.



Lilla familjen, som snart kommer utökas :)


Sista semesterdagen

Imorgon är det dags att börja jobba igen. Känns jobbigt som alltid, men samtidigt så ska det bli kul. Har ju inte rört en sax på 3 veckor. Och sen så jobbar jag ju bara 3½ vecka innan jag har 2 veckors semester igen. 

Det kommer bli så himla tomt här hemma utan Sune bara. Han har ju vart med oss i princip hela semestern så vårt lilla gäng splittras ju nu! 

Bortsett från att sol och bad är uteblivet så har jag haft en jättebra semester. Lugn och skön, fylld med vänner, hästar och Viktor. Batterierna är laddade! 

Förra sommaren tittade Viktor och jag igenom alla Screem-filmer, mitt på ljusa dagen, med låg volym, kudde för ögonen, paus inför varje mordscen så att Viktor kunde tala om exakt vart mördaren skulle komma fram och hur allt skulle gå till. Så att jag kunde blunda och hålla för öronen vid rätt tillfällen. 
Det sjuka är att jag gillar filmerna! Haha. Jag som inte sett ett enda mord, och knappt en kniv.
Igår tittade vi ialla fall på fyran igen. Och jag har faktiskt avancerat. Nu pausade vi max 2 gånger, jag höll bara kudden för ögonen, så jag hörde allt. Men något mord har jag fortfarande inte sett :P Nu ska vi se trean! 

I eftermiddag ska jag umgås med Linda och Hanna. Linda ska få rida lite på min fina! Sen åker vi till Annika och tar en promenad med Dansa och Co. 


Mitt hjärta



Fotografen!

Irma-Li's besök i Söndags


Hejdå-kram såklart!


Som ett nytt stall

Klev upp i bra tid igår, hämtade Hanna och åkte till Dansa för att ta en promenad. Hon skötte sig lika exemplariskt idag även fast det satte sig en och annan ond broms på henne. Vi gick förbi hästarna vid kyrkan idag också, och hon hade mer markkänning idag, även fast hon körde en del passage såklart. Dom var alltså inte riiiiktigt lika läskiga idag. Tror att om hon får gå förbi dom 2-3 gånger till så är det nog en piece of cake sen :) 
Men då blir hon väl kanske så tuff att hon ska haka på när dom latjar runt i 290? I så fall blir inte jag glad.. haha. 

Dansa fick gå först större delen av hemvägen. Vi har ett litet problem nämligen. Dansa har fått igång ett så bra skrittempo så jag får gå och bromsa in henne lite när vi går bakom Visa. Det gillar jag verkligen inte, då jag vill att Dansa ska behålla sin snabbare skritt. Förut gick hon ju i takt med en myrslok. 
Men kruxet är att jag samtidigt vill att Visa ska gå före i trafik och på nya platser då hon är stencool med allt som händer.. så att Dansa ska se att inget är farligt. Hon är ju väldigt cool av sig själv hon med, men det är ju väldigt dumt att riskera o förstöra det. Får klura på det där.. Några tips?

Vi körde två sträckor med trav också, vilket inte hänt sedan innan hennes sommarlov. Och hon lyssnade superbra! 

Efteråt åkte vi till Bronzac där jag red ut med Sandra i regnet. Dyngsura åkte Hanna och jag sedan till Prästgårn och målade vidare i stallet. Nästan 6 timmar var vi där igår! Så jag har sammanlagt målat där i 11 timmar på två dagar. Är obeskrivligt tacksam för att Hanna var med och hjälpte mig igår. Så mycket roligare att vara två! Nu är i alla fall allt målat. Väggar, boxarnas in och utsida, alla järnstolpar, galler och dörrar. Blev så otroligt fint!! Det var inte målat på många år och dessutom ombyggt så vissa saker var omålade helt eller hade någon annan färg, så ni kan ju gissa vad fint det är nu när allt går i vitt och två nyanser av grått?! Åhhh jag kommer inte kunna slita mig därifrån i höst. Haha. Längtar tills Dansa och Co. flyttar in igen. 

Tusen, tusen TACK igen Hanna för hjälp och sällskap!! 




Idylliskt

Frida och jag övernattade hos hennes pappa i torsdags. Han bodde så himla fint ute i skogen, med litet gulligt hus, ett litet stall på gården och en stooor hästhage runtom där hästarna betade. 

Vi kom dit ganska sent på torsdagen, så efter en grillmiddag tog vi en kvällstur i skogen på varsin häst. Var tillbaka i stallet kl 23 så sen bäddade vi ner oss i soffan och tittade på film. Fast jag somnade som vanligt.. haha. 

På fredagmorgon klev vi upp i bra tid för att ge oss ut på en långtur med hästarna. Red på härliga skogsvägar och stigar, i somrigt väder, så bättre kunde det ju inte bli! 
När de var utsläppta i hagen var vi coola och körde ner-cabbat till Fagernäs för att ligga på bryggan. Blev mat, glass och lite kortspel där. Tyvärr lite lite sol, men vi hade det bra ändå! 

Grillmästarn! 


Sture och Asta var såklart med!

Den här utsikten genom köksfönstret hade man ju inte tackat nej till.


Trullson och jag blev goda vänner!

Almelina och Tronlin






Jag ska måla hela världen lilla mamma

Fixade håret på Viktors syster idag på förmiddagen eftersom hon skulle på bröllop. Därefter gasade jag iväg till stallet tillsammans med Hanna, dit Maggi och lill-irmis kom.
Hon hade nämligen räknat ut att det var lördag, så hon var bara tvungen att hälsa på Bronzac (eftersom att han brukar komma med lördagsgodis). Bronzac sviker ju aldrig, så nog hängde det allt en liten godispåse där på halsen  när hon kom.
Vi borstade och sadlade så Irmis fick ta en liten skrittur innan jag själv red ut en sväng. Hästarna sov ute i natt eftersom stallet spolades ur igår, så vi tog det ganska lugnt.


Efter stallet så åkte jag till Prästgårn och högg tag i penseln och målade Dansas stall. Var där i fem timmar med ett litet avbrott, då jag blev bjuden på middag hos morfar och Annika. Nu är i alla fall alla boxar målade invändigt och dessutom nedre delen av alla väggar. Är ganska öm i händerna nu, men imorgon ska jag måla utsidan av alla boxar och sedan fattas bara gallret. Det blir så himla fiiint! 




Mammas födelsedag

Solen skiner, klänningen sitter på, mammas somriga födelsedagstårta börjar ta form, en ridtur väntar och sedan en kväll-natt-morgondag hos Frida och hennes hästar väntar. Semester när den är som bäst :)

Grattis på födelsedagen världens bästa mamma ♥
Mallorca 2010

Läskiga hästar

Vi tog en promenad med Dansa till kyrkan idag, man behöver gå förbi två hästhagar då och det behöver hon verkligen träna på. Hästarna blir ganska uppspelta i hagarna då det inte går förbi så många där, och Dansa svävar ovanför marken i stort sett. Svansen lägger hon på ryggen, huvudet lyfts till himlen och varenda muskel i kroppen är spänd som en fiolsträng. På detta lägger vi en svävande passage. Behöver jag säga att det känns som att gå med ett tomt grimskaft? 
Det är dock skräckblanad förtjusning vi pratar om. De halvvilda hästarna i hagarna är vääääldigt läskiga, men ack så spännande! 
Jag fokuserar bara på att få henne att röra sig framåt och inte göra någon stor affär av hela spektaklet. Och det märks att hon verkligen litar på mitt omdömme. Säger jag att det är OK, då är det OK. Fast liiite läskigt.. 

Min tanke är att hon i alla situationer, hur läskigt något än är, ska tänka framåt. Framåt. Framåt. Tror att jag har mindre risk att få problem med backningar och stegringar i framtiden då. Stanna och titta lite får hon naturligtvis göra, men tänket ska ändå vara framåt

Hon var så trevlig att gå med idag (okej, vid hästarna var det ju lite jobbigt) så jag hade kunnat fortsatt hur länge som helst. Hon har börjat traska på i så bra tempo och är allmänt avspänd. Flera bilar körde förbi och hon rörde inte en fena. Vi gick först de sista 100m och hon drog i handbromsen lite då men så fort jag smackade lite eller petade på bakbenen så traskade hon på bättre då med. 
 
Sist jag var där så sparkade hon mig på ena skinkan, idag när jag stod och borstade henne i godan ro så bet hon mig i den andra.. 

Från löshoppningen i Bollnäs där hon fick se massor av snygga hästar för första gången. 




SORF

Debuternas kväll är nu över. Första (riktiga) tävlingen på 6 år, första storhästtävlingen och första omhoppningen reds  i Söderhamn idag. Och fyyyy tusan vad kul jag hade!! 
 
I 90-klassens clearround fick vi rosett. Tröck iväg honom väldigt tidigt på en oxer men han klarade den fint ändå. Tage tyckte hindren var pluttiga men vi hade kul ändå.
I 1m-klassen kändes vissa hinder stora när vi gick banan men väl uppe på hästryggen krympte dom. Dock så var jag väldigt nervös för kombinationen, oxer-räcke. Tycker det är så obehagligt när det är oxer in, får en känsla av att man ska landa i nästa hinder. Vilket vi naturligtvis inte gjorde. 
I grunden var vi felfri och avstånden blev överlag riktigt bra. Jag tappade stigbygeln ett tag och var lite osäker på banan, men den ploppade fram varteftersom, tack och lov! 
Omhoppningen fick vi till riktigt bra bortsett från att jag slappnade av lite i en sväng, så vi fick ett nedslag. Vi hade tredje bästa tid (och jag hade lätt kunnat rida felfritt på den oxern utan att tappa många hundradelar) men hamnade på 7 plats pga 4 fel. Första utanför placering. Det känns väldigt frustrerande. Men jag är såklart ändå väldigt nöjd!! 

Typiskt att man ska se ut som en ihoptryckt sköldpadda med säkerhetsväst. Haha. 
Tröstar mig med att det är bättre än att bli platt som en pannkaka under 600kg..



Här var vi glada! 













Här faller den nedrans bommen..






Foto: Frida Engquist Bolander

Imorgon

Nu är tävlingsdagen snart här!
Vi satt och räknade här om dagen och kom fram till att jag endast startat 5 lokala tävlingar under hela mitt liv, och då var den senaste för 6 år sedan. Så det är väl inte så konstigt att det är en stor dag för mig :) Tror heller aldrig att jag ridit en klass med omhoppning, förutom den på Bram under KM i höstas, och den vann vi ju i alla fall ;) Men Bram och Tage går inte riktigt att jämföra. Helan och halvan? Haha. Bram kunde man i princip bara styra runt som man ville, medan Tage måste ridas varenda meter.

Hur som helst så längtar jag till imorgon och känner att nervositeten lagt sig lite under dagen, vilket känns skönt så jag kan sova ordentligt inatt. För imorgon kommer nerverna sitta utanpå kroppen om jag känner mig själv rätt! 

Lite foton från min och Wigges korta tävlingskarriär 2006. Vi startade hans 3 första tävlingar tillsammans och samtliga i LD tror jag. Minns tyvärr inga resultat, mer än att vi hade väldigt kul! 





Ögonblicksbilder


Älskar det översta fotot. Dansa ser välmusklad ut och tar fint stöd av bettet.
Fotot under är taget ca 20 meter efter och i trav. En vinglig och flamsig liten bebis har vi där. 
Så roligt att se vilken skillnad det gör i vilket ögonblick, steg och vinkel fotot tas. Jag skulle kunna tro att det skiljer 1 år mellan fotona om jag inte visste bättre.






Softar

Vart en väldigt lugn dag så här långt, och den kommer fortsätta i samma anda. Vi sov hela högen till kl elva och det var länge sedan. Tack och lov. Jag hatar att sova bort halva dagarna. Men idag var faktiskt en bra dag att göra det på för Bronzac har semester och Dansa strosar bara i hagen idag. 

Jag var ner och bokade tvättid igårkväll, till idag. Men när jag kommer ner med min överfulla IKEAkasse inser jag att jag bokat in på tisdag istället. Suck. Så det var bara att traska upp med de skitiga kläderna igen! 

Vi ska snart åka till stallet och mocka innan Sune ska lämnas hos mamma. Viktor och jag ska på bio i Kilafors kl 18. Ice Age 4 får man ju bara inte missa! :) 

Fick svar på blodproven från veterinären i måndags och det visade på att han hade för högt levervärde. Vi ska tillbaka om några månader och ta nytt prov för att se så det sänkts, annars blir det specialdiet för den lille. Sedan vi var till veterinären så har vi vart stenhård på att det bara är hundmat som går ner i magen. Knappt något hundgodis över huvudtaget ens. Men ändå vaknade jag igår morse av att han hade kramp igen, han kräktes men den gick över fort. Men beror dom på kosten så tar det väl ett tag innan han är "återställd".