Alla sätt är bra, utom dom dåliga

Anna-Maria och jag har hållt på hela sommaren och vant Dansa vid sele, tömmar och att gå själv (=inte försöka mejja ner den som leder henne)
Det har gått bättre och bättre men ett stort problem vi stött på är framåtbjudningen. Hon tyr sig så mycket till oss som leder att hon inte vill gå på framåt utan att någon går framför. (Vi har hela tiden haft en bakom henne med tömmarna och en vid henens huvud med longerlina i grimma utanpå tränset)

Idag hade Annika klurat ut en ny idé på inlärningsteknik. Kanske inget en professionell tränare skulle göra, men funkar det så funkar det. Eller hur? ;)
Jag gjorde alltså iordning Dansa som vanligt med sele, träns och tömmar + grimma och longerlina. Annika sadlade Visa (Dansas mamma), sen traskade vi ner i hagen. Annika satt upp på Visa och tog Dansas longerlina med sig medan jag placerade mig bakom henne och höll i tömmarna.
Förstå lyckan när Dansa bara traskade på, med hängande longerlina och lyssnade på alla mina kommandon!

Longerlinan hade vi som säkerhet ifall Dansa skulle flippa ur av någon anledning så Annika kunde ta tag i den istället för att jag skulle dra henne i munnen, och dessutom som hjälpmedel ifall hon inte förstod mina signaler. Med den här metoden slapp vi problemet med att hon bråkar med den som leder och istället kunde hon koncentrera sig på den som går bakom och håller i tömmarna.  

Vi har bara hunnit börja smått med tygeltagen men hon stannade så fort jag proade och tog lite i tömmarna och dessutom svängde hon fint när jag tog i höger, respektive vänster töm. Wiiii!!
Visa gjorde halt och svängde samtidigt som oss för att "visa" hur det skulle gå till men det kändes som att det var mina kommandon Dansa lyssnade på så jag var helt överklycklig! Duktiga lilla bebis!

Inte ens framåtbjudningen var någor problem. Annika behövde inte ta i longerlinan en endaste gång :)

Vi körde som vanligt en kort pass med massor av beröm! Den lille flickan tröttnar fort och hittar då på egna små hyss!

Det här gjorde min dag!

Någon vi inte tänke på innan, men blev snabbt varse om var att Dansa aldrig sett någon häst bli riden. När Annika satt upp på Visa så flög Dansa förskräckt bakåt och stirrade på henne som om hon vore tokig. Haha! Hon smög dock fram och nosade lite sen och bestämde sig för att det var helt ok.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback