Fräschare hårfärg

Jobbade i ett från mellan 9-18 idag och åkte sedan och handlade. Har haft noll motiviation till matlagning under sommar och semester, men idag tog jag tag i saken. Har nu gjort 6 potioner tacokörtfärs (ett MÅSTE att ha i frysen), 6 matlådor med köttfärssås och 4 matlådor med fläskfilé i ugn med en super duper god sås!

Är man hästledig får man passa på! Har mått lite dåligt över mitt hår den senaste veckan också. Alldeles urtvättad och ofräsch färg men eftersom mina kära kollegor ligger på stranden och solar, eller matar småbarn så tog jag hem färg idag och tänkte smacka i själv. MEN så hade jag sån tur att världens snällaste Marre kom hit och hjälpte mig! Lycka!
Så nu kan jag stolt visa upp min hårfärg igen. Bara klippning som saknas, men det får vi ta ästa gång det finns lite tid över.

Laddar för sthlm nu! Bara 3 arbetsdagar till innan vi åker. En riktig mini-semester blir det men åh så kul och mysigt! :)

Dags att sova nu så man orkar med morgondagens uppgifter! Jobb 9-18 sen kommer Alma och sköter Silver så vi ska väl latja runt lite i paddocken.


Oförskämt snygga..


3 år med finaste


För 3 år sedan var tvivlen som bortblåsta, det fanns ingen återvändo längre. 
Du hade fångat mitt hjärta, och håller det fortfarande stadigt.
Vi har gått igenom både regn och solsken tillsammans
och att alltid känna ditt stöd bakom ryggen betyder
enormt mycket för mig ♥


Bus på åkern

Lina och Ida hade byggt hinder på en åker här i veckan så jag och Bronzac följde med dit för att busrida lite. Det måste man göra ibland :) Det var långt till åkern och himlen var kolsvart (=stor risk för åska) när vi red iväg så jag var nära att vända flera gånger. Men dom lurade med mig.
Åkern bestod av tre åkrar så vi började på en som var lite för knöglig för min snubblande pålle. Vi travade runt lite så gott det gick. Sedan skulle vi över ett dike för att komma till en annan åker. Silver skuttade över efter viss tvekan medan Gonzo och Bronzac satte ner hovarna och sa NEJ, där går inte jag. Dom studsade runt på bakbenen och försökte smita därifrån. Dom fick tyvärr vinna för diket var ganska djupt och kanterna var branta så när Silver hoppade över hamnade han i uppförsbacke så det blev tvärnit. Inte så nyttigt för frambenen. Fick ta en omväg istället så fick dom hoppa över ett annat dike som var lite vänligare istället. Bronzac tog i allt han hade och höll på att hoppa mig ur sadeln.
Nu var vi på åkern med hindren i alla fall. Dom hade byggt några små stockhinder som var sisådär 60cm? :P Ida och jag skuttade runt på dom medan Lina hoppade en stor träbalja. Lite proffsigare kanske! haha.
Hästarna blev glada och busiga, lika så vi! :)) Bronzac är ju egentligen pansionerad från hoppning, men de där hindren galopperade han bara över och han tyckte det var superkul!
Vi skrittade i stort sett hela vägen dit och hem så vi var ute i nästan 3h, och vi klarade oss tack och lov från åska!
Som tur är så är vi inte gjorda av socker, för regna gjorde det.

Vi fotade lite, dock med en mobilkamera så bilderna är rejält suddiga ;)


















Dags för jobb igen

Sista dagen på sommarens andra semester. Veckan har varit fullproppad med massor av skoj! Fullt ös från morgon till kväll och jag gillar det. Först idag har jag en nästan helt ledig dag med hundgos, Viktorgos och ridning. Det regnar ute och det känns faktiskt skönt så att jag kan sitta inne och slappna av.

  • Dop
  • Fotbollsmatcher
  • Tömkörning av Dansa
  • Fira 3års dag med Viktor (som egentligen är på tisdag)
  • Storstädning av stallet
  • Bus på åkern med Lina, Ida & ponnierna
  • Myskväll m. Marre
  • 2 hoppträningar m. Bram
  • Ponny-ridning i Kilafors, 3,5 h i spöregn
  • Träffa Frida & Jens
  • Kräftafton hos pappa & Linus
  • Orsa björnpark m. mamma & Linus

Jag känner mig riktigt nöjd med veckan, kanske inte är speciellt utvilad men kul har jag haft! :)



Hoppträning

Viktor var snäll och fotade lite på hoppträningen igår. Vi hoppade bara titthinder och vi hade ju ingen aning om Bram är tittig eller inte. Men efter träningen kunde vi utan tvekan konstatera att han inte bryr sig det minsta. Han blev lite fundersam på husen när han fick gå fram och nosa men när det handlade om att hoppa över dem brydde han sig inte ett smack. Jag var helt salig! Haha. En likadan hoppträning med Bronzac skulle inte vara någon rolig historia, han skulle vägra ett x antal gånger och de gånger han skulle ta sig över skulle han rusa som en tjur mot hindren och kasta sig över för att fort skynda ifrån dem!
Det är ju andra gången jag sitter på Bram och andra gången jag hoppar på över ett år men igår hängde jag med som jag ska i sprången :) Vi avslutade med en bana på ca 90 cm och det kändes inte alls högt, höjdrädd som jag är ;) Samma höjd med Bronzac kändes som att hoppa hus. Typ. Vilken skillnad det är på hästar.






















Fortsättning Leksandresan i Juli


Tältbyggare nr 1


Tältbyggare nr 2


Coachen ;)


Vår fina lilla tältplats


Ufon?


Grillmästarna


Det började åska så jag drog med alla in i bilen.


Vi gillar tacos!


Leksand sommarland


Converse is the shit!


Frida är taggad!


Ett gäng grisar som ätit eller? Haha


Målmedvetna steg.


Bestigit det höööga tornet!


Hopp hopp!




Haha!


Frida hoppade omkull både mig och Jens


Vi fick sällskap av två flickor. Dom hade jätte kul!


Tills en av dem hamnade i en dubbelstuds och vrickade foten. Ooops!


Vilda Western!


Racerförarna!


Det var svårt att köra om ;)


Grabbarna körde ett eget hit.


Jensa vann!


Vaskar guld

Under tiden i alla roliga vatten rutchbanor blev det såklart inga foton. Men attans vad kul det var!
Tur man fortfarande inte är vuxen ;)


Nybadade och glada!


Luftgevär


Utbildar sig inom försvaret, Fusk!


Men Viktor var oslagbar!


Sist men inte minst!


Vi kände oss lite malplacerade när vi steg in bland alla barnfamiljer.
Men vädret var perfekt och vi hade grymt kul!!


Svamp och häst

Min käre farmor ringde och väckte mig i morse kl 9. Tidigt eftersom jag inte kom i säng förrän kl 2 i natt. När hon frågade om hon väckte mig så svarade jag fort; nej! (såklart, det gör man ju jämt) Jag bara sov lite.
Haha avslöjad! Snacka om att man är konstig i hjärnan och inte kan tänka klart när man är precis nyvaken.
Blev pigg och kände att det inte var någon idé att sova vidare så jag slog mig ner med mitt album om 2010, är inne på hösten nu så det börjar närma sig slutet. Älskar att titta tillbaka på foton och minnas.

Det skulle handlas och göras lite mat till kvällens kräftafton innan stallet kallade. Red i paddocken och testade ett tredelat äppelbett för första gången. Alldeles knallrosa. Fiint. Bronzac var väldigt mjuk och fin i munnen men tuggade väldigt mycket. Kanske det var mysigt med lite plast istället för järn? Tyckte han inte om det borde han ju ha vart mer stretig tycker jag. Testar det några gånger till innan jag bestämmer mig för vad jag tycker. Kör mycket mjukgörande övningar nu och mycket halter och övergångar. Samt mycket utan stigbyglar för att försöka lära mig att sitta ner i traven bättre, det går framåt! Om Bronzac hade hälften så mjuk trav som Bram så skulle det ju vara en enkel match :P Men jag känner att det är lite magmuskler som saknas för dom svider rejält efter några minuter.
Viktor tog lite foton när jag travade av så jag bjuder på dom :)




Haha undra vem han grimaserar emot??





Efter stallet och innan kräftorna så hann vi med en runda i skogen för kantarellplockning. Samma ställe som mamma och jag var på sist och vi hittade nästan lika mycket. Riktigt stora och gula var dom. Mumma!


Kurtan passade på att ta sig ett bad mitt ute i skogen.


Kräftafton

Idag samlades Viktor, jag, Linus, Pappa och farmor i Norrlandsporten för att äta kräftor. Eftersom det bara är vi i familjen som tycker om det så fick vi ordna vår egna lilla middag.
Till kräftorna hade vi guacamole, vitlökscreme fraich, bröd och ostpaj.
Riktigt god blandning och jag rullade nästan därifrån.


Gott och trevligt!


Dop och 3 års kalas












































Hoppträning

I slutet av Juni för ett år sedan tog jag beslutet att sluta hoppa med Bronzac. Av anledningen att han inte verkade tycka det var roligt längre, eller att något inte kändes bra eftersom att han lade av så fort jag styrde mot ett hinder. Och det är tvärtemot hur han brukar reagera. Sedan dess har jag hoppat ett litet sockerbitshinder 3 ggr med Blixten i sommar och 2 skutt över ett kryss med Bronzac för någon vecka sedan.

Jag har vart så sugen att få skutta lite men alla i stallet vill ju såklart hoppa sina egna ponnier när det är träning. Men för en vecka sedan fick jag en snilleblixt och kom på att en familj i närheten precis köpt en D-ponny och att dottern inte vill hoppa. Så jag erbjöd mig att hoppa honom så att han skulle få hålla igång till framtiden då tjejen kanske vill börja hoppa. Dom blev jätte glada, precis som jag och idag var det dags!
Ponnyn heter Bram, är 13 år och korsning mellan arab och welsh tror jag. Väldigt lik Bronzac i typen och ridningen, med andra ord perfekt ;) Lite kortare hals och lite vingligare men annars var det som att sitta på Bronzac.
Kände mig som hemma direkt och blev såklart ännu mer taggad.
Vi hade gymnastik-hoppning för att se hur han var i hoppningen. Han var inte seg, och han var inte het. Man fick rida och han var lydig. Rusade aldrig iväg och tvekade inte en enda gång, trots att vi kom lite tokigt någon gång och att kossorna var lite läskiga. En ponny helt i min smak!
Jag var lite ringrostig och kom efter i sprången ibland men annars tycker jag att det gick riktigt bra. Var ju första gången jag satt på hästen och över ett år sedan jag hoppade.

Åhhh vad kul det var! Får gärna vara med på fler hoppträningar så jag hoppas verkligen att det stämmer in med tider och allt!

Jag har egentligen inte tid med ännu en häst-aktivitet men det är så kul och jag vill så gärna, så det måste gå helt enkelt! :) Fortfarande ingen som uppfunnit fler timmar på dygnet??



Foto från en hoppträning -06 med Bronzac


En dag i dalarna

Vi har vart påväg att åka till Orsa björnpark länge men det har aldrig blivit av. Mamma och jag hittade ett datum och tänkte ta med Linus på hemlig resa. Han förstod direkt vart vi skulle så det blev inte så hemligt, men ack så roligt!
Igår rullade bilen iväg. Det var första gången Linus och jag var där och gud vad kul och mysigt det var. Jag gillar djurparker. Viktor och jag har ju redan vart på Järvzoo i år också.
Vi såg i alla fall i stort sett alla djuren, tigrar, leoparder, varg, stora och små björnar samt isbjörnar. Jag kan stå och titta på ett djur hur länge som helst, tycker det är så fascinerande att se så stora/vackra/speciella/söta djur.
En av isbjörnarna hade en egen liten uppvisning i sin "sjö". Han donade och lekte med en liten stock, kastade pinnar och gjorde konster i vattnet. Så himla söt! jag hade kunnat stå där i timmar. Sedan såg vi när brunbjörnarna fick sin mat som bestod av krov, äpplen, apelsiner, vindruvor och morötter. Kanske inte så tuff måltid som man kan kunnat tro? Haha. Hanen var väldigt noga att skydda sin del av maten. När honan närmade sig så drog han åt sig all mat han nådde med tassarna och lade sig på det. Haha!
Åhh vad djur är härliga!

Linus springer fortare än en ekorre, jag som en gris medan mamma knappt springer ifrån en tupp!

När vi var klar på parken var vi inte så sugen på att åka hem så Linus kom på den otroligt "smarta" idén att åka till Trängsle dammen. Det är en damm med dammluckor vid en militäranläggning uppe i skogen. Det går en bilväg på damm-vallen och på ena sidan finns vatten, medan andra sidan är en enda djup dal på ca 200m. FY FAN!! jag låg med huvudet i sätet och hade ångest. Kände hur vattnet skulle krossa väggen och ta oss med. Trodde min vatten/kraftverk/bro-rädsla hade blivit mycket bättre.. (många rädslor där! haha). Linus och mamma tyckte det var ashäftigt så dom rullade sakta sakta för att hinna se.
Jag var stolt över att ha klarat mig från värsta paniken när dom kom på att vi skulle åka på vägen nedaför dammen, nere i dalen. Vägen gick ganska brant nedåt och det gick bra tills Linus och mamma utbrister; oh jäklar. Jag kikar fram och ser en grymt stor port rakt in i vallen där bilvägen fortsätter. Jag fick riktig panik över att Linus säkert skulle åka in där så jag började skrika och gråta :P Dom började naturligtvis skratta och jag blev bara arg. På en skylt stod det att man fick köra in på egen risk, men tack och lov så vände vi. Har nog aldrig känt sån ångest någon gång! Först åka mot en vägg som man vet att det ligger massa vatten bakom och sedan dessutom åka rakt in i/under den! No way!!
Mamma erkände sedan att hon också blivit rädd, men det behövde hon ju inte säga då eftersom det inte fanns någon risk att vi skulle åka vidare med min reaktion :P

Bilfärden fortsatte mot Mora där vi åt middag innan vi styrde hemåt igen. Var in och fikade hos Liselott i Älvdalen också.

En grymt rolig och mysig dag med mamma och bror. Det satt inte helt fel! :)




Vattenlek


Avelsbjörnarna är hungrig


Uppe på vallen till dammen. Ser ni vägen där nere? det var där vi åkte sedan.

Linus hade riktig kamera och är grym på att fota så jag ska se om jag kan få tag på
lite bilder hos honom sen :)


Vildhäst

Inlärningen av tömkärning på Dansa fortsätter. Det går upp och ner som en berg- och dalbana. Höjderna är mycket bättre, men dalarna är tyvärr också mycket sämre..

I torsdags när jag skulle hämta henne ur hagen var hon helt omöjlig! Hon som alltid kommit när man ropat. Men då hade hon ingen lust minsann! Hela gänget var längst ner i hagen, ca 300 m bort. Hon låtsades inte om mig förrän jag var precis bredvid henne och lät då mig snällt ta på grimman. Men sen var det stopp. Hon låste benen och stod där som ett fån. Jag drog, slet, lockade, "slog" med grimskaftet på rumpan, petade med hälen i magen samtidigt som jag drog.. men hon stod helt oberörd. Hon hade ingen lust. Punkt slut.
Synf för henne att jag är så grymt envis bara. Jag tog ett grepp med sträckt lina och sedan stod jag där och tittade bort tills hon tröttnade och tog några steg. Phjuu jag var lite orolig ett tag att vi skulle bli stående hela kvällen.
Hon gick några steg sen var det stopp igen, samma visa. Jag tog ett fast grepp och väntade. Så höll vi på var 10 m ungefär och när hon väl gick de där 10 metrarna så hade hon munnnen på vid gavel och siktade in sig på min arm samtidigt som hon försöker prejja ner mig för att kunna vända. Jag var sjöblöt i svett och helt slut i mina armar efter halva vägen. Då hade jag sådan tur att Annika såg mig och kom för att möta oss. Dansa blev nyfiken och traskade på bra och när Annika sedan mött oss så fick hon jaga på henne lite.

In i stallet kom vi efter brottningsmatchen och min ena arm darrade för att jag var så slut. Haha. Borstade och grejade lite innan hon fick gå ut i hagen igen för jag kände att det räckte för idag och dessutom hade jag en tid att passa.

Igår hade Anna-Maria och jag bestämt träff. Jag kom dit lite tidigare och var bredd på en ny brottningsmatch i hagen. Hon började med att stanna men sedan gick hon på bra hela vägen nästan. Tack och lov.
Vi selade och gick ner i "träningshagen". Jag ledde och A-M gick med tömmarna bakom. Vi hade nosgrimman på tränset idag vilket vi nästan aldrig haft. Hon började tjafsa redan från början. Stannade och ville inte gå, och när hon väl gick så slog hon högt med frambenen och ville helst gå över mig. Jag tröck bort henne gång på gång men hon var riktigt irriterad och "på". Mer än vanligt. Vi testade att ta av nogrimman ifall det var den hon störde sig på. Det blev aningen bättre och hon gick på ganska bra en bit. Sen hände något och hon reste sig på bakbenen, röck linan ur min hand och lämnade kvar ett brännsår. Hon reste sig så högt att hon höll på att gå över, men lyckades hitta lite balans i sista stund och satte sig "bara" på rumpan. Efter det ställde hon sig och blev lugn. Jag blev riktigt rädd, det är bara att erkänna. Tycker det är fruktansvärt otäckt när dom börjar flaxa med hovarna sådär och man inte vet ifall dom hoppar på en eller inte. A-M och jag bytte efter det, hon fick leda och jag gick bakom. Hon skötte sig ganska bra så efter ett tag tog vi av tömmar och sele och gick en runda till för att avsluta när det gick bra.

Vi har ingen aning om anledningen till att hon flippade ur. Kanske fick hon för sig att hon satt fast och fick panik? eller kanske hon bara blev arg och less? Hoppas hon blev rädd i alla fall så att hon inte vågar resa sig likadant igen! Jag insåg i denna stund att unghästar inte riktigt är min grej.

Till dagens träning var jag väldigt nervös men lyckades dock att gömma det ganska bra. Vet ju att det bara smittar av sig på djuret. Vi försökte klura ut något som skulle kunna göra allt roligare. Tror att hon tycker det är tråkigt och därför stannar hela tiden. Tog med oss godis och Viktor fick gå med Lukas framför. Gick ett varv utan tömmar först och hon gick på jätte bra! stannade inte en gång och gick "själv" istället för att gå den som leder hela tiden. När hon fick på sig tömmarna började hon dock tjafsa mer. Stannade lite ibland, men det beror även på att vi satte mer krav på att hon skulle gå först och inte bakom. Slog ingenting med frambenen idag och inga tendenser till stegringar. Tack och lov.

Anna-Maria har vart guld värd men hon flyttar tyvärr hem till Gävle igen nu. Tusan. Hon kommer kunna hjälpa till någon gång på helgerna men annars måste jag hitta någon annan som kan hjälpa till. Annika gör det ju så fort hon har tid, men skulle haft någon till. Måste ha någon med som kan behålla lugnet till 100% när det händer saker som igår.

Måste ge lite cred till Dansa också. Det åker motorcyklar och annat "läskigt" precis bredvid där vi tränar. Det har blåst kraftigt både igår och idag. Och idag gick hon rakt på en trasig hink som flög runt bland benen på henne. Ingenting av detta får henne att reagera det minsta. Hon är minst sagt en cool 1-åring!




Semester nr 2

Dagarna rullar på i ilfart.
Sen sist har jag hunnit jobba och rida en massa. Jag har hunnit få semester igen, dock bara en vecka, men ack så skönt. Dansa har lekt vildhäst och jag har vart tvungen att inse att jag fortfarande inte är, och troligtvis aldrig kommer vara  tillräckligt tuff för en unghäst i alla situationer.. ska väl tillägga att hon hunnit vara snäll och duktig igen efter det.
Jag har dessutom hunnit med dop av bebis-kusin och 3-års kalas för halvstor kusin ♥
Frida och Jens har jag/vi också hunnit träffa lite :)

Planen för den lediga veckan är att ta dagen som den kommer och inte stressa. Har redan hunnit boka in en del:
Måndag: Orsa Björnpark med mamma och Linus.
Tidag: Plocka svamp med Viktor, Frida och Jens.
Onsdag: Kräftätning hos pappa.
Torsdag: Träffa Marreplupp.

I helgen hade vi planerat in en sthlm resa för att slå ihop några flugor i samma smäll! Hälsa på Frida och Jens i deras "nya hem", grönalund och fira vår 3-års dag. Jensa var dock tvungen att åka iväg med skolan så vi har flyttat fram resan en vecka. Så vi får se vad vi hittar på för 3-års mys istället :)

Bronzac ska ridas och gosas med varje dag och Dansa ska hinnas med att uppfostras. Sune vill jag hinna ha så mycket som möjligt också, gofisen!

Känns som att jag inte kommer hinna ha tråkigt i alla fall?


Hästledig?

Onej!
Jag försöker ha en hästledig dag i veckan för att kunna göra annat. Nytta som nöje. Dessutom för att spara på bensinen eftersom det går endel då jag åker ca 5mil om dagen till Bronzac.
Idag var det en sån dag, hästledig. Jag slutade sex och kände sedan ett starkt behov av hästgos. Så jag bestämde mig för att jag fick slösa lite bensin idag och åka till Dansa och gänget. Det är ju trots allt nästan 1 mil kortare!
Och när man kommer ut i hagen, sätter sig på huk och ropar på Dansa, och hon lämnar alla kompisar för att komma traskandes mot mig från långt avstånd. Då är den där bensinen inte värd något!
Jag ledde in henne i det nyspolade stallet, vilket tog sin tid eftersom hon ska stanna varannan meter, och borstade. Klippte även manen vid grimman och pysslade på lite medan hon stod och halvsov.
Hon har mognat mycket de senaste vckorna. Biter i princip ingenting på grimskaftet och känns allmänt mer mogen. Växer gör hon också! Rumpan börjar växa ifrån framdelen nu. Tog ett måttband och försökte mäta henne idag, blev ju inget exakt men strax under 1,50 ligger hon nu.


Det är inte var dag man blir bortskämd och hästen hämtar sig själv :)
Här har hon gått från de vita balarna ungefär.





När jag släppt lös henne ute i hagen igen så tränade jag lite ledarskap. Sätter jag mig på huk och ropar hennes namn så kommer hon. Tittar jag in i hennes ögon, sträcker på mig, stampar och går emot henne så backar hon. Och går jag så följer hon mig (förutom när jag har henne i grimskaft då, suck)


Alltid strax bakom

Deras hage är stor så jag följde med henne ut till de andra och hälsade lite på bebisen. Han växer så det knakar! han har en ny fixidé också. Nu ska han klia sig emot en, och då är det inte huvudet vi pratar om utan hela kroppen! Han parkerar framför och kliar sig som om man vore ett stort träd. Vet inte hur många gånger jag fick knuffa bort honom innan han gav upp. Kändes så taskigt för han är ju så söt och tappar balansen när man puttar på honom, men jag vet ju att jag inte vill (inte någon annan heller) att han gör så när han väger 600 kg. 
När jag stod där och pysslade med fölet och de andra så gick Dansa iväg och betade på eget håll. Vilket ockå visar på att hon mognat. För några veckor sedan lämnade hon mig inte en sekund.






Sista söndagsfikan



Sista söndagsfikan i sommar. Anna och barnen har åkt hem till Uppsala för att skola in 
på dagis. Är så glad att Anna kom på den här idén för det har vart så himla mysigt och kul att träffa
hela gänget minst en gång i veckan. Känns så tråkigt att dom åker hem nu :(
På söndag är det dop och födelsedagskalas så dom kommer upp en gång till innan 
sommaren är helt slut i alla fall :)  



Bästa vännerna på språng


Killen som alltid är lika glad och flörtig


Mor & Son


"Kleva" blev medbjuden in i lekstugan


Goooos


Lillen som ska döpas på söndag


Stor-tjejen som fyller 3 år på söndag


Kurtans favoritplats


Mamma och Sunes perfekta färdmedel


Hitta monstret!


Lurefaxen som är med överallt!












Ny hårfärg




Himla skumt foto men det är de enda jag har
med hårfärgen och mitt ansikte.
Man ser dock väldigt lite. Haha.


Förflyttning

Ikväll var det dags för att flytta tillbaka Dans-familjen till prästgården igen. Alltså den längre promenaden som gick så galet för några veckor sedan.
Anna, med Jonas på magen och Hedvig i vagn, tog Lukas (den shettisen är ju otrolig!). Annika tog bebis och mamma och jag Dansa. Allt gick mycket lättare den här gången!
Inga fordon alls efter vägen och Dansa skötte sig jätte bra. Trots gruffande hundar gömda i en buske, en unge som trampade på en leksakstraktor och någon som spolade ur en soptunna. Tänk att precis allt ska hända där efter vägarna! haha.
Mot slutet tröttnade hon som vanligt och flygorna blev iniga så hon började tjafsa. Röt i åt henne så hon skärpte till sig men sedan hände något.. tror det var kombinationen av att hon tittade på vita höbalar och att Hedvigs vagn knastrade bakom. Hon fick i alla fall nog och flög i väg i ett luftsprång och började resa sig. Tur att jag hade longerlina för hon drog ur en del ur handen på mig och dessutom vill jag inte ha henne för nära när hon börjar flänga runt utan vidare kontroll. Hade säkert tappat henne om jag haft vanligt grimskaft. Hon lugnade dock ned sig fort så vi kunde fortsätta sista biten utan problem.

Släppte ut dem i hagen där dom blev rädd för något hela bunten och spände upp sig så snyggt medan dom galopperade ut till holmen och kossorna. Så himla vackert!



Fräsch ponny

Bronzac har promenerats sen i söndags när han skrapade upp knäna. Han har sett ut att röra sig fint men med tanke på smällen han fick så ville jag inte att han skulle behöva lida ifall att han hade ont. Eftersom han kan ha ont i båda knäna tänkte jag att det kunde vara svårt att se ifall han var stel/halt. Så promenaderna var mest en försiktighetsåtgärd. Dessutom hade jag turen att massören skulle komma idag och titta igenom alla hästar.
Bronzac var dock riktigt fräsch i hela kroppen. Han hittade inte minsta lilla låsning och det har väl hänt ca 3 gånger under de 9 år jag haft honom. Stretchingen jag lägger ner mycket tid på efter ridturerna trodde han var en stor anledning till det. Så bra! alltid lättare att hålla på när man får bevis på att det lönar sig :)

Bestämde att Bronzac skulle börja skrittas idag så Ida red ut på honom med Alma och Silver medan jag traskade med på mina egna ben. Allt gick bra och jag tror Alma och Silver kommer bli ett bra team!


Veckorna rusar förbi

Snart har ännu en vecka gått, jag hinner knappt med!
dagarna har varit bra i alla fall. Jobbet rullar på och Bronzac började skrittas idag. Dansa har jag dock inte hunnit med mycket den här veckan, tråkigt nog.
I tisdags efter jobbet åkte jag till Marreplupp för lite kvalitétstid. Middag på Corner med Joel och Jennifer och sedan bakade vi oss en kladdkaka och kröp ner i soffan med ett varsitt täcke och tittade på PS I love you. Myskväll!

På onsdag slutade jag redan kl 15 och hade planerat att hinna med både Bronzac och Dansa i lugn och ro. Men så satte Marie griller i huvudet på mig så jag blev kvar och fick håret färgat. Något jag tänkt på länge. Så nu är jag mörkblond! Känns riktigt bra med mörkhetsläget men funderar på att göra det en aning varmare. Men det får vänta till vi har tid att ta tag i det, och jag måste fundera lite till ;)
Min tidsplanering som alltid pajar.. jag fick skynda mig till stallet sedan och ta en promenad med min fina (som fortfarande inte skulle ridas).
 
Kl. 19.00 var det match i Rengsjö. Kom dit i tid för en gång skull, kanske för att jag åkte med mamma? :P 
Grabbarna gjorde en riktigt bra match, framför allt min käre pojkvän! Jag blir så stolt :)

Idag har kvällen spenderats på jobbet och i stallet och likaså blir det imorgon. Jobbar lördag och funderar lite på att gå ut på lördag.. men jag vet inte? Jobbar till 14, vill se Viktors match 15. och sen ska ju Bronzac tas om hand. Dessutom är det sista söndagsfikan halv elva dagen efter och då vill jag vara pigg eftersom Hedvig, Anna och Jonas åker hem sen.
Får fundera vidare och väga fördelar o nackdelar.


Familjeporträtt


Sommarponny


Svampplockare


Mamma och jag var ut och plockade svamp igår.
Det här är skörden efter en halvtimme i skogen.
Vi var tvungen att gå hem eftersom våra påsar var proppfulla!
Idag har jag ätit kantarellmackor till frukost. Lyx!


Sol och bad

Det känns som att sommaren är över men solen skiner ju faktiskt och det är varmt ute så vi ska åka till pappa och lägga oss på bryggan så fort Viktor kommer hem.
Jag är ledig idag så man måste ju passa på att njuta lite.

Igår snubblade Bronzac och gick ned på knä. Stackarn gled flera dm efter grusvägen innan han lyckades ta sig upp på alla fyra igen. Jag satt kvar och lyckades balansera upp honom istället för att göra en volt över huvudet som jag brukar göra, (ja det händer titt som tätt.. dock inte de senaste två åren) och därmed återfår han aldrig balansen utan ramlar helt och hållet. Usch det är så hemskt, han ser så stackars ut!
Igår tog han sig som sagt upp och jag kastade mig av för att se hur det gått. Han fick två stora skrubbsår på vardera knä och det fanns ca 5dm långa spår av päls där han glidigt! :( Han haltade tack och lov inte så vi skrittade hem, sköljde rent och baddade med jodopax. Kan tänka mig att han är lite stel idag, men är glad att han klarade sig från att landa på småsten som det finns gott om efter vägen där. Han får gå en liten promenad idag så han får sträcka lite på sig.
Stackars liten, det gör så ont i hjärtat att se honom skada sig även om det här inte var så farligt. Men ni skulle ha sett när han skulle vifta bort en fluga på benet och upptäckte att han hade sår. Han blev alldeles brydd och nosade lite försiktigt på det. Hjärtat.

På kvällen var det söndagsfika hos morfar och Annika, moster och små kusinerna. Vi började med att flytta hästarna till en annan hage och det är alltid lika spännande med de där djuren. Haha. Hedvig red Lukas i förväg och lyckades ramla av, gick dock bra. Dansa skötte sig faktiskt exemplariskt men sen var det lilleman och hans mamma.. Moder skötte sig såklart som hon ska men lille bebisen ville INTE gå ut ur hagen. Punkt slut. Han stod där och stirra trots att alla andra gått ut. Han närmade sig en gång men då lyckades han kasta sig och stutta i staketstolpen och blev såklart livrädd. Han reste sig och ramlade omkull. Efter det fick Annika bokstavligt talat lyfta bakdelen på honom för varje steg, då var han ju tvungen att ta ett steg fram för att hålla balansen. Till slut så vara han uppe på vägen och då traskade han snällt efter sin mamma :) Ska dit idag och flytta dom igen, för träningens skull.