Full rulle & pladask i säng!

Efter att salongen var larmad och låst för kvällen igår så gick mamma och jag på Roma för att äta middag. När vi var mätta och belåtna åkte vi vidare till Sävstaås för att se Bollnäs-Sandviken. En bra match som dock slutade med lite fel siffror, regnet strilade ned för himlen nästan hela matchen så någon vidare bandy-stämning var det inte. Men som sagt, en rolig match att se.

Vid halv tio kom vi ifrån lervällingen och all bilkaos på parkeringen och styrde kosan in mot stan igen. Vi åkte till Martin för att lämna ett blomarragemang och en STOOOOOR grattis kram! Sånt är man värd om man är yngste startande, en av de 25 av ca 150 startande som gick i mål, på en av de värsta kåsorna som körts, och gör de som andre placerade. Faktiskt :)
Blev bjuden på årets första glögg och lussebulle samtidigt som vi fick dela lite upplevelser och känslor sedan lördagen. Trots att vi var väldigt exalterade här hemma och fyllda av nervositet och spänning, så slog nog Martin oss ändå med sitt upptåg ;)

Vi kom hem därifrån vid halv elva, elva så då var det bara bums i säng. Med min älskade bok! Född ur kylan, en kärleksroman såklart.

Men ikväll! Hade Viktor fixat ett fungerande internet så vi har suttit och pratat på skype i 25 minuter! Vilken lyx! Hejdå alla mesiga minutrar som varit sen han åkte ner för drygt en vecka sen. Jag fick dessutom mycket goda nyheter! Dom har lagt in en extra match som ska spelas nästa fredag, dagen efter att vi kommit ner. Vi gjorde en miss när vi bokade resan så att vi inte skulle kunna se någon match, men nu du! Nu blir det fotbollsmatch nästa vecka. Kuuul!

Nu är det dags för sängen, och boken :) god natt!


Söndag

Helgen har flutit på med jobb, mathelg i stallet, hårfix och en mycket mycket spännande kväll/natt igår!

Ja lite mer detaljer då. Igår jobbade jag, gick fin fint. Jenni och Cleas började med lite små projekt på salongen som kommer bli finnemang!
Åkte sen direkt till stallet, red i regnet och Bronzac fick ha sitt "älskade" ufo-täcke. Han hatar det :P Tog sedan in hästarna och åkte hem för lite middag innan det var dags att åka tillbaka och mata de små djuren.
Vid åtta dukade mamma och jag fram en massa gotta som vi skulle ha framför körslaget, men mitt i där någonstans så hittade mamma en sida på internet som hade live radio och liverapporter från Novemberkåsan i Falun. Martin Larsson var med och körde och när vi insåg att det gick riktigt riktigt bra för honom så övergav vi tv:n för datorn. Dom kör en massa olika sträckor och när vi började titta/lyssna så låg han 2:a i sin klass, junior, och 3:a bland elit. När han gick i mål kvart i tre i natt så slutade det dock med att han vann juniorklassen och kom 2:a i elit-klassen. Och det ska ni veta, är sjukt, vansinnigt, jäkla bra!!
För er (och jag) som inte är så insatt i enduro sporten kan jämföra den här tävlingen med att vasaloppet skulle kunna åkas två gånger innan det kommer i nivå med novemberkåsan. Plus att det här året var bland de värsta kåsorna som körts på grund av snö och regn.
Lilla lilla Martin som jag minns sen han var en liten pojk och hittade på en massa hyss med Linus. Tänka sig att han skulle bli så grym! redan som 18-åring :)

Idag har det återigen varit grådisigt och tråkigt ute, det var dock varmt så ridturen blev riktigt skön. Förutom en massa stallgöra så har jag sysselsatt mig med lite frisering. Mammas hår är nu slingat och klippt, även Annika har fått håret tillfräschat idag.

Nu väntas snart Filip & Fredrik med chokladmousse!

Ledig dag imorgon. Ska rida med Emma klockan tolv, sen är det Kurtan och jag fram till mamma slutar. Då kanske det blir en vända på gymmet. Den som lever får se :)

 


Nothing gonna change my love for you

Jag saknar honom. Det går upp och ner hela tiden, men just nu saknar jag honom så fruktansvärt mycket. Av hela min kropp och själ.
I fem dagar har jag fått höra hans röst i 5 minuter varje kväll, under den tiden hinner man inte säga många ord. Det ska gudarna veta.

Men vet ni? det som får mig att hålla humöret på en rätt bra nivå ändå är att om fyra veckor är det här slut. Om ynka FYRA veckor! Det här äventyret som nyss var hela långa hösten, är snart över. Jag måste säga äntligen. Visst får jag väl säga det?

Jag kommer få ha honom hos mig, här hemma bara några få mil bort som längst, i några veckor innan allt drar igång igen. Hur, var och när vet man aldrig när det gäller den där grabben. Lite orolig för valen är jag, det ska jag erkänna, men till Spanien lär han väl inte komma igen än på ett tag åtminstone.


Måste sova nu, ska upp och jobba imorgon.
Tjing!

Lugnt igen

Det är lugnt, han lever och mår bra! Typiskt mig att bli orolig. Jag han bara publicera det där inlägget så ringde han. Haha.
Det blev inte många minuter idag heller, men imorgon ska han försöka få ordning på internet så att vi kan prata på skype sen. Det blir nice!
Stackarn är fortfarande sjuk och eftersom han inte kan vara med och träna så ska han ut och gå halv sju imorgon bitti (?). Viktor som ääälskar tidiga mornar och promenader :)) Haha. Kul.

Nu kan jag lugnt så igen mina blå och sova gott.

Inte roligt!

Åhhh det är inge roligt att ha pojkvännen flera länder bort. Nu är klockan 22.07 och han har inte hört av sig på något vis, trots att han sa igår att han skulle ringa tidigare idag (igår ringde han 22.45) för att dom skulle vara i säng senast kl 22.00. Ja det är stränga regler, och bäst är det att hålla sig till dom också annars blir dom hemskickade.
Men jaha, vad gör man nu då? Tänk om det har hänt något så att det är därför han inte har hört av sig?
Jag ger honom till kl 23 på sig, sen får jag ta saken i egna händer och testa med sms, funkar inte det så ringer jag. Ja, så är det.


Marie var sjuk idag så det var jag och våra två praktikanter som höll ställningarna på salongen idag. Jag lät dem roa sig med att göra en uppsättning på en av tjejerna medan jag tog hand om kunderna. Sen så passade jag på att lära mig lite spanska av en utav tjejerna. Hennes pappa är spanjor och bor på gran canaria så hon kan ju det där språket som sin egen bakficka. Så nu har jag lite ord och fraser som kan vara bra att ha ;) Lite förvånad blev jag över att jag faktiskt hade lite kunskaper kvar sen spanska terminen jag gick i sjuan. 


Men nu ska jag sysselsätta mig med något tills det är dags att påbörja pojkvännsjakten. Han är långt borta, och jag har inte den minsta koll på honom, men faktiskt så är han fortfarande min :)) och det är jag banne mig lycklig över!

Pusshej.

Nu har klockan hunnit bli 22.17 också..


Spanien rapport

Nu har det gått en dag, så nu är det bara 30 dagar kvar innan han är hemma igen. Fast jag kommer ju få träffa honom en av de där dagarna i alla fall, om tre veckor.

Hur som helst så fick jag ett sms kl ett i natt om att dom var framme vid hotellet och att allt hade gått bra. Nu ikväll har jag pratat med honom i telefonen, i fem minuter. Väldigt fjuttigt men det kostar är ju svindyrt att ringa, så hellre korta och flera samtal. Under de där fem minutrarna fick jag i alla fall veta att dom ska bo på ett hotell i två dagar nu innan det får flytta till de hotell de ska tillbringa resten av tiden på, att dom har kört i gång stenhårt med träningen, att han fortfarande är hostig och hängig, att dom har första matchen imorgon (det hade jag helt missat) OCH självklart så hade dom strålande sol och gått i shorts hela dagen! FUSK! Jag vill inte vänta i två veckor till, jag vill åka nu! så jag inte missar det fina vädret.
Men jag får gott vänta antar jag.

Frida och jag har bevisligen väldigt dålig kommunikation. Idag är det andra gången som jag och Frida har bestämt träning tillsammans, då det senare visat att det tydligen bara är jag som bestämt det utan att Frida hängt med på noterna :P Haha. På torsdag ser det ut att bli boxning i alla fall!
Istället för träningen idag så åkte jag hem och red eftersom Fia har åkt på halsfluss. Det skulle jag dock inte ha gjort får Bronzac var på sitt absolut jobbigaste humör, så vi var mest bara osams. Som straff fick han inga morötter så han blängde surt på mig när jag lämnade stallet. Näe, en envis gris var vad han var idag och dom förtjänar inga godsaker.
Vi hoppas på en bättre dag imorgon. Men då är han väl sur för att han inte fick någon morot idag..



Min stora kärlek!


Pojkvännslös igen

Så, nu var det dags att beklaga sig igen. Vid åtta i morse kramade jag Viktor och gav honom en sista puss innan han satte sig i bilen för att åka till Arlanda.
Han är nu inne på sista delen av det här fotbollslägret han kommit med och det avslutas med fyra veckor i Spanien (+en vecka till i Värnamo när de kommer från Spanien) med massor av träning och matcher. De åtta veckorna han vart i Värnarmo har bara vart förberedelser inför Spanien så det är nu allvaret börjar. Jag är fortfarande väldigt glad för hans skulle och det har faktiskt gått bra idag. Jag trodde att jag skulle gråta ihjäl mig och tappa livsgnistan. Typ. Nä, inte riktigt så illa kanske, men jag har hur som helst klarat mig riktigt bra genom att inte tänka, stänga av känslorna och inte lotsas om att han sitter i ett plan påväg till Spanien, där han ska tillbringa de närmaste veckorna. Sen, när jag vant mig så kan jag börja vänja mig vid tanken. Man blir ju härdad ;)

Det stora skillnaden mellan Spanien och Småland är ju att när han var i Småland så kunde vi prata i telefonen när vi ville och hur länge vi ville, men det fungerar ju inte riktigt så när han är utomlands. Telefonavgiften är ju liiite dyrare. Det är bara att hoppas att dom får tillgång till internet på hotellet så att vi kan prata över skype :)

Om 2½ vecka åker ju mamma och jag ner en vecka så då får vi ses en av dagarna i alla fall :) Dom har en ledig dag i veckan så den har jag paxat!


Foton

Här kommer lite bilder på årets bästa div. 4 spelare :)


Lånat från Ljusnan


Priset till vänster fick han på Arbrås avslutning för årets skyttekung :)





Fotbollsgala

Nu är jag avsminkad, mysklädd och hemkommen från Hälsinglands fotbollsgala i Hudik.
Viktor var ditbjuden eftersom att han var en av de tre nominerade till årets forward, och självklart fick han ha damsällskap med sig ;)
Han fick dock, som väntat, nöja sig med att enbart vara nominerad i den kategorin. Vilket var väntat eftersom han spelade i lägsta divisionen av de tre. Han fick däremot med sig ett annat pris hem, som årets div. 4 spelare! som är minst lika bra, så nog är jag stolt allt! :)

Vi skippade det efterföljande discot för att åka hem och fortsätta kvällen på arbrås avslutningsfest. Men jag har ont i magen och känner att det får räcka med fotbollssnack för ikväll så jag sitter hemma i hans soffa och roar mig framför burken istället. Ska nog snart krypa under täcket och stänga mina blå.

Men först vill jag beklaga mig lite över att Linus åker tllbaka till Forshaga imorgon. Han har vart hemma i fyra veckor nu på grund av benbrottet så det kommer kännas väldigt tomt när han är borta igen. Man vänjer sig så snabbt ju. Som på måndag när jag är ledig, jag såg fram emot det just för att få sitta hemma och dega med sällskap av honom. Men ack nej, jag hade glömt (förträngt?) att han är långt långt borta då. Rackarunge!

Sen åker ju Viktor på måndag också.. men det kan jag klaga över en annan dag.

God natt!

Vi hade ingen kamera med ikväll men det togs en del foton så jag hoppas på att få tag på några och kan visa er vid ett senare tillfälle. För karl'n min var ritkigt stilig ikväll! <3

Halloween

Kom hem från salongen för en timme sen. Marie var snäll och botade mitt gula hår och min äckliga utväxt efter stängningsdags. Tänka sig vad bra det blir när vi slår våra kloka huvud ihop! En underbar färg nu :) Får väl se hur länge jag får behålla den innan vattnet missfärgar det igen. Men till på lördag när det är dags för fotbollsgala och -avslutning lär det ju se snyggt ut ialf :)

I lördags var det dags för Halloween och därmed också en massa utklädnad. Vi var ett gäng hos Frida innan vi gav oss iväg på Tranan och bland oss fanns gubbar (otroligt söta!), en pirat, en död kvinna, en vampyr, en tjuv och en pirat.
Jag som var ensam nykter satt mest bara och skrattade och skakade på huvudet åt deras upptåg. Dom blev lite bongstyriga där ett tag, men väl inne på tranan så dras man ju med i dimman på något vänster.










MEN vet ni vad?! Imorgon kommer min fina och älskade pojkvän kommer hem! Jojo minsann, så härligt är det! Han blir hemma till på söndag, eller måndag, då han flyger ner till Spaninen med hela gänget. Men det ska vi inte tänka på nu.
Imorgon är det tre veckor kvar tills mamma och jag sätter oss på flyget också :)


Se hit!

Att besöka www.lillaysteriet.se är ett måste! Där finns nämligen världes godaste ostkaka, och annat smarrigt :)

Ni kommer inte bli besvikna!


Annars så.. ja hela min kropp värker efter tisdagskvällens power yoga pass. Det är nog en salig blanding av träningsvärk och sönderstretchade muskler efter alla dessa konstiga ställningar. Fiskar hit och hundar dit. En kobra där och en riddare här. Men det var kul på något vis, och avslappningen med filt och allt på slutet var inte helt fel. Någon minut till och jag hade somnat :)

Resten av veckan har rullat på och imorgon är det redag fredag. Mamma och jag ska tillbringa kvällen på sävstaås för att se seriepremiären i Bandy. Bollnäs - Sirius. Det ska bli mysigt.
På lördagen väntar en middag hos farmor och sedan blir det Halloween utgång med lite flickor, utklädd till en blodtörstande vampyr. Så då är det bäst att ni håller er undan! MOAHA HA HA HA HAA!


Men nu ska jag ringa min darling ♥


Regnrusk

Medan regnet har droppat från blytunga moln hela dagen så har jag sysselsatt mig med jobb mellan 10-17 och sedan vart i stallet och tagit en blöt ridtur tillsammans med Emma.

Nu har jag suttit här vid datorn och kollat på hyrbilar i spanien. Det får bli en sån så att vi får lite mer frihet och slipper hitta tåg eller något annat färdmedel mellan Sevilla och Jerez. Det blir nice :)

Åkte till salongen en timme innan jag började jobba i morse för att träna vågföning på min klasskiska herrmodell till gesällen. Det gick väl sådär men känns som att det kommer kunna bli riktigt bra efter lite mer träning :)

Nu är det tack och godnatt!



Förra veckan

Söndagen är snart slut, trots att den har vart en timme extra så har det rullat på ganska fort. Öppnade ögonen, klädde på mig och mötte en promenad-redo mamma innanför dörren i morse, så det var bara att vända tillbaka och snöra på sig riktiga skor för att sedan följa med ut i skogen och längs vägarna. Jag kunde ju inte låta bli, trots att jag nästan var kvar i nattens drömmar fortfarande. Som dock var mindre trevliga, men det tar vi en annan gång.

Det var riktigt skönt att börja dagen med frisktluft i alla fall. Resten av dagen har flutit på med handling, matlagning och såklart några timmar i stallet. Trots småregn så har det varit varmt och skönt ute.
Nu gräddas en kladdkaka i ugnen som det ska mumsas på när det är dags för Philip och Frediks program.

Tidigare i veckan har det hänt lite skojj också, förutom det vardagliga sysslorna som att jobba, rida, äta mat och ja, you name it.
I tisdagskväll var jag på Aquacore med Frida och Marre. Det var himla kul, men ingen träningsvärk dagarna efter så några fler sådanna pass blir det nog inte. Jag måste få träningsverk om jag ska ha motovation nog att köra fler gånger. Annars känns det ju som att det inte tagit något.

På onsdagen åt jag lunch med Magda. Gud vad kul det var att träffa henne ordentligt! Det var år och dar sedan vi hade tid för varandra sist. Och tänka sig, det är knappt så man känner igen henne sen hon gick och blev kär ;) Inget illa med det, vi börjar snarare bli lite mer lik varandra. Det trodde man aldrig, vi som verkligen varit som natt och dag. haha.

I fredags dukade Marre och jag upp med massa gotta för att ha idolmys. Och mys blev det, blandat med en massa prat om allt och inget såklart!


Så där, nu vet ni vad jag gjorde av veckan som varit. Jobbade igår också förrästen, men nu får det räcka. Nu ska ju orka läsa allt också :)


Hund- & lillebrorsvakt

Idag är det måndag, och jag är ledig från jobbet. Jag har däremot ett annat uppdrag, att sköta lilla hunden och den lilla brorden. Den stackarn är ju fortfarande rejält handikappad så jag får springa och passa upp på honom så fort han vill något. Duka fram och undan mat, hämta vatten och diverse andra saker som han kan tänkas behöva. Under tiden sitter han i fotöljen framför tv:n, stretchar benet ibland, tittar lite på datorn och är uppe och går en runda i huset en gång i timmen, för att inte bli för stel eller riskera att få en blodpropp.
Det låter kanske lyxigt men jag skulle inte på några villkor vilja byta med honom faktiskt. Han har suttit här nu i en vecka och det dröjer nog ett bra tag innan han kan vidga sina vyer.

Jag ska i alla fall packa in honom i bilen nu något tag för att åka upp till Norrfly och hämta älgskött. Och sen ska vi åka och titta vid olycksplatsen, för jag vill se hur det gick till. Man ser tydligen fortfarande tydligt hur crossen har åkt.

Det var Linus. Sen har vi ju lilla spjuvern Kurt Sune här hemma också. Han som inte vill ut och gå. Jag lyckades locka ut honom för någon timme sedan men han strosade bara runt här utanför, kissade och luktade lite innan han kilade till dörren för att bli insläppt. Jag kom dock på en idé, det gäller att utnyttja hans svagheter, så jag tog på mig moppehjälmen och skrutten kom som ett skott! Haha. Den där hjälmen betyder mopedåkning och det är något han gillar! Så vi tog den och körde till värdshuset för att gå runt där lite och det dög minnsan alldeles utmärkt :)

Nej nu ska jag väl fortsätta att underhålla mina små pojkar.

Puss hej!


Vart tog helgen vägen?

Det känns som att det var alldeles nyss som han stod där innanför dörren som en uppenbarelse och jag äntligen kunde kasta mig om halsen på honom och överrösa honom med pussar.

Men nu sitter jag här, med en pojkvän på andra sidan landet igen. Som om att helgen inte har existerat. Nästan. Klart jag minns att han vart hemma och att vi haft det jätte mysigt, men i hjärtat så känns det som att jag inte träffat honom på hundra år! Så känner jag i och för sig om jag så bara vart ifrån honom en halv dag, och fast jag vet att han bara är två mil ifrån mig. Så kanske känslan jag har bara stavas G A L E T  K Ä R ?
Skulle tro det, men hur som helst så kommer jag nog överleva de här, nästan tre veckorna också :) Vi kommer nog hinna bli så trött på varandra innan det är dags för att gräva ner oss i jorden ;)

Han är väldigt långt borta, men han finns i alla fall och det är ju ändå huvudsaken :)


RSS 2.0